Skånes bästa torg

Publicerad:

Gamla är äldst när det gäller torgkvalitet. Det menar Per Blomberg som besökt 127 skånska torg och handelsplatser och poängsatt dem enligt ett stadslivsindex. De senaste 70 årens offentliga centrala rum har inte alls samma kvaliteter som de äldre, skriver han.

Vad är det som skapar stadsliv i våra offentliga rum? Varför fungerar vissa torg som mötesplatser medan andra inte alls gör det? 

Detta är frågor som många av oss ständigt funderar på. När jag läste Jernhusens rapport om stadslivsindex såg jag ett redskap för att bättre kunna diskutera de olika kvaliteterna. Med modellen för bedömning av stadsliv gick jag ut i den kommun där jag arbetar, Kristianstad, och provade de olika torgen. Det visade sig fungera bra, även om poängresultatet var nedslående på många moderna platser. 

Besökte 127 torg

Inspirerad av modellen gav jag mig ut under pandemin för att bedöma och inspireras av andra torg runt om i Skåne. Till slut hade jag besökt 127 torg och handelsplatser i alla 33 skånska kommuner och vill dela med mig av erfarenheterna.

Stora torg i Hässleholm ligger strategiskt i staden, nära stationen som syns i fonden på Storgatan som är det viktiga handelsstråket i staden. Skalan är lagom stor med många olika verksamheter i bottenvåningarna runt torget. Här finns många sittplatser och det är en omsorg om detaljer och material. Samtliga foton: Per Blomberg

Stadslivsindex är ett försök att vikta olika fysiska förutsättningar som har betydelse för stadslivet. Metoden bygger på tidigare arbeten av bland annat den danske arkitekten Jan Gehl och analyser som rapportens författare Spacescape gjort i olika projekt. Under uppdraget för Jernhusen gjordes också ett stort antal enkät- och intervjustudier för att verifiera de olika parametrarnas betydelse. 

Modellen utgår från tre huvudaspekter: lätt att nå, trevligt att vara på och mycket att göra. Olika underkategorier ger poäng som totalt blir 100 för den optimala platsen för stadsliv. Eftersom modellen är framtagen för våra större städers offentliga rum justerade jag poängskalan till fler delnivåer för att kunna fungera i mindre tätorter. Det lägre befolkningsunderlaget i mindre tätorter påverkar stadslivet men kvaliteterna är lika viktiga där och därför ville jag få en mer nyanserad bild av skillnaderna mellan olika platser.

De äldsta platserna är ofta de bästa

Slående i den samlade bild jag fått av de skånska torgen och handelsplatserna är att de äldsta platserna ofta är de bästa. De senaste 70 årens offentliga centrala rum har inte alls samma kvaliteter som de äldre, särskilt inte 2000-talets externa handelsområden. Detta är ett mycket dåligt betyg för de senaste decenniernas stadsplanering, men här finns ju många olika krafter som påverkar utvecklingen. Inte minst handelns önskemål och bilens påverkan. 

Det funktionsuppdelade stadsplaneringsidealet har försvårat arbetet med att skapa levande stadsliv, men de senaste decennierna har ett nytt ideal växt fram. Avgörande för att kunna åstadkomma platser med bra stadsliv är ett engagemang från kommunen att tillsammans med fastighetsägare och näringsliv få till en blandad och mångfunktionell miljö med god gestaltning på rätt plats.

Stadsliv är beroende av antalet människor och då har de större städerna en fördel. Men det är inte alltid de större städerna har platser som är trevliga att vara på och där det finns mycket att göra. 

Bilen påverkar trivselkänslan

Flera större torg i de skånska städerna har ett ursprung som representativa platser. De omges av storskaliga byggnader som rådhus, kyrka, banker, stadshotell och bostäder för välbeställda. Där är det svårare att få till ett bra stadsliv än på de mindre platserna, som ofta har ett ursprung som handelsplatser. 

Bilen är en viktig faktor för hur inbjudande en plats är. I många tätorter blev torget en uppställningsplats för bilar och det har varit svårt att hitta alternativa parkeringsplatser. 

Den mänskliga skalan på omgivande byggnader och platsens utformning har stor betydelse för hur inbjudande den är. Storleken på platsen och hur den omsluts och har förbindelse med andra delar av staden påverkar hur trygga vi känner oss. Är torget mer än 50 meter på den längsta sidan blir det svårt att få överblick.

