Arkitekters roll i det hållbara samhällsbygget - Sveriges ArkitekterSveriges Arkitekter
Sveriges Arkitekter

Charlotta Holm Hildebrand—3 Sep 2018

Foto: Maria Nilsson, Regeringskansliet

Vi har en ovanligt varm sommar bakom oss. En sommar då tidningsrubriker om skogsbränder, rekordtemperaturer och stora isblock lossnat blev vanliga. Nästa sommar kan bli lika varm, eller enormt regnig. Saken är att vi inte har en aning om vad som kommer när, nu när de stora luft- och vattenströmmarna byter beteende. I månadsskiftet augusti–september träffade jag bostadsminister Peter Eriksson, tillsammans med representanter för byggföretag och andra branschorganisationer, för att diskutera hur bostäder kan utformas för att tackla effekterna av klimatförändringarna.

För oss arkitekter är det en omställning att gå från att tänka vinterisolering till solavskärmning även för bostäder. För kontorsarbetsplatser är det vardagsmat och det finns teknik av olika slag. Den är ofta kostsam och bygger på att många sitter på liten yta på attraktiva och därmed dyrbara adresser. I de lägena kan man arbeta med gröna tak, värmeabsorberande tunga stommar och att återföra värme ner i borrhål för bergvärme och på så sätt öka livslängden av stora tunga investeringar. Utmaningen kommer när vi alla behöver svala sovrum att sova i och svängningarna är omfattande. Med byggnader som ska klara temperaturer från -40 till +40 grader med korta intervaller ska byggas hållbart ställer det krav.

Som alltid är det de mest utsatta i samhället som far mest illa. De gamla på äldreboendet som inte självklart kan gå ut och sätta sig under ett äppelträd. Barnen som inte reser till sommarhus eller till Medelhavet en sommarsemester utan måste vara kvar i stan.

I bondesamhället placerade man sovrum mot norr och en vägg mot murstocken. I trädgården utanför planterade man kastanj som silade ljus på vintern och skärmade av solen på sommaren. Den lite rikare gården hade sommarkök byggt i sten. Dåtidens kylrum och dessutom brandsäkert. Självdraget garanterade luftomsättningen. Självdraget är dyrbart att värma upp och behöver andra lösningar i dag. I varma och eller fuktiga klimat ökar dessutom emissioner. Förutsatt att vi blir 80 år gamla tillbringar vi statistiskt 70 av dessa år inomhus.

Luftomsättning och luftrenande åtgärder blir en allt viktigare kunskap för arkitekter oavsett om det sker i form av biologiska lösningar eller ny teknik. Tekniska lösningar såg vi hade en strykande åtgång i butikerna när bordsfläktarna tog slut. Estetiskt är en luft-luftvärmepump hängandes på fasad eller balkong likt i södra Europa är inte vad vi vill ha. Vi vill använda den värme som är gratis för att kyla till dräglig temperatur. Solpaneler är ett exempel som ska passas in i arkitekturen. För det krävs avstånd till skugga, den skugga vi behöver i andra sammanhang.

Djup kunskap om klimat är en grundläggande förutsättning i alla processer för de nya områden vi bygger nu. Träd och parker är både sol, skugga, behaglig temperatur och buffert för stora vattenmängder. Städer byggs tätt i dag, med trädkantade gator, parker och gröna torg får vi buffertzoner. Gröna tak sänker temperatur. Stadens ekosystem behöver fungera för alla, i alla väder och på lång sikt. Vi lär se en rad åtgärder från ministern framöver, till dess kan vi bidra med det vi kan. Arkitektens holistiska och övergripande ansvar för struktur, funktion och estetik blir som så ofta i vår alltmer komplexa värld en balansakt och en viktig del av det hållbara samhällsbygget.

Charlotta Holm Hildebrand är planeringsarkitekt FPR/MSA och branschchef på Sveriges Arkitekter

Skriv kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *