I väntan på exploatering

Publicerad:

Varför ska en planlagd plats stå tom i väntan på att byggandet ska starta? Per Blomberg slår ett slag för tillfällig användning med hjälp av placemaking, utifrån några nordiska exempel.

Ofta tar det lång tid mellan planläggning och byggande. I Sverige är vi ganska dåliga på att skapa mervärden i områden som väntar på exploatering, men med några exempel från Skåne samt från Danmark och Finland vill jag visa möjligheter för kommuner och exploatörer att skapa mervärde – både för invånarna och exploatörerna.

Ett begrepp som används i sammanhanget är placemaking, det vill säga att göra något tillsammans med platsen som ökar dess attraktivitet.

Danmark: Köge sydhavn

Jag har besökt Köge kommun vid flera tillfällen och följt deras utveckling av hamn- och industriområdet mellan centrum och havet. 2009 bildade kommunen och Realdania by & bygg bolaget Köge kyst för att långsiktigt utveckla området. Målet är 4 000 boende blandat med verksamheter, service och handel.

Installation i Köge sydhavn som funnits i över tio år i väntan på exploatering. Samtliga foton: Per Blomberg
Köge sydhavn med informationsplats där strukturplanen är målad på marken.
Utekök i Köge sydhavn.

I dag har man nått halvvägs, med knappt 2 000 invånare. Redan på ett tidigt stadium gjorde bolaget flera saker för att öka områdets attraktivitet och locka besökare, samt mildra konsekvenserna under byggperioden för befintliga verksamheter. Bland annat satte de upp informationstavlor och utsiktsplatser för att besökare kan få en bild av hur det kommer att se ut i framtiden. Konstnärer anlitades för att skapa installationer och attraktioner i området. Scener och sittplatser för arrangemang och spontana möten byggdes.

Centralt i området uppförde bolaget ett utekök med möjlighet att låna köksutrustning och laga mat för familjen och större sällskap. Köket ligger direkt intill ett stadsodlingsområde där bland annat skolor och privatpersoner odlar i pallkragar. Med relativt små medel skapade man många målpunkter i området som gjorde att många besökare kom hit för rekreation och friluftsliv.

Stadsodling i Köge sydhavn.
Köge sydhavn med grön kaj mot strandängarna.

Området blev känt och intresset för att bosätta sig i området ökade. Både kommunen och Realdania såg fördelar med att avsätta en del pengar för att aktivera området under de cirka 20 år som genomförandet kommer att ta.

Finland: Ärtholmen och Munkholmen i Helsingfors

Västra hamnen i sydvästra Helsingfors håller delvis på att omvandlas till en ny stadsdel med blandad bebyggelse vid Munkholmen i norr och Ärtholmen i söder.

Arkitekter till Löyly bastu och restaurang i Helsingfors ärAnu Puustinen och Ville Hara på Avanto Architects.
Löyly bastu- och restaurangbyggnad i Helsingfors.

Redan tidigt i utvecklingen av det industridominerade området byggdes Löyly som är en kombination av bastu och restaurang i en spännande byggnad i strandkanten. Byggnaden har redan blivit en ikon för Helsingfors och många invånare och besökare kommer hit. Att tidigt i omvandlingen av ett område skapa en attraktiv målpunkt och arkitektoniskt spännande byggnad skapar intresse för området och ger intresse för fler entreprenörer och fastighetsbolag att investera i området.

Löyly bastu och restaurang i Helsingfors.

Löyly består av en ganska konventionell byggnad med glasfasader mot havet som klätts med en ställning med träribbor som ger den organiska formen på byggnaden. Trappor leder upp på takterrasser som är populära sommartid. Närheten till spårvagnshållplats bidrar till många besökare.

Skåne: Trädgårdsstaden i Lomma

Den sista etappen av utbyggnaden i hamnområdet i Lomma tätort har inte kommit igång och det kan dröja upp till tio år innan översvämningsproblematiken och riskerna med markföroreningar är lösta. Under tiden är fastighetsägaren intresserad av att skapa ett temporärt rekreationsområde, dels för att ge de kringboende en trevlig utblick, dels för att tillsammans med kommunen ge alla invånare tillgång till rekreation.

Drönarbild över Trädgårdsstaden i Lomma. Spridningstillstånd LM2023/038789

Planerna är att anlägga strövstigar, rastplatser, kanske en lekplats och informera om framtida planer i anslutning till området. Vegetation har etablerats spontant på utfyllnadsmassorna och en extensiv skötsel räcker för att ge området ett trevligt utseende samtidigt som det blir tillgängligt.

Om området lämnas för fri utveckling i tio år är chansen stor att många sällsynta arter etablerar sig i området. Det är i och för sig positivt men skapar problem då en detaljplan är framtagen och området sedan länge har utpekats för bebyggelse i översiktsplanen.

Skåne: Kunskapsparken i Lund

Längst upp i nordöstra delen av Lund byggs en ny stadsdel kring spårvagnsstråket och de båda forskningsanläggningarna Max IV och ESS. Tidigt i utvecklingen av området har en ny stor stadspark anlagts, Kunskapsparken, som invigdes år 2022.

Drönarbild över Kunskapsparken i Lund. Spridningstillstånd LM2023/038793

Hela stadsdelen ligger på tidigare jordbruksmark. Genom att parken finns på plats innan bebyggelsen etablerats har de boende tillgång till rekreation när de flyttar in – när området är utbyggt om 10–20 år så är parken uppväxt och ännu mer inbjudande. Parken kan också nås via spårvägen från övriga delar i staden och blir därmed en tillgång för hela staden. Parken är på 21 hektar och när hela stadsdelen är färdigbyggd beräknas 40 000 invånare bo här.

Mobila installationer

En idé är att bygga upp en bank med flyttbara attraktioner som kan återanvändas på många olika exploateringsområden i väntan på att genomförande.

En sådan bank kan innehålla paviljonger, konstinstallationer, utställningar, grillplatser, träd i kruka, lekskulpturer, skateramper, scener, discgolfkorgar, beachvolleybollplaner, utsiktstorn, utekök, stadsodlingslådor, sittplatser, bastuvagnar/flottar, återvinningsstationer, marknadsstånd, utegym och mycket mera. En del kanske kan integreras i den nya bebyggelsen medan annat transporteras vidare och återanvänds.

Per Blomberg

Tillfälliga installationer i form av flyttbara träd från H22 i Helsingborg.

Relaterade blogginlägg

Visa alla blogginlägg
God arkitektur håller sig inom planetära gränser
Bloggar
Publicerad:

God arkitektur håller sig inom planetära gränser

Vilken gestaltad livsmiljö är möjlig för alla invånare på jorden att leva i utan att överskrida de planetära gränserna? Kan en miljö vara god arkitektur om den inte är hållbar?
Författare:
Per Blomberg
Arkitektur som tornar upp sig
Bloggar
Publicerad:

Arkitektur som tornar upp sig

Gigantiska utsiktstorn har blivit besöksmål runt om i Europa. Med möjlighet till pedagogisk verksamhet fyller de uppenbarligen ett behov för rekreation och lärande friluftsliv. Vem blir först i Sverige att bygga en motsvarighet, frågar Per Blomberg.
Författare:
Per Blomberg
Etik för arkitekter
Bloggar
Publicerad:

Etik för arkitekter

Vi arkitekter behöver hålla den viktiga debatten om etik och yrkesrollens etiska ställningstaganden levande. Är vi beredda att stå upp för Sveriges Arkitekters etiska regler i alla lägen? frågar Per Blomberg.
Författare:
Per Blomberg