Attefallshus 2.0 försvårar mer än de löser - Sveriges Arkitekter

Emina Kovacic—26 sep 2017

En inte så ovanlig syn: ett Attefallshus som blivit garage istället för en extra bostad. Foto: Thomas Norman

Valåret närmar sig med stora steg och jag slås av att vi som arbetar i kommunerna börjar bli överösta med nya idéer och kreativa förslag att så småningom förverkliga. Förvånansvärt nog redovisas sällan konsekvenserna för de kommunala verksamheterna i de analyserna som föregår regeringens olika uppdrag till Boverket!

Oftast rör det sig antingen om projekt i skala XXL eller om de allra minsta i skala XXS. Från megaprojekt som att anlägga helt nya städer till mikrovarianter som skapar mycket positiv PR men ger ytterst marginell verkan.

Den senaste idén i mikroprojektraden är kopplad till Boverkets nya uppdrag att undersöka möjligheten att utöka så kallade Attefallshus från 25 till 30 kvadratmeter yta. Genom detta hoppas regeringen att det skapas 10 000 nya bostäder. Optimist som jag är försöker jag verkligen att se något positivt och tilltalande i detta men har oerhört svårt att skaka av mig alla skumma förråd, säsongsvis och sällan använda gäststugor i havsnära läge, extra garage och andra komplementbyggnader som gett Attefallshus sitt verkliga ansikte. Ett ansikte som lagstiftaren inte haft i åtanke och som många gånger orsakar mer bekymmer än skapar nytta!

Jag har svårt att förstå hur det kan hjälpa oss att avhjälpa bostadsbristen och funderar hur märkligt det är att alla förslag och initiativ som finns där emellan – i skalan S-M-L (eller det vi kallar verkligheten) – av någon anledning uteblivit.

När man ger sig in i analyser av Attefallshus bör man ge sig utrymme att fundera: Hur blev det egentligen med dessa Attefallshus? Hur många tusen ytterligare bostäder skapades? Hur många av dessa blev gästhus, förråd, fritidshus och extragarage? Hur många förstörde känsliga kulturmiljöer, skapade osämja mellan grannar, sämre ljusförhållanden eller förstörde befintliga bebyggelsestrukturer som inte hunnit bli tillräckligt gamla för att bli betraktade som kulturmiljö och därför aldrig kommer att gå sådan framtid till mötes. Hur många av dessa bidrog till minskad segregation och utanförskap? Hur många blev bostäder för särskilt utsatta grupper? Hur många studenter blev stolta ägare av eller hyresgäster i ett sådant hus?

Det kommer säkert att finnas en och annan person som undrar om det verkligen är så provocerande med fem extra kvadratmeter yta… Så jag vill verkligen försöka att förstå tankarna bakom förslaget. Kanske har man tänkt ”Ge folket vad folket vill ha” och utgått från att just nu verkar folket vara i desperat behov av fem extra kvadratmeter för att kunna göra Attefallshus än mera attraktivt. Men folket är ju skattebetalarna och jag som är uppfostrad i den kommunala verkligheten är van vid att tänka kring hur vi hanterar skattebetalarnas pengar på bästa möjliga sätt. Hur skapar vi mest nytta med minst möjliga ekonomiska insats? När jag tänker utifrån det perspektivet kan fem extra kvadratmeter Attefallshus innebära (beroende av kommunens storlek) en till fem extra handläggare inom tillsyn och då måste jag väga nytta mot nöje.

I tider när alla kommuner förväntas effektivisera arbetet och med allt mindre resurser ta hand om fler uppdrag är det viktigt hur varje skattekrona används. Därför undrar jag hur omfördelningen av personalresurser, framkallad av Attefallshus 2.0, påverkar andra projekt som kommunen är i ännu större behov av att få fram: boenden för särskilt utsatta grupper, omsorgsverksamhetens bostadsbehov, studentboenden med flera. Förslag som detta, som indirekt ytterligare urholkar plan-och bygglagen, innebär att kommunernas resurser behöver läggas på utökad tillsyn av ”kosmetika”. Detta på grund av fler anmälningar till följd av en förändring som är omöjlig att förutse och beskriva långsiktiga konsekvenser av.

Det är ju tanken som räknas… Ett förråd/Attefallshus. Foto: Thomas Norman

Vem kunde ha trott att Attefallshus skulle bli ett extra garage och indirekt uppmuntra människor att köpa ännu fler bilar?

Och vad gäller lösning på den rådande bostadsbristen kan Attefallshus 2.0 (i de fall de blivit bostäder) liknas vid en botoxinjektion: en illusion som ger en kortvarig effekt men inte tar hand om symptomen, inte behandlar problemet på djupet och därmed inte förändrar något i grunden.

Initiativ som detta kommer därför att innebära att de strukturella förändringarna – de som gör skillnad för många – inte kommer att mäkta med att genomföras av kommunerna!