Handeln bidrar till att saker händer

För att intressera människor måste stadsmiljön vara upplevelserik och variationsrik. Handeln bidrar till att mycket händer men även kaféer, restauranger, kulturutbud, vegetation och grönska spelar stor roll för platsens attraktion. 

Bottenvåningarnas relation till platsen utanför är viktig – man brukar tala om öppna bottenvåningar med stora fönster där verksamheten inne och ute samspelar. Gestaltningen är mycket viktig för att platser blir attraktiva och efterkrigstidens prioritering av funktion har ofta inte tagit tillräcklig hänsyn till gestaltningens betydelse. 

Det lokala klimatet har också stor betydelse genom solinstrålning och lä för vindar, särskilt i vårt kalla klimat, men också genom att erbjuda skugga under årets varmaste dagar. En av de viktigaste aspekterna för stadsliv är tillgången på sittplatser i olika utförande. Möjligheten att slå sig ner skapar längre möten och bidrar på ett direkt sätt till stadslivet.

Lilla torg i Kristianstad får högst poäng av de skånska torgen, mycket tack vara läget mitt i handelscentrum, gågator på alla åtta gator som mynnar i torget samt lagom storlek och många sittplatser på torget. På senare år har fler restauranger och kaféer tillkommit och ökat stadslivet.

De fyra torg som fick högst poäng enligt min bedömning är Lilla torg i Kristianstad, Stora torg i Hässleholm, Mårtenstorget i Lund och Stora torg i Eslöv. Alla dessa torg ligger mycket strategiskt i städerna med höga flöden av människor och hög täthet på boende, arbetande, handel och service. Bilen är kraftigt begränsad förutom under vissa tider av dygnet på Mårtenstorget i Lund. 

Mångfunktionellt ger högt betyg

Alla är äldre torg där Lilla Torg i Kristianstad skapades redan på 1600-talet medan de andra tre under industrialiseringen i slutet av 1800-talet och ankomsten av järnvägen. Bebyggelsen omkring är varierad med stor detaljrikedom samt med stor del öppna bottenvåningar. Torgen är också mångfunktionella och gör att många olika grupper och intressen besöker platserna. Dessa torg får betyget ”full fart” när det gäller stadsliv.

För nästa grupp av torg och centrala platser i bedömningen kommer de som har mellan 61–80 poäng och får betyget ”livat”. Här finns många av de centrala torgen i de större tätorterna Malmö, Lund och Helsingborg men även centrala torg i mindre städer och tätorter som Lomma torg, stortorget i Ystad och Stora torg i Ängelholm. 

Flera av dessa har begränsningar genom torgens utformning, som Stortorget i Malmö där flera av byggnaderna är mer representativa och öppna bottenvåningar saknas. Förekomsten av bilparkeringar och större gator är också ett hinder.

Nordöstra delen av Lomma torg som byggdes i början av 2000-talet med handel och service i bottenvåningar och bostäder ovanför. Flera kaféer och restauranger med uteserveringar bidrar till stadslivet.

Väldigt många av de mindre och mellanstora tätorternas torg samt torg i de större städernas stadsdelar får betyget ”OK” med mellan 41 och 60 poäng. Här är ofta svårt att få till ett riktigt stadsliv då underlaget är för litet, både när det gäller invånare och utbud. 

Mellan 21 och 40 poäng blir betyget ”halvtrist”. Här återfinns många torg och platser som domineras av bilparkeringar eller saknar en blandad bebyggelse med olika typer av verksamheter. För platser med poängen 0 till 20 poäng blir betyget ”stendött”. Bland de som får detta bottenbetyg finns flertalet av de externa handelsplatserna och centrala torg med omfattande trafikinfrastruktur.

Lommas nya torg är ett bra exempel

Några goda exempel på stadsförnyelse som skapat bra stadsliv och trevliga offentliga platser vill jag lyfta fram. Lomma torg bestod under slutet av 1900-talet främst av stora parkeringsytor intill två envånings livsmedelshallar utan fönster. Under 2000-talet har kommunen förtätat centrum med kvartersstad och skapat ett nytt kringbyggt torg intill den ena livsmedelsbyggnaden. En ny livsmedelsbutik har öppna bottenvåningar i grannkvarteret vilket bidrar till stadslivet på torget. 

