Architects declare – från ord till handling - Sveriges Arkitekter

Se hela webbinariet i efterhand här:

När klimatuppropet Architects declare startade för snart ett år sedan skrev många arkitektkontor under. Men vad hände sedan? Landskapsarkitekten Mattias Gustafsson berättar hur han tog initiativ till att skapa nätverk för att gå från ord till handling.

– Jag trodde inte mina öron när jag hörde att det var 240 anmälda. Även om de till slut blev 165 som sedan deltog så är det hejdlöst bra, säger Mattias Gustafsson som är Landskapsarkitekt LAR/MSA och VD på Urbio.

Han talar om det webbinarium som nyligen genomfördes på temat hur kan vi göra verklighet av punkterna i klimatuppropet Architects declare. Webbinariet var väl planerat med moderatorer, ett antal huvudtalare samt ett antal kontor som ville att dela med sig med av sina erfarenheter. Totalt var det tjugo talare under det tre timmar långa digitala mötet.

– Syftet var att få upp på bordet var vi står idag i klimatarbetet och ge kontoren själva möjlighet att berätta vad gör.

Mattias Gustafsson, Urbio.

Mattias Gustafsson, Urbio.

Det började förra året med att Mattias Gustafsson ville göra mer än att bara skriva på ett upprop. Därför kontaktade han ett tjugotal fristående landskapsarkitektkontor runt om i Sverige för att höra om de vill träffas och prata om hur de arbetar utifrån uppropet Architects declare.

– Tanken var att vi skulle kunna hjälpas åt istället för att konkurrera om det här. Det är ju också en av punkterna i uppropet att dela med sig av kunskap för att komma snabbare framåt, berättar Mattias Gustafsson.

Resultatet blev att representanter för tjugo olika kontor har setts vid tre tillfällen och diskuterat fram och tillbaka vad man kan göra tillsammans. De bildade också en aktionsgrupp som fick i uppdrag att nå ut till ännu fler landskapsarkitekter, både på de större arkitekt- och ingenjörsföretagen, men också på kommuner och myndigheter.

– Det skedde samtidigt som coronapandemin bröt ut och då beslöt vi oss för att göra ett webbinarium istället för en fysisk träff som vi först hade tänkt. Det visade sig ha tydliga fördelar. Vi kunde nå ut till hela landet och fler fick möjlighet att delta.

Måste höja kunskapsnivån

Mattias Gustafsson menar att det är viktigt att höja kunskapsnivån och kunna inspirera kunder att göra mer för att få ner växthusgaserna i projekten. Och att kunna sätta press på myndigheter, kommuner och landsting så att de våga ställa högre krav. Han ser också att det finns en stor kunskapstörst i arkitektbranschen kring de här frågorna.

– Det skulle behövas en lathund för landskapsarkitekter över vad som är de stora utsläppsbovarna och vad som fungerar bra ur ett klimatperspektiv. Det finns också ett stort frågetecken varför klimatdeklarationer bara kommer att gälla byggnader 2022 när schakt, grundläggning och material i landskap också är en stor del av utsläppen från byggbranschen.

Inspirera hela kåren

Vad nästa steg är inte bestämt ännu men Mattias Gustafsson hoppas att lanskapsarkitektkåren fortsätter att dela med sig av sina innovationer och landvinningar inom det här området. Men också att andra delar av arkitektkåren ska inspireras av deras arbete och också börja att organisera sig.

– Vi måste verkligen intensifiera arbetet med att påverka branschen inifrån och ställa krav på både omgivningen och oss själva.

Mattias Gustafssons 5 tips för komma igång med klimatarbetet:

  1. Starta nätverk och börja diskutera vad ni vill och kan göra.
  2. Vänta inte på att någon annan ska initiativet – börja göra saker själv. Att göra något är bättre än att inte göra något alls.
  3. Ordna nätverksträffar. Att ordna ett event tar tid och kräver planering men om ni hjälps åt går det lättare.
  4. Förbered eventet väl för att alla ska medverkande ska få ut så mycket som möjligt av det.
  5. Ta hjälp av Sveriges Arkitekter som kan stödja er på olika sätt, även om initiativet och drivet måste komma från er själva.

Har ditt kontor ännu inte skrivit under klimatuppropet? Gör det nu!