Hur stationen blir stadens nav

Publicerad:

Utrechts stationsområde har gjort en lyckad förvandling till att bli stadens nav. Per Blomberg var där på studiebesök och berättar om vad han inspireras av att ta med hem till Kristianstad.

Första veckan av september 2022 begav jag mig till Holland och universitetsstaden Utrecht, för att studera och inspireras av deras cykelinfrastruktur. Holland är känt för sina satsningar på cykeln som transportmedel. Eftersom det är tättbebyggt har landet en hög andel resor som sker med cykel. Det som inspirerade mig mest var dock den stadsutveckling som skett i och kring järnvägsstationen som stadens viktigaste nav.

Utrecht är en betydande transportnod

Staden Utrecht med cirka 335 000 invånare är en av Hollands viktigaste transportnoder, där den ligger mitt i landet mellan städerna Amsterdam, Rotterdam, Den Haag och Eindhoven. Som en av landets stora universitetsstäder är befolkningen ung. 

Staden grundades redan på romartiden, omkring år 47, och stora delar av den medeltida staden med smala slingrande gator och kanaler finns bevarade. Strax söder om den medeltida kärnan anlades stationen år 1843 och dess betydelse som transportnod inleddes.

I den gamla stadskärnan ger kanalerna karaktär åt stadsmiljön och används fortfarande som transportmedel och boplats för ett stort antal husbåtar. Foto där inte annat anges: Per Blomberg
I Utrecht tar man sig gärna runt på cykel.

Den som anlände till stationen i slutet av 1900-talet möttes av en rörig trafikmiljö med stora ytor för bilar och cyklar kring stationen samt tung modernistisk bebyggelse i betong. En stor trafikled norr om stationen var en påtaglig barriär mellan stationen och den gamla stadskärnan. För cyklister var det svårt att lokalisera en ledig parkeringsplats medan bilparkering täckte stora ytor.

Stationen knyter ihop staden

Under 2000-talet har stationsbyggnaden byggts om till en luftig vågformad takkonstruktion som för tankarna till många av dagens flygplatser. Den stora stationshallen ger överblick och gör det lätt att hitta ner till de många perrongerna under stationen. Kaféer, restauranger och annan service finns i kanten av byggnaden, som också har en bred gångväg under tak på västra sidan över spårområdet. 

Den kanske viktigaste omvandlingen är hur de ansvariga för omvandlingen i Utrechts stad har lyckats koppla stadens övriga delar till stationen. De har förtätat området kring stationen och skapat flera attraktiva offentliga platser. 

Affisch utanför stationen som visar bilder före och efter omvandlingen. Fotograf: R van der Lingen
Den stora stationshallen sträcker sig över alla spåren gör det lätt att hitta ner till perrongerna.
Modellen finns i stadshuset visar befintlig och planerad bebyggelse kring järnvägsstationen.

Under de båda stationstorgen norr och söder om stationen har man byggt stora cykelgarage i två våningar, där man cyklar in från gatunivå och sedan går upp två våningar till stationstorgen eller stationen. Det norra cykelgaraget är världens största och rymmer 12 500 cyklar! 

Här finns ett lånesystem för cyklar där man betalar en månadsavgift och sedan med en tagg kan registrera sitt lån. Systemet är smidigt för de som pendlar med tåg och inte vill ha en cykel stående på båda stationerna utan lånar för anslutningen.

Höga hus kring stationen

Det nya upphöjda stationstorget norr om stationen har blivit ett centralt torg i Utrecht. Det har en del uteserveringar och ansluter direkt till ett stort shoppingcenter som sträcker sig norrut till den gamla stadskärnan. Under centret finns parkeringsgarage i fyra våningar som sträcker sig långt under grundvattennivån. 

Kring järnvägsstationen har man byggt högt – här finns många arbetsplatser i de höga husen som ger närhet till stationen och cykelgarage. Det nya stadshuset ligger direkt söder om stationen och lutar sig över stationsbyggnaden. Där finns stora ännu oexploaterade ytor och i modeller på stadshuset visas hur de planeras att utvecklas, med höga hus i en tät stadsstruktur.

Den tidigare barriären i form av en motortrafikled direkt norr om stationen är borta och man har byggt upp den kanal som fanns här tidigare. En mindre stadsgata förbinder de båda stadssidorna under shoppingcentret för bilar och cyklar. Nära stationen finns också stadens busstationer som gör det enkelt att byta mellan buss och tåg.

Inspiration att ta med hem

Sammanfattningsvis har de ansvariga i Utrechts stad lyckats mycket väl med att utveckla stationsområdet till en välfungerande nod i stadens trafikinfrastruktur och förtätat med handel och arbetsplatser kring stationen. Det finns mycket att lära av principerna även för oss som verkar i mindre städer runt om i Sverige. 

Flera städer som Lund, Växjö och Kristianstad har lokaliserat nya kommunhus nära sina järnvägsstationer för att skapa närhet och attraktivitet för arbetande och besökande. Att binda samman staden på båda sidor om stationen är en utmaning som i Utrecht har lösts med att lyfta upp station, handel, torg och gångstråk ovanför spåren. 

Jag tar med mig många tankar och inspiration från Holland till arbetet med utvecklingen av stationsområdet i Kristianstad.

Arkitekt SAR/MSA Per Blomberg

Stationstorget norr om stationen med shoppinggallerian på andra sidan torget. Under torget finns världens största cykelgarage.
Ingångarna från väster och öster till cykelgaraget under stationstorget är breda och tydliga med de två våningarna med cyklar synliga. Mitt ressällskap som står mitt i bild, Per Hansson, är trafikplanerare vid Region Kronoberg.
Den återuppbyggda kanalen norr om stationen ersätter en tidigare motortrafikled.
Stationstorget från söder med stationen i bakgrunden.
Utrechts centralstation från söder.

Relaterade blogginlägg

Visa alla blogginlägg
Så planeras staden i Japan
Publicerad:

Så planeras staden i Japan

Inga torg, asymmetriska ideal och tredimensionellt byggande – japansk stadsplanering har sin egen logik. Per Blomberg, som tidigare har bott i landet, ser den nåbara staden i Japan. Här berättar han varför.
Författare:
Per Blomberg
Skånes bästa torg
Bloggar
Publicerad:

Skånes bästa torg

Gamla är äldst när det gäller torgkvalitet. Det menar Per Blomberg som besökt 127 skånska torg och handelsplatser och poängsatt dem enligt ett stadslivsindex. De senaste 70 årens offentliga centrala rum har inte alls samma kvaliteter som de äldre, skriver han.
Författare:
Per Blomberg