Här finns flera restauranger och sittmöjligheter på torget som även fått grönska och konstverk med bland annat vatteninslag. Här finns nu ett centrum att promenera i med närhet till ett varierat utbud av handel och service med närhet till kollektivtrafik och parkering.

Bara nya centrum påminner om utvecklingen i Lomma. Här fanns en centrumanläggning byggd på 1960-talet som vände sig inåt en inglasad passage. Den låg funktionsuppdelad med kringliggande bostadsområden en bra bit bort i en utpräglad pendlingsförort till Malmö. Här har också skapats ett traditionellt torg omgivet av högre bebyggelse med service och handel i bottenvåningarna och bostäder ovanpå. Den gamla centrumanläggningen har byggts om och vänder sig nu ut mot det nya torget i den förtätade centrumbebyggelsen.

Det nya torget i Bara är uppfört som ett klassiskt fyrkantigt torg med bibliotek, restaurang, mäklare, blomsteraffär, fotvård och apotek i bottenvåningar och bostäder ovanför. På torget står ofta vagnar med matförsäljning.

Nya bostäder lyfter stadslivet

Det tidigare externa handelscentrumet Mobilia i Malmö har med åren blivit allt mer centralt placerad då staden expanderat. Genom att skapa en passage för gående och cyklar genom kvarteret in till ett centralt torg, där även högre bostadshus införlivats, har en mer blandad bebyggelse tillkommit där förutsättningarna blivit mycket bättre för stadsliv än då det bara var inglasade shoppinggator i anläggningen. 

Motsvarande kan ses på det nya externhandelscentret C4 shopping i Kristianstad. Där lyckades kommunen få till ett kringbyggt torg i norra änden av anläggningen som vänder sig mot ett nytt bostadsområde och, via ett stråk, upp till en viktig hållplats för kollektivtrafiken. Genom att skapa lokaler för restauranger och kaféer med uteserveringar kring det nya torget finns förutsättningar för ett stadsliv som nästan alltid saknas vid externhandelsområdena.

Torget mitt inne i Mobilia handelsområde är förbundet med kringliggande kvarter med ett genomgående cykelstråk. Flera högre bostadshus har byggts runt torget vilket skapat mer stadsliv under längre tid av dagen.

Avslutningsvis; ett exempel från en mindre tätort är torget i Skäldervikens lilla tätort. Här ligger samhällets livsmedelsbutik vid ett inbjudande grönt stråk med både torg, parkering och park. 

Närmast entrén finns en fontän omgiven av sittplatser skyddade av häckar och parkytor. Därefter kommer parkeringsplatser som också är omgärdade av häckar som bryter ner skalan och ger ett lummigt intryck. Längst bort från butiken ligger torget som inte används så ofta men är flexibelt med sittplatser, konst och träd för att kunna fungera vid olika arrangemang och tillfälliga handelsutbud.

Entréplatsen framför livsmedelsbutiken i Skälderviken i Ängelholms kommun. Bakom fotoplatsen ligger en häckomgärdad parkering och ett torg.

Sammanfattningsvis är det nedslående hur dåliga kvaliteter huvuddelen av de offentliga platserna och torgen har, inte bara i Skåne utan runt om i landet. Det finns mycket vi kan göra för att förbättra attraktionskraften genom stadsförnyelse och gestaltning, med inspiration från de goda exemplen.

Per Blomberg 

Torget norr om shoppinggallerian C4 shopping vid Hammar i östra delen av Kristianstad. Till höger har det byggts 400 lägenheter och gång- och cykelvägen som bilden är tagen från leder till en viktig busshållplats. Flera uteserveringar bidrar till stadslivet.

Relaterade blogginlägg

Visa alla blogginlägg
Så planeras staden i Japan
Publicerad:

Så planeras staden i Japan

Inga torg, asymmetriska ideal och tredimensionellt byggande – japansk stadsplanering har sin egen logik. Per Blomberg, som tidigare har bott i landet, ser den nåbara staden i Japan. Här berättar han varför.
Författare:
Per Blomberg
Hur stationen blir stadens nav
Bloggar
Publicerad:

Hur stationen blir stadens nav

Utrechts stationsområde har gjort en lyckad förvandling till att bli stadens nav. Per Blomberg var där på studiebesök och berättar om vad han inspireras av att ta med hem.
Författare:
Per Blomberg