Ett barn söker sin plats

Minns ni Lucia 2016? Åhléns julkampanj visade en liten afrosvensk pojke i luciakläder. Reklamen möttes av en hatstorm och kampanjen fick dras tillbaka. Detta i samma tidevarv som vi har genusneutrala förskolor och uppfostrar våra barn till att fritt välja kläder oavsett könsidentitet. Frågan är vilka barn som får välja?

Till vardags ritar jag lärmiljöer. Frågan om inkludering och trygghet är återkommande i fokus. Den nyligen invigda Minnebergsskolan i Arvika, som förtjänstfullt mejslats ut av kommunen, Paradis produktion och Brunnberg & Forshed, har lyckats med att fånga just detta. Genom devisen ”en skola för var och en” har de satt ramarna för den pedagogiska verksamheten vars rum tillgodoser olika barns behov. Rum där man är trygg och kan fungera och prestera optimalt. Att skolan dessutom ligger ”mitt i byn” gör att den blir ett fint exempel på vad en skola alltid borde få vara – en plats att mötas och få de förutsättningar som krävs för att nå sin fulla potential i ett fritt demokratiskt samhälle.

Under inspelningen av Lärmiljöpodden pratade jag nyligen med Pia Westford på RISE och Anna Grunander från Göteborgs stad om skolans roll i samhällsutvecklingen. Pia vittnade om vikten av att förstå kommunpolitiska besluts konsekvenser för planering och lokalisering av skola, exempelvis för samnyttjande, integration och social hållbarhet.

Anna är processledare och arbetar med projektet Skola som arena. Hon berättade om hur man i den starkt segregerade staden Göteborg aktivt arbetar med att hålla skollokaler öppna för lokalsamhället efter schemalagd undervisning. Detta i syfte att minska skillnader i staden och skapa förutsättningar för både trygghet och utveckling, inte minst för unga kvinnor och för föräldradialog. I dagsläget har man genomfört den här typen av social mobilisering i ett 20-tal skolor. Den ökade vuxennärvaron gör att fler barn klarar skolan.

Anna Grunander belyser samtidigt att detta är en samverkansfråga. Skolan kan inte ensam axla rollen att häva den våldsspiral och den ökad segregation vi ser i samhället. Men skolans geografi gör att det blir en central plats för möjlig utveckling för ett område och på individnivå.

När jag pratar med Cecilia Holmström, ÅWL:s vd och bostads- och hållbarhetsexpert, så funderar hon kring konsekvenserna av politiska beslut. Ett exempel är vårdnadsbidraget som infördes för 14 år sedan och vad trångboddheten gjort med barn i utsatta områden. Hon menar att det kanske finns en korrelation mellan dagens gängkriminalitet och det faktum att många barn i utsatta områden inte gick i förskola och därmed isolerades från övriga lokalsamhället redan från grunden. Trångboddhet gör dessutom att skolan och skolgården får en viktigare roll och därmed också var den ligger, dess öppettider och hur den utformas.

Jag är mamma till två afro-svenska barn. Vi har just flyttat från ett område där gängkriminaliteten tog tre unga personers liv på lika många år. I stället bor vi numera i en i huvudsak homogen förort. Mina barn går dessutom på en privatskola i stan. Medan jag jobbar hemifrån lägger de 90 minuter per dag på att resa till och från skolan.

Och jag funderar på vad mina val gör med dem, mig och med oss. Jag märker att de kämpar med sin identitet och att jag njuter av mina privilegier samtidigt som jag inbillar mig att jag skapat en lite tryggare uppväxtmiljö för mina barn. Men är det verkligen så? Är inte bristen på representation och inkludering i den miljö de vistas i hämmande för deras utveckling?

Jag tänker att jag i min vardag borde se till att agera på ett sätt som är inkluderande i allt jag gör, från hur jag agerar som arkitekt och kollega till att förklara för omvärlden vad känslan av inkludering eller exkludering gör med oss människor i grunden. Och att du som läser detta förmodligen borde göra det med. För om vi alla gör det i stort och smått så borde alla barn på sikt både få valmöjligheter och känna att de har en plats – i skolan och i samhället.

Med en förhoppning om ett gott 2022 vill jag önska alla en riktigt god jul. 

Louise Lindquist Sassene