Emina Kovacic är arkitekt SAR/MSA och stadsarkitekt i Karlshamn

Kommentarer

  • robert lavelid
    september 27, 2017 — 11:22 f m

    Bra skrivet Emina, ytterligare ett dumt påhitt från en bostadsminister som inte alls tycks förstå vad bostadspolitik handlar om. Med vänlig hälsning robert

    • Emina Kovacic
      september 27, 2017 — 10:00 e m

      Tack Robert för din kommentar! Jag hoppas att Boverket tar sig an uppdraget utifrån ett brett samhällsperspektiv och med en tydlig konsekvensanalys som bottnar i: samhällsekonomi, juridik, kulturmiljö och sociala aspekter. Bästa hälsningar Emina

  • Petter Eiring
    september 27, 2017 — 1:02 e m

    Håller med dig och undrar hur vi bäst vänder denna olyckliga utveckling. Ett PBL-oppror?

    • Emina Kovacic
      september 27, 2017 — 9:51 e m

      Hej Petter, det känns bra att vi är fler som uppmärksammar frågan! Det är viktigt att upplysa våra folkvalda att ogenomtänkta "mikroförslag" kan innebära stora och oönskade effekter i kommunerna och det borde inte vara deras målsättning. Projekt Attefallshus 1.0 bör utvärderas innan vi väljer att gå i 2.0-läge, tycker jag! Vi har tillräckligt mycket statistik, praktisk erfarenhet och fakta för att kunna påvisa motsatsen. Bästa hälsningar Emina

  • Peter Kovar
    september 28, 2017 — 3:01 e m

    Trots att jag ritar och säljer Attefallshus, så måste jag medge att du har mestadels rätt i det du hade skrivit om just de sällan nyttjade stugor och attefallsidén som gick åt fel håll i form av olika förråd och garage. Dock tycker jag ändå att bygga småhus just i storleken runt 25-30 kvm kan bli till en bra idé. Om man bara skippar det där med bygglovsbefriad komplementbyggnad och förenklar handlingen vid byggandet av Attefallshus som huvudbyggnader på små kommunala tomter. En lösning, som inte behöver vara permanent, dock som startlägenheter och studentbostäder borde det ge effekt. Det kan inte förnekas att just dessa saknas på bostadsmarknaden.

    • Emina Kovacic
      september 28, 2017 — 5:34 e m

      Tack Peter för din kommentar! Jag delar verkligen din uppfattning vad gäller behov av små bostäder! Attefallshus negativa påverkan på stadsbilden beror, enligt min uppfattning, på faktum att de är bygglovsbefriade och att vi på inget sätt kan kräva att de används för just bostadsändamål. Min uppfattning är även att detta förslag går stick i stäv med de höga och efterlängtade ambitioner vad gäller framtagande av kommunal arkitekturpolicy som regeringen föredömligt föreslår...Även om Attefallshus är ett litet hus så finns det alltid i ett sammanhang och kan vi inte bevaka deras påverkan på helheten faller hela konceptet! Bästa hälsningar Emina

  • Carina Tenngart Ivarsson
    oktober 3, 2017 — 1:25 e m

    Håller helt med! Jag passar på att tipsa om detta, som händer på fredag den 6 oktober Då är det stadsarkitektdagen med konferens på temat "Reformering av PBL – vad händer med livsmiljön?" http://www.stadsarkitekt.se/ Förväntningarna på vad planeringen ska lösa är stora – en god gestaltad livsmiljö, ett hållbart samhälle, klimatsäkra och mera jämlika städer, energisnåla hus, artrikedom och ekosystemtjänster och naturligtvis massor av nya bostäder. Samtidigt som förväntningarna ökar tas många verktyg bort eller försvagas. Både lagstiftningen och handläggare/planerare framställs som hinder, regler och byråkrati ska bort, bostadsbristen ska lösas genom attefallshus och modulhus. På agendan just nu finns bland annat serietillverkade hus och diskussioner om att ta bort detaljplanen. Alla politiska partier verkar vara ense om att den hållbara framtiden ska byggas med färre plan- och byggregler. Men varför har reglerna tillkommit? Blir det bra livsmiljöer och rättssäkert utan detaljplaner? Kommer marknaden att bygga jämlika och klimatsäkra städer? På Stadsarkitektdagen 2017 diskuteras frågan vem som ska ta ansvar för helheten när politiken vill förenkla och den offentliga sidan får allt sämre möjligheter att påverka utvecklingen.

    • Emina Kovacic
      oktober 3, 2017 — 3:22 e m

      Bra Carina att ni lyfter frågan på Stadsarkitektdagen! Lagar och regler finns av en anledning och jag blir riktigt orolig när jag tänker på den utveckling eller snarare avveckling som föreslagna förändringar kan innebära för arkitektur, hållbarhet och själva demokratiaspekten som tunnas ut och försvagas i takt med avskaffning av bygglov- och på sikt även detaljplaneplikt (om sådant förslag skulle gå igenom)...Dessvärre har jag inte möjlighet att vara med den 6/10 men kommer självklart, även fortsättningsvis att följa och medverka i debatten. Bästa hälsningar Emina

  • Måns Hagberg
    oktober 3, 2017 — 1:57 e m

    Helt rätt dessvärre. Attefallslagen togs av Riksdagen trots lagrådets bestämda avstyrkan och att det faktiskt fanns riksdagsledamöter som upprört pläderade emot. Det gjorde ju grannar rättslösa och satte byggnadsnämnderna i en, förlåt ordvalet, jävla sits. Byggnadsnämnden kan inte tillämpa gällande plan, bygglov behövs inte, men bygganmälan ska ske och behandlas. Några extra kvadratmeter är tydligen viktiga för att göra ont värre. Låt bli! (Det började med att byggmästardottern Birgit Friggebo fick igenom sina undantagsregler. Nu har PBL blivit ett virrvarr av regler, undantag och undantag på undantagen som ingen vanlig människa klarar av och är svårt också för proffsen som skulle behöva göra nåt vettigare på jobbet. PBL borde skrivas om med sikte på att kunna tillämpas.)

    • Emina Kovacic
      oktober 3, 2017 — 3:36 e m

      Tack Måns för din kommentar! Vi måste försöka att driva frågan i motsatt riktning! Hoppet lämnar en sist...Det finns ju en anledning varför Attefalshus inte återfinns i de länder som har höga arkitektur- och stadsplaneringsambitioner! När värden försvinner gradvis är det ingen som reagerar förrän det är försent...Jag hoppas att Boverket lyckas belysa alla fallgropar i samband med sin utredning. Bästa hälsningar Emina

    • Bert Andersson
      oktober 4, 2017 — 9:36 f m

      Hej Måns Jag delar dina synpunkter. Det är kanske dags att förenkla PBL och ta bort alla undantag mm i samband med bygglovsprövningen.

      • Emina Kovacic
        oktober 4, 2017 — 10:33 f m

        Hej Bert, en översyn av PBL borde vara en rimlig lösning på ett strukturellt problem. Bästa hälsningar Emina

  • Ola Torrång
    oktober 3, 2017 — 2:47 e m

    Tror inte 5 kvm extra byggnadsarea löser problemet. Däremot skulle 1 meter extra på höjden ge en extra våning varvid man i stället kunde minska byggnadsarean. Kanske ge 2 möjligheter: Attefall 1: BYA 25kvm/4meter respektive Attefall 2: BYA 20 kvm/5 meter Vad tros om det?

    • Emina Kovacic
      oktober 3, 2017 — 3:50 e m

      Hej Ola och tack för dina kommentarer! Min uppfattning är att det är själva bygglovsbefrielsen som är ett problem (det är omöjligt att ställa krav på utformning, anpassning till kulturmiljövärden, ta hänsyn till grannpåverkan) och att vi inte kan styra vilket ändamål de kan användas för. Det skulle säkert fungera att rita om husen på olika sätt för att ytterligare effektivisera ytan men det är strukturella förändringar som krävs om vi vill lösa bostadsproblematiken inte duttande på fem kvadratmetersnivå... Bästa hälsningar Emina

  • Ola Torrång
    oktober 3, 2017 — 5:48 e m

    Hej Emina! Tänkvärda synpunkter ... men inte säkert att krav på bygglov skulle ha önskad inverkan på utformning, anpassning till kulturmiljövärden, hänsyn till grannpåverkan annat än vad som nu gäller för bygglovspliktga uthus/komplementbyggnader. Kanske Attefallsstugan i stället kan ses som ett kreativt inslag med sin lite friare utformning även om undantag, där man inte lyckats så bra, finns ... men det borde man i o f s kunna få även om den är bygglovspliktig. Bästa Hälsningar Ola

    • Emina Kovacic
      oktober 3, 2017 — 11:09 e m

      Hej Ola, jag håller med dig att det inte är säkert att bygglovsplikt genererar bra beslut i alla kommuner...Min uppfattning är dock att avsaknad av möjlighet till rådgivning och upplysning (som man tillämpar i samband med bygglov) undergräver det arbete som kommuner med goda gestaltnings- och stadsplaneringsambitioner sliter med varje dag...Att vi nu grottar oss i dessa onödiga detaljdiskussioner avleder vår uppmärksamhet och våra resurser från de stora och viktiga frågorna: hur vi ska lösa segregation, utanförskap, boende för särskilt utsatta grupper, bra skolmiljöer, skapa inkluderande offentliga platser mm. Bästa hälsningar Emina

