SPANING

Sveriges energisnålaste kontor

Kungsbrohuset nära Centralstationen i Stockholm ska bli ett av de mest miljöanpassade kontorsbyggen Sverige skådat.

Vad är väl energikraven som ställs i Boverkets Byggregler? Målet med Kungsbrohuset är att halvera BBR:s siffror. Huset ska dra 60 kilowattimmar per kvadratmeter och år.

- Den stora utmaningen är att sänka nivåerna utan att göra avkall på designen, säger Kerstin Heijde, ansvarig arkitekt på Strategisk Arkitektur.

Kungsbrohuset får en yttre fasad helt i glas. Något som inte alltid rimmar väl med energisnålhet. Men en extra fasad, som bara till 60 procent består av glas, byggs en dryg decimeter innanför.

- Det yttre dubbelglaset fungerar som solavskärmning. Det är dessutom luftat både nertill och upptill för att öka möjligheten till avkylning. Det är den inre fasaden som är den egentliga fasaden, säger Kerstin Heijde.

- Vi ska också använda oss av mycket bra glas med extremt låga u-värden, tillägger hon.

Projektet grundar sig inte på några tekniska innovationer. En av utgångspunkterna har varit att samla och tillämpa det kunnande och den teknik som finns. Inget experimentbyggande.

- Det som få har gjort tidigare är att samla lösningarna på ett ställe. Vi har sett över varje detalj från energisynpunkt. Vi har arbetat som ett team från början. Alla konsultgrupper har fått bidra med sin kunskap. På så vis har vi kunnat kapa kilowattimme för kilowattimme, säger Karl Sundholm, ansvarig byggprojektledare på Jernhusen.

Ett av de mer spektakulära inslagen blir att utnyttja den intilliggande Stockholms Centralstation som värmekälla. De 250.000 människor som passar där dagligen avger ett par watt var. Det räcker till 5-10 procent av totalbehovet för Kungsbrohuset. Den mesta av energin får man genom ett värmeväxlingssystem i storformat. Avkylningen hjälper vattnet i Klara Sjö till med.

Men teknik är inte allt. Hyresgästerna måste också dra sitt strå till stacken. Hushålla. I varje trappuppgång ska det finns mätare som talar om hur mycket energi som förbrukas varje dag. Hyresgästerna kommer att bli inskolade i miljöeffektivt kontorsarbete.

- Det har nu ingenting med att snåla att göra, eller att känna sig hämmad i sitt arbete. Det hela gäller enkla sunda saker - som val av glödlampor - för att ta ett exempel, säger Karl Sundholm.

Huset kommer att miljöcertifieras enligt tre olika system. Kungsbrohuset ska bli en så kallad Green building, som är en EU-certifiering. För att få den ska byggnaden bland annat komma ner i 75 procent av det som anges som rätt energinivå. Liknande krav, fast tuffare, menar Kerstin Heijde, ställer de på huset genom att få det e-märkt enligt ett nytt miljöklassningssystem som Boverket, KTH och Energimyndigheten med flera håller på att utarbeta.

- Det här blir nog det svåraste att nå upp till. Det är så omfattande. Vi satsar på att få ett stort A i alla testers kategorier. Vi ska försöka. Precis som i ett tvättmaskinstest kan det också bli B, C eller D i betyg, berättar Kerstin Heijde.

Huset ska dessutom P-märkas. En certifiering som framförallt gäller innemiljön. Termisk komfort, luftkvalitet, fukt, buller, radon, elektriska och magnetiska fält med mera. 80 procent av användarna ska vara nöjda.