Se människan – få hållbar lokalutveckling

Publicerad:

Vad innebär en hållbar lokalutveckling? Kort sagt: att göra fler saker på mindre och flexiblare yta. Det centrala är att ha koll på mänskligt beteende, synliggöra data kopplat till lokalstrategier och medvetandegöra miljökonsekvenser för användarna. Genom att exempelvis följa människors sökbeteende på Google under pandemin har man kunnat göra prediktiva analyser (förutsäga framtida händelser) för exempelvis kapaciteten på vårdlokaler. På samma sätt kan man arbeta prediktivt med lokaler generellt.

De tekniska lösningarna som krävs för att vara proaktiv finns i mobilen. Det krävs inga avancerade tekniska plattformar. Det handlar om att ha koll på mänskligt beteende för fastighetsägare och i förlängningen även som arkitekt. Med en ny modell från en av våra största mobiltelefontillverkare kommer våra beställare enkelt kunna optimera sina fastigheter här och nu genom att komplettera redan framtagna digitala tvillingar med laserscanning av miljöer i realtid. Det ger en fantastisk möjlighet i hur vi designar och anpassar de byggda miljöerna.

Jag har i veckan lyssnat på tre seminarier: dels det första i en serie i tre delar om ”Digitalisering av campus”, arrangerat av Akademiska hus, dels Schibsteds ”Future report webinar” plus ”8 minutes of Schibsted next”. Fokus på de sistnämnda är värdedriven konsumtion och mänskligt beteende, liksom vilka bolagsstrategier som techbranschen identifierat som framgångsfaktorer i företag som vuxit och vars efterfrågan på tjänster, katalyserats eller accelererat av, och under, pandemin.

Kajsa Gatenbäck på Schibsted Growth redogjorde för de fyra framgångsfaktorer som gjort att bolagen växt:

  1. Man identifierade pandemin som ett paradigmskifte – vi är vanemänniskor som inte ändrar beteende förrän våra livsförutsättningar ändras drastiskt. De bolag som lyckades var de som snabbt såg till att tillhandahålla tjänster som efterfrågades under lock down.
  2. Företagen gjorde tvärt om. När andra bolag frös satsningar för utveckling och marknadsföring så accelererade de och satsade på kommunikation genom sociala medier, teve och podcasts. Detta eftersom fler människor tillbringade tid hemma parallellt med att tjänsterna blivit billigare.
  3. Företagen visade sig sårbara. De bad sina communitys och plattformar om råd och stöd i en svår tid, delade på så vis insikter och lärdomar och stärkte därmed bolaget genom transparens. Det blev ett tillfälle till kunskapsutveckling.
  4. De hjälpte sina kunder utan en förväntan på belöning. Istället så visade de att de var på kundens sida och byggde affärsmodeller på långsiktigt relationsskapande.
Zûrichs universitet. Foto: Malcolm Mittendrin/Unsplash

Ett sätt att skapa trygghet i vår bransch är genom att bygga beslut på data och koppla ihop det värdedrivna tjänsterna med hållbarhet och mänskligt beteende. Och jag tänker att som arkitekter måste vi bli ännu bättre på att tolka dem som brukar den fysiska miljön.

Men att tänka nytt och omfamna det är inte vad vi är bäst på i en osäker värld, trots att det långsiktigt är en framgångsfaktor. Inte minst vår bransch är konservativ och trögrörlig. Det blir särskilt tydligt när man kopplar ihop digitala tjänster med fastighetsägare. Här är fokus fortsatt mest på fastighetsdata och inte på den data som användarna genererar eller de tjänster de efterfrågar – trots att det på sikt med stor sannolikhet är mer lönsamt att vara nära slutkonsumenten.

Vi arkitekter har en unik möjlighet att facilitera användarperspektivet. Och vi skulle kunna bli bättre på att nyttja de digitala tjänster som finns för att skapa metoder och processer som visar på värdeskapande och hållbarhet. Inte bara i den stora skalan.

I framtiden kommer storleken på ytor i vår närmiljö med säkerhet bli viktigare. Vi kommer gå från att minimera kontorsyta för kostnadseffektivitet till att behöva ha fler flexibla och lokala kontorslokaler. Genom mobilen är boknings- och betalningslösningar redo att facilitera inte bara det tillfälliga behovet men även göra den tillfälliga arbetsplatsen individanpassad. På en digital tvilling kan man addera ett lager av all digital information från användarna. Detta är inget nytt i sig, men med den teknik som finnas tillgänglig genom nya mobiltelefoner och satellitteknik kan man få ett lager av information – en helt perfekt 3d-kopia som fungerar som testbädd och öppnar upp för optimering och insikter om hur miljön fungerar och saker man kan kalibrera, i realtid.    

Nyttjandegraden av campusmiljöer innan pandemin var runt 30 procent och senare cirka 14 procent. På Akademiska hus tror man att trenden är här för att stanna. Foto: Nathan Dumlau

Ulf Däversjö på Akademiska hus tror att vi i framtiden genom delningsekonomi kan öka nyttjandegraden med 40 procent i deras campusmiljöer och samtidigt minska klimatavtrycket med 30 procent per användare. Ulf säger att vi inte kan arbeta som igår utan måste som fastighetsägare utveckla sina egna arbetssätt. Han tror att vi behöver ställa om våra befintliga miljöer och att fokus kommer skifta från att bygga nytt till att vidareutveckla det man redan har samt utveckla miljön mellan husen – utomhusmiljön, som kommer bli allt viktigare för vårt välmående och prestation.

Nyttjandegraden av campusmiljöer innan pandemin var runt 30 procent och senare cirka 14 procent. På Akademiska hus tror man att trenden är här för att stanna. Det blir en lägre kostnad och en mindre miljöpåverkan. Ulf Däversjö beskriver kommunikation som centralt gällande beteendeförändring och ökad förståelse för vilket klimatavtryck som vårt beteende genererar.

Christoffer Börjesson från Fastighetsägarna berättar att det finns ett amerikanskt bolag som jobbar med att mappa var det bor kluster av medarbetare för att därefter föreslå en lokal co-working hub. Det är en enkel tjänst som skapar mervärde och det enda som krävs är en app som låser upp och tar betalt för nyttjandet. Han menar att det optimala är när fastighetsägaren blir både ägare och operatör av tjänster alternativt kan hantera operatörer av tjänster. Då blir förståelsen för mänskligt beteende och värderingar ännu viktigare och genom att bättre förstå affären kan man också minimera risk.

Liksom Christoffer tror jag att det kommer bli allt viktigare att kunna analysera och sammankoppla kundens och användarens behov, inte bara byggnadens beståndsdelar. Fastighetsappar med dåligt användar- och brukargränssnitt kommer vara dömda att misslyckas med insamlingen av värdefulla data.

Att skifta fokus från produkt till tjänst så att vi tillsammans skapar upplevelser och kan tydliggöra hur man på individnivå påverkar användandet av lokalerna kommer att accelerera ett förändrat beteende mot mer hållbar konsumtion. Men för förändring krävs mod, snabba processer och orken att se möjligheter i en omtumlande värld. Och precis som inom framgångsrika start-ups att våga tänka nytt och annorlunda för en hållbar framtid. Här behöver vi som yrkeskår både mänsklig, affärsmässig och digital kunskap så att vi kan vägleda dem som anlitar oss i utvecklingen mot en mer hållbar värld. Jag vill tro att vi ligger längre fram i digital utveckling än exempelvis fiskeribranschen och nu mer än någonsin är det läge att innovera. Låt oss ta intryck av andra branscher.

Louise Lindquist Sassene är uppdragsansvarig arkitekt SAR/MSA och affärsområdesansvarig för samhällsfastigheter på ÅWL arkitekter

P.S. Nästa avsnitt med Akademiska hus i serien ”Digitalisering av campus” kommer den 16 mars. Och den 8 februari släppte Atrium Ljungberg den här nyheten

Relaterade blogginlägg

Visa alla blogginlägg
Bygga på parkmark är stenålders
Vardagsliv i Dalen, Stockholm. Foto: Louise Lindqvist Sassene
Publicerad:

Bygga på parkmark är stenålders

Det är inte rättvist och inte klimatsmart att bygga på parkmark som behövs för områdets flödesvägar i ett trångbott hårt socioekonomiskt prövat område.
Författare:
Louise Lindqvist Sassene skriver gärna om skolfrågor och andra favoritämnen som AI och samhällsbyggnadsbranschens omställning.
Louise Lindquist Sassene
Efter kommer alltid före
Publicerad:

Efter kommer alltid före

Ett drygt år av pandemi är på väg att ända. Nu haglar utlysningar för forskning och studier som handlar om ”det nya normala ”och om vem som bäst kan förutspå hur samhället kommer att fungera och verka postpandemi.
Författare:
Louise Lindqvist Sassene skriver gärna om skolfrågor och andra favoritämnen som AI och samhällsbyggnadsbranschens omställning.
Louise Lindquist Sassene
Jämlik skola kräver fysisk lärmiljö
Publicerad:

Jämlik skola kräver fysisk lärmiljö

Vi människor gillar trygghet och våra hjärnor är världsbäst på att tänka gamla tankar. I praktiken innebär det att ungefär...
Författare:
Louise Lindqvist Sassene skriver gärna om skolfrågor och andra favoritämnen som AI och samhällsbyggnadsbranschens omställning.
Louise Lindquist Sassene