      • Bertil Thermænius
        oktober 3, 2017 — 11:57 e m

        Tack Emina för att du och Måns mfl påtalar vansinnet med Attefallshusen. Förvirringen kring vad som gäller är tidsödande, tröttande och undergräver förtroendet för seriöst arkitekt och planarbete och som du så riktigt påpekar så kan värdefulla bebyggelsemiljöer lätt fördärvas. Bygglov är ingen garanti för ett bra resultat men det ger berörda parter rätt till betänketid, rätt att yttra sig och möjlighet att påverka. Det kan tex gälla att bygga närmare tomtgräns än 4,5m för att åstadkomma ett soligt gårdsrum. Men det finns en baksida och en slagskugga och till Ola, minskad öppenhet ju högre husen är. Men jag förstår din poäng. Snart kanske vi är åter i citat: "Här rivs för att få ljus och luft, är inte det tillräckligt" Ner med Attefall! Fram för anpassning till platsen, bra bygglov och kunniga bygglovshandläggare!

        • Emina Kovacic
          oktober 4, 2017 — 10:31 f m

          Tack Bertil för din kommentar! Jag skulle önska att Boverket utvärderade Attefall 1.0 innan vi går vidare till 2.0 version. Det skulle tydligt påvisa att vi redan vet så mycket som talar för att detta inte är så framgångsrikt sätt att lösa bostadsbristen på... Hälsningar Emina

  • Joe Lindström
    oktober 3, 2017 — 6:01 e m

    Frågeteckning kring Attefallshusen är verkligen många och deras värde för bostadsförsörjningen sannolikt minimalt. Den rättslöshet som de skapar, som bl.a. Måns lyfter, upplever jag som ett stort problem. Varför ska man göra detaljplaner om deras rättverkan direkt undergrävs. Förslaget med att ev. öka byggnadshöjden tror jag är olyckligt, redan 4 meter är ganska högt.

    • Emina Kovacic
      oktober 3, 2017 — 11:19 e m

      Tack Joe för din kommentar! Kan inte annat än att hålla med dig...Att reducera betydelsen av stadsplaneringsverktyg som hjälper oss att leva upp till Plan- och bygglagens föredömliga grundintentioner är för mig ett sätt att sakta men säkert undergräva demokrati... Hälsningar Emina

  • Roger Forsberg
    januari 27, 2018 — 9:20 e m

    Håller med Ola T. Tror att 5 m i novkhöjd skulle göra mycket men bibehållet 25 kvm så blir det bra tror jag. Det blir dyra användbara kvm med de små byggmått som gäller idag, marginellt dyrare med högre bygghöjd. Kan med 5 m få ett ordentligt loft med ståhöjd. Vinner mycket yta på det. Får då ca 20 kvm boyta nere för kök WC och vardagsrum och sedan sovrum på loftet och ev. ett mindre arbetsrum. Möjligt att 4.5 skulle räcka men 4 är för lågt för att bli riktigt användbart. Har själv ett loft på 1.4 i nock, vilket räcker för att sova men känns trångt. I detta fall är huset 8 m brett och ganska flack taklutning. På ett attefall skulle det blivit betydligt trängre då bredden blir mindre.

    • Emina Kovacic
      januari 31, 2018 — 8:18 f m

      Tack Roger för din kommentar! Min uppfattning är att detta är ett strukturellt problem med inslag av sociala faktorer som lika mycket handlar huruvida vi överhuvudtaget är öppna för att upplåta vår privata sfär till människor vi inte känner. Det vore därför intressant att ta reda på varför Attefallshus blev mest garage och förråd och på sin höjd gäststugor och /eller boende för egna familjemedlemmar (tonårsbarn). Hälsningar Emina

  • Björn Dahlroth
    januari 31, 2018 — 5:24 e m

    Jag började rita på ett Attefallhus i somras som skall användas som gäststuga på landet i första hand men jag har funderat och skissat på möjligheten kunna hyra ut. Det är riktigt att takhöjden skulle behöva vara några decimeter högre om man skall kunna få in ett litet sovloft som skulle kunna användas av en vuxen och om man även vill en rimlig takhöjd på undervåningen på säg 2100. När man ritar småhus, som skall vara yteffektiva, ska man börja med insidan, rum och möblering och sedan rita huset runt omkring. Att få in ett litet våtutrymme och ett litet pentry och ett litet matutrymme är svårt. Max två personer kan då bo där om de använder våningssäng. Tomter brukar inte ha plan mark. Det är inte bra att mäta från markytan och det är inte bra att 25 m2 är baserat på ytterdimensioner. Isolerade väggar blir tjocka om huset skall kunna används på vintern. 30 m2 är bättre om man skall kunna få till en inneryta som det går att göra en permanentbostad av. Takhöjden måste kunna få justeras uppåt så att man kan ha ett sadeltak med vettig lutning för att hålla ned snölaster. Platta tak är möjligt men ett platt tak är detsamma som att skaffa sig problem i vårt klimat. Tanken med Attefallshusen var säkert bra men inte färdigtänkt. Den enda fördelen med det knappa utrymmet uppåt är kanske att man kan välja takhöjder lika som i gamla torpstugor där man måste gå lite krokig men höjden kan vara så knapp att det inte går att räkna ytorna som boytor från taxeringssynpunkt sett. Det är nog inte lätt att vara både politiker och arkitekt.

