Årets Arkitekturkommun 2018 - Sveriges ArkitekterSveriges Arkitekter
Sveriges Arkitekter

Växjö är årets Arkitekturkommun 2018, tätt följd av Landskrona och Örebro. Topptrion förenas i att de lyckas kombinera en hög byggtakt i förhållande till bostadsbehov med bra villkor för att utveckla arkitekturen i kommunen. Det visar en ny rapport som analysföretaget Evimetrix tagit fram på uppdrag av Sveriges Arkitekter och HSB Riksförbund.

– För andra året i rad lyfter vi goda exempel och kommunala förebilder genom att dela ut pris till årets Arkitekturkommun. Priset går hand i hand med arkitekturpolitiken som klubbades under våren och har syftar till att stärka arkitekturen i våra framtida städer. En kommun som satsar på arkitektur har större chanser att skapa miljöer av hög kvalitet där människor kan trivas och må bra, säger Louise Masreliez, arkitekt SAR/MSA och förbundsordförande för Sveriges Arkitekter.

Utmärkelsen årets Arkitekturkommun delas ut för andra året och bygger på två olika komponenter. Ett index som grundas på enkätsvar från Sveriges arkitektkår, där de bedömt hur bra kommunen arbetar med arkitektur. Och en del där offentlig statistik värderar kommunerna utifrån förmågan att planera byggande i relation till bostadsbehovet.

– Även om arkitekturfrågorna fått mer utrymme på den politiska dagordningen den senaste tiden handlar debatten alltför mycket om kvantitet och för lite om vad som faktiskt byggs. Vi vill med denna utmärkelse visa att det går att förena en hög byggtakt med goda villkor för arkitektoniska värden. Den kombinationen har också varit en strävan för HSB sedan starten för snart hundra år sedan, säger Pernilla Bonde, vd HSB Riksförbund.

De tre högst placerade arkitekturkommunerna (sammanvägt indexvärde inom parentes):
1.Växjö (76,2)
2.Landskrona (75,9)
3.Örebro (75,2)

Se hela listan och läs fullständiga pressmeddelandet här

Om årets Arkitekturkommun
Årets Arkitekturkommun bygger dels på ett index utifrån enkätsvar från Sveriges arkitektkår där de bedömt dialogklimatet mellan kommunen och arkitekterna, hur arkitekturkompetensen i kommunen ser ut och hur de anser att kommunen arbetar med att utveckla arkitektoniska värden. Och dels på offentlig statistik där kommunerna bland annat värderas utifrån förmågan att planera byggande i relation till bostadsbehovet, hur väl planerna realiseras och hur väl kommunerna lever upp till lagkrav vad gäller riktlinjer för markanvisningar, bostadsförsörjning samt översiktsplan.

Genom att använda en kombination av både professionens syn på hur samarbetet och dialogen fungerar, och olika mått på kommunernas faktiska arbete, får vi ett flerdimensionellt perspektiv på arbetet med bostadsplanering, byggande och arkitektur
Årets Arkitekturkommun 2018 är en riksomfattande undersökning. I den finns omdömen om 233 av landets 290 kommuner. I många kommuner är emellertid antalet omdömen få: 80 kommuner har tillräckligt med omdömen för att kunna vara med i den sammantagna bedömningen. Dessa 80 kommuner har under den senaste femårsperioden svarat för drygt 86 procent av landets bostadsbyggande.

Totalt har cirka 1000 arkitekter besvarat undersökningen. I genomsnitt har varje respondent gett omdöme om drygt två kommuner, vilket gör att det finns drygt 2 100 omdömen om landets kommuner.