    • Emina Kovacic
      februari 4, 2018 — 9:27 e m

      Tack Björn för din kommentar...Min uppfattning är att Attefallshus avleder uppmärksamheten (och resurser) från de strukturella problem vi måste ta itu med i syfte att lösa bostadsbristen. Bästa hälsningar Emina

  • Johan Stenhammar
    mars 23, 2018 — 4:04 e m

    Det var väldigt mångas negativa kommentarer om något som jag trodde alla var positiva till. Men å andra sida är jag bara en liten enskild person som bara har sett möjligheten med friggebod och attefallare att över huvud taget kunna bygga en bod och ett komplementhus i fjällen både för oss i familjen och för uthyrning. Jag har svårt att se att dessa möjligheter skulle kunna lösa någon bostadsbrist och den har väl löst sig själv snart. Men jag kan inte se hur det gör grannar rättslösa och de fall jag känner till så har det varit att bra sätt att slippa ta hänsyn till en mycket orättvist onödig och föråldrad detaljplan som ju princip är omöjlig för en enskild person att ändra på. Ja, så är perspektivet från min sida men jag kan ju förstå att ni byråkrater, som tycker att det är viktigare att vi har tydliga regler än möjligheter att bygga, tycker att det är negativt. Om jag för lov att tvista till det lite. ;)

    • Emina Kovacic
      mars 23, 2018 — 7:28 e m

      Hej Johan och tack för din kommentar! Min erfarenhet säger mig att du inte är ensam i ditt tankesätt. Det är mer än vanligt att den som bygger ett Attefallshus tycker att det är väldigt bra och den som blir granne med det tycker det motsatta. Mitt blogginlägg handlar i mångt och mycket om hur Attefallshusen inte motsvarar det syfte lagstiftaren haft med förslaget (att det skulle skapas fler bostäder) och din erfarenhet bara bekräftar det...Konstigt nog leder det lilla bygglovsbefriade huset till ännu mer byråkrati varje gång någon har synpunkter om placeringen, utformningen, närheten till granne, påverkan på kulturmiljöintressen mm och då måste våra byggnadsinspektörer och bygglovarkitekter följa upp det...vilket är både tids- och kostnadskrävande och i slutändan drabbar det dig som skattebetalare. Då arbetar din kommun med tillsyn istället för med utveckling! Bästa hälsningar från "kommunbyråkraten" :)

  • Erik Andersson
    maj 15, 2018 — 12:24 f m

    Hej. Personligen tycker jag att frågan är mycket större än Attefallshusens 5 extra kvadratmeter. Sverige (och omvärlden) har förändrats mycket de senaste 50 åren. Många av samhällets vitala funktioner genomsyras nu av betydligt större frihet än tidigare. Det går nu att välja vitala sammhällsfunktioner såom el, telefon, post, vård, skola och omsorg mm helt fritt på ett sätt som förr var otänkbart. Samtidigt har vissa kommunala samhällsfunktioner inte hängt med i utvecklingen överhuvudtaget, -som tillexempel detaljplanesystemet. Om detta beror på att kommuner inte är lyhörda för samhällsutvecklingen i stort eller om man tror sig stå över sådana frågor, vet jag inte. Men faktum kvarstår att de flesta villadetaljplaner i stort förblivit oförändrade sedan de skapades. Men vad är då fel på detaljplanerna och i viss mån boverkets regelverk? Tja, givetvis är byggkonstruktionsregler och brandkrav mm mycket viktigt. Självfallet är det även viktigt med strandrättsfrågor samt att se till att ingen går och bygger ett 33 meter högt utkikstorn i ett villaområde osv. Men i sanningens namn är ju de flesta detaljplaner utformade kring estetiska frågor, för att ge kommuner/statsarkitekter rätt att homogenisera byggnader på privata tomtmarksområden i just -detalj. Och i frihetens tidevarv måste man kanske fråga sig varför villor mitt i skogen på en mindre Värmländsk ort, absolut måste ha samma utseende i ett område? Vad gör det om ett hus är av trä och ett annat av sten? Varför måste alla dessa hus ha samma kulör, form och taklutning? Vad är det som är så farligt med en extra takkupa eller ett skärmtak över ytterdörren? För vanliga människor, upplevs dessa regler som rigida och orimliga på ett "storebrorsaktigt" sätt. Ett sätt som nu blir alltmer förlegat och ifrågasatt. Det lustiga i sammanhanget är att platser som hyllas som Sveriges vackraste och charmigaste villaområden (även av stadsarkitekter alltså), oftast har en specifik detalj gemensamt; att husen är OLIKA i såväl färg, form som material. Det har naturligtvis sin förklaring i att dessa områden nästan uteslutande byggdes långt innan detaljplanerna kopierades mellan kommunerna. Husen anpassades till köparen och uppfördes av traktens olika byggmästare, som ibland även försökte överträffa varandra med vackra detaljer och funktioner. Men sedan kom miljonprogrammens tid, då gjordes riktigt stora penseldrag på stadsbyggnadskontoren runt om i Sverige. I utkanten av miljonprogramsområdena skulle det naturligtvis även byggas villor. Men då även dessa skulle byggas av Sveriges i många fall kommunala byggjättar, gjordes detaljplanerna så likformade som möjligt för att förenkla och snabba upp byggprocessen. Följden blev att villorna som byggdes -i princip blev lika fula som betongklumparna i miljonprogrammen. Hur många av dessa gamla detaljplaner har inte fortfarande 30-50% av tomten prickmarkerad och obyggbar, enkom för konformitetens skull? Dessa andefattiga och rigida detaljplaner har sedan dess efterlevts och försvarats av stadsbyggnadskontorens personal -utan något som helst kritiskt tänkande kring rimligheten i att upprätthålla dessa förlegade planer. Att ingen längre på allvar försvarar miljonprogrammens betongklossar är ju sedan länge självklart. Man måste då fråga sig när turen skall komma till villaområdena runtikring? För oavsett vilka system man anväder sig av, måste med jämna mellanrum en viss självåskådan anbefallas. Så frågan i detta fall blir, varför ska ett område i Helenelund, Stockholm som byggdes 1870, ha en detaljplan som vitt skiljer sig från ett område som byggdes några kilometer bort i Hässelby 100 år senare? Vad är skälet? Har smaken för vad som är vackert ändrats så mycket att de gamla husen anses anskrämliga, nej, snarare tvärt om. Är det kanske så att det är viktigare att husen är identiskt lika i Hässelby än i Helenelund, ja - planerna tyder på det, men varför, socialgruppstillhörighet kanske? Kanske är det så att olikheterna faktiskt inte är rimliga, men att dessa detaljplaner lever vidare för att ingen orkar driva frågan, varket politiskt eller tekniskt? Så till saken. Det är många som vill bygga ut sina hus men som inte orkar med detaljplanefighten. Jag tror därför att vissa polikiker har agiterat för Friggebodar, Attefallshus och Attefallshus 2.0 som desperata försök att få kommuner att frivilligt släppa greppet om miljonprogrammens rigida och otidsenliga detaljplaner och referenser. För även om bygghöjden är lite för låg för att fungera väl med sovloft, ger dessa skjul iallafall folk en möjlighet att bygga ett extra rum till sina växande tonåringar (som antagligen inte kan köpa bostäder på grund av de numera orimliga priserna). Kanske gör dessa framsynta politiker detta med tanke på att vi i mångt och mycket närmar oss EU vad gäller lagar och regler. Kanske inser de att vi snart måste omdefiniera hur rigida detaljplaner som egentligen är rimligt, rättvist och faktiskt även lagligt - i ett EU perspektiv? För om en uppluckring inte sker snart, tror jag att det bara är en tidsfråga innan de uppenbara orättvisorna inom en kommuns olika detaljplaner blir en fråga för EU domstolarna. Avslutningsvis, min åsikt är att kommuner och individuella tjänstemän borde göra allt i sin makt för att underlätta byggandet av Attefallare, då det är så uppenbart vad statens uppfattning i frågan är, allt annat vore tjänstefel eller maktmissbruk. Med vänligt hälsning Erik.

    • Emina Kovacic
      augusti 8, 2018 — 3:15 e m

      Hej Erik och tack för att du tog dig tid att kommentera inlägget! Jag förstår att du är väldigt engagerad i såväl plan- som bygglovsfrågor. Kommunerna har planmonopol vilket innebär att man råder över frågan om ett område överhuvudtaget ska/bör planläggas. Själva detaljplaneläggningen är en demokratisk process där många kommer till tals från staten, organisationer, föreningar, andra intressenter till den enskilde. Det är något vi ska vara stolta över, tycker jag! Likt alla andra frågor så förändras även syn på planering över tid, från mera styrda äldre planer till numera mer flexibla sådana tex. Jag delar inte din uppfattning i frågan då jag har sett & upplevt alldeles för många områden (främst i länder som saknar liknande lagar och förordningar) där en stramare reglering skulle kunna skapa bättre verklighet till de boende och samhället i övrigt! För en detaljplan handlar inte enbart om yta och fasad. Den reglerar gator, torg, allmänhetens tillgång till värdefull natur, parker, hav, dagsljus, utsikt, insyn mm. Bästa hälsningar Emina.

  • Pia Lerigon
    maj 20, 2018 — 9:33 e m

    Jag hör till dem som vill bygga ett Attefallshus för permanentboende, men som stångat huvudet blodigt att få ihop planlösningen så den ska vara handikappvänlig trots att det aldrig kommer på en rullstolsbunden person i mitt hus för den är tänkt som tillfälligt boende för två personer tills de hittar något större. Ändå är jag tvungen att ha minst si och så många garderober. Si och så mycket förrådsyta. 2,40 i takhöjd. Minst 80 cm mellan diskho och spis (så trinettkök är bara att glömma) och ett badrum som upptar halva huset. Alternativet är att inte bygga huset för permanentboende utan som fritidshus men då blir det som sagt ett av alla de där "suspekta komplementbyggnaderna" du ondgör dig över. Det kommer likväl användas som året-runt-boende för någon som behöver tillfälligt boende tills de hittar något permanent, men på papperet är det ett gästhus. Vad regeringen behöver göra är inte att utöka Attefallshuset till 30 kvm utan ta bort alla dumma krav på hur huset ska inredas. Ta bort kraven på handikappanpassning, ta bort kraven på 2.40 i takhöjd, ta bort kraven på 80 cm bänkyta mellan spis och diskho, ta bort kraven på si och så många garderober och si och så mycket förrådsyta. Det vi i Stockholm behöver är inte fler förråd utan någonstans för alla bostadslösa. Min första lägenhet hade trinettkök. Det funkade superbra. Jag har idag bara 60 cm mellan min diskho och min spis och gissa vad - jag kan göra festmiddag för 20 pers i mitt kök utan problem. Det finns mig veterligen inte en svensk som är över 2.20 m lång varför inte ens de längsta slår huvudet i taket om takhöjden sänks. Det finns många 1800-talstorp med 2.10 i takhöjd som används som permanentbostäder och dessa personer har inga problem med den låga takhöjden. Varför dessa regler om hur huset ska inredas tillkommit vet jag inte, men det är på tiden att de tas bort - i varje fall för Attefallshus. Jag lovar att ändras dessa regler kommer en mängd så kallade "komplementhus" plötsligt få en bygganmälan om att klassas om som "permanenthus" och statistiken blir mer rättvisande. För jag vet mängder med personer som byggt "komplementhus" som de hyr ut som "permanenthus" fast det där sistnämnda vet inte bygglovsnämnden om. Därför verkar det som det bara byggt 1.000 nya permanentbostäder när det i själva verket är betydligt fler - ja, troligtvis närmare 10.000 om jag får gissa. Hälsningar: Pia

    • Emina Kovacic
      augusti 8, 2018 — 2:52 e m

      Hej Pia, Tack för din kommentar. Jag förstår att detta är ett ämne som engagerar! Det kan vara svårt för mig att besvara frågor kring enskilda fall du beskriver då jag inte har tillgång till fakta kring dessa men jag kan svara utifrån den myndighetsroll jag har: kommunerna har ett antal lagar och förordningar att förhålla sig till i sin myndighetsutövning och det finns alltid en anledning till att de lagar, förordningar och regler finns. Tillgänglighetsfrågor väger tungt både ur den enskildes perspektiv (att man får åldras med värdighet i sin bostad) och även utifrån ett samhällsekonomiskt sådant (då kommunerna ansvarar ekonomiskt för eventuella bostadsanpassningar när man inte längre kan nyttja sin bostad exempelvis pga nedsatt rörelseförmåga). Min uppfattning är att nuvarande regelverk innebär att vi på sikt kommer att tillgänglighetsanpassa samtliga bostäder vilket skapar större valmöjligheter till både dig och mig när vi blir äldre och inte har samma rörelseförmåga...Bästa hälsningar Emina

  • Lina Tapper
    maj 28, 2018 — 12:52 e m

    Jag är jätteglad om förslaget på att utöka med 5 kvm går igenom. Då får jag till en betydligt bättre planlösning så min gamla morfar kan bo på vår tomt sista åren i livet. Hade så klart varit ännu bättre med 10 kvm men jag är glad för det lilla.

    • Emina Kovacic
      augusti 8, 2018 — 2:26 e m

      Hej Lina, tack för din kommentar! Det känns bra med alla positiva erfarenheter som resulterar i en bra bostad för någon...Bästa hälsningar Emina

  • Annelie
    juni 26, 2018 — 1:32 e m

    Jag tycker tanken är jättebra, men tror att många liksom jag gett upp på att bygga attefallshus som permanentbostad pga helt omöjliga byggregler som ex handikappanpassning. Attefallshusen borde fråntas dessa krav då det är orimligt att som rullstolsburen bo på 24 m2. Jag tror att många skulle bygga för ungdomar/studenter mfl om reglerna blev enklare för denna typ av hus!

  • Magnus Johansson
    augusti 8, 2018 — 12:59 f m

    Intressant debattartikel. Skulle man vara elak kan man tolka det som att den som sitter med makten att bestämma vill att det förhållandet består. ;-) I Stockholm är det mig veterligen många som hyr ut sina Attefallare (baserat på att i alla fall 3 av de 4 i min bekantskapskrets som byggt sådana gör det) men spelar det egentligen någon roll? De människor som har byggt sina komplementsbyggnader har ju haft ett behov (oavsett syfte) och betalat för bygget med skattade pengar. Gissningsvis hade många säkert byggt annorlunda om reglerna hade tillåtit det. Attefallaren löser inte problemet med för mycket byråkrati men vi skattebetalare får väl se det som ett steg i rätt riktning i alla fall. 30 kvadratmeter skjul är bättre än 25 som i sin tur är bättre än 15 och det är ju bättre än 10...

    • Emina Kovacic
      augusti 8, 2018 — 2:21 e m

      Hej Magnus och tack för att du tog dig tid att kommentera inlägget...Åsikterna kring Attefallshus är många men som i varje ämne och/eller enskilt Attefallshusfall som engagerar finns minst två parter & upplevelser. Sedan jag skrivit texten har det kommit ett uppmärksammat domstolsbeslut att reglerna strider mot de mänskliga rättigheterna i Europakonventionen. Här kan du läsa mer om detta: https://arkitekten.se/nyheter/reglerna-attefallshus-strider-lagen/ Genom mitt inlägg ville jag mest belysa att det inte är anpassat till de bostadsbristutmaningar som det fanns ambitioner kring att lösa. Dina erfarenheter bekräftar det, tycker jag! Det utesluter dock inte att det finns andra positiva aspekter som kanske gynnar turism och den som redan har en bostad... Bästa hälsningar Emina

  • Peter Fromell
    augusti 25, 2018 — 4:23 e m

    Hallå, en fråga bara, om syftet med Attefallshus är att skapa små bostäder, varför skriver då boverket/ byggnadsnämden..-: Om byggnaden är avsedd för permanent boende gäller samma regler som vid just permanentboende...????

  • Erik
    december 17, 2018 — 2:20 f m

    Hej Emina Jag förstår att du tycker att mitt inlägg var engagerat och erkänner att det var för mycket i ett och samma inlägg... Jag håller självfallet med om att detaljplaner behövs för att reglera gator, torg, allmänhetens tillgång till värdefull natur, parker så som du skriver och det är inte det som jag egentligen agiterar emot. - Den första och viktigaste invändningen jag har och har bevis/argument för, är att detaljplaner inom stadsplanerat område inom en och samma kommun ofta är djupt orättvis utan att erbjuda en förklaring. Exempel: På den gamla sida av gatan får ett hus uppföras om 200 kvm på en tomt om 1500 kvm - på den nya sidan av gatan får hus vara 450 kvm på 600 kvm tomt. Detta trots att ingendera är kedje- eller radhus eller del av sammansatt bebyggelse/utformning. - Jag gissar att diskreptansen beror på att detaljplanerna utvecklas över tid - men anser att det därför borde vara någons uppgift att mordernisera de föråldrade planerna att passa de modernare "förtätande" detaljplanerna. Om inte annat för att A) inte alla tomter skall avstyckas till skafttomter och B) för att det inte skall bli väldit orättvisst huruide detaljplanen gjordes 1970 eller 2010. MVH Erik

    • Emina Kovacic
      januari 27, 2019 — 11:29 f m

      Tack för din kommentar Erik! Jag förstår dina synpunkter... Så länge det saknas finansiering för att upprätta nya alt upphäva och ersätta gamla detaljplaner så är många kommuner beroende av enskilda initiativ som bekostas av sökande själv när behovet uppstår...Bästa hälsningar Emina

  • Björn Wester
    januari 27, 2019 — 10:53 f m

    En av anledningarna till 5 extra kvm är att 25 kvm är på gränsen för litet för oss äldre att flytta in i. Därför tror jag enligt egen erfarenhet att dessa fem extra kvadrat gör en rimligare bostad för oss pensionärer att flytta in i. Det frigör då vårt stora hus till vårt barn. Att sälja med för endast ekonomiska nackdelar så det kommer inte på tal. Med vänlig hälsning, Björn 71

    • Emina Kovacic
      januari 27, 2019 — 11:22 f m

      Tack för din kommentar Björn! Det gläder mig att Attefallshus i ditt fall uppfyller sitt syfte...Bästa hälsningar Emina

  • Andrasia Weilin
    mars 12, 2019 — 12:26 e m

    5 kvadratmeter extra är nog precis vad som behövs för att det skall gå att göra en bostad av ett attefallshus. Idag går det bara att användas till förråd och garage, om personen som skall bo där skall ha ett drägligt liv med toalett, dusch, vinterisolering, sovplats, kök och yta.. Själv vill jag bygga ett attefallshus där min ensamma far kan flytta in från sin villa ute på landet. Men att få plats ed allt detta för en äldre människa på ca 20 kvadrat, (25 -isolering) det går inte..

Skriv kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *