Kristallen klar i Uppsala

Musikens Hus i Uppsala är klart. Invigningen sker i månadsskiftet augusti/september. Projektledaren är nöjd. Arkitekterna på Henning Larsen Architects är nöjda. De är överens: Huset blev som de tänkt sig.

Av Kerstin Persson

– Jag har använt fem år av mitt professionella liv åt det här huset, det hade jag inte gjort om jag inte känt att det kunde lyckas. Jag har mött respekt för min yrkesroll och fått det hus jag ville ha. Jag hoppas uppsalaborna också har fått det, säger arkitekt Johnny Svendborg Andersen.

Han var ansvarig arkitekt när Henning Larsens Tegne­stue, som kontoret då hette, vann tävlingen om nytt konserthus i Uppsala med förslaget Uppsalakristallen. Han har följt projektet även sedan han startade eget kontor för några år sedan.

Debattens vågor har gått höga om Musikens Hus. Från att ha handlat om läget, rivna kulturhus, höga kostnader och husets utformning handlar kommentarerna idag mest om byggnadens utseende. En del tycker att huset krympts för mycket, att platsen känns för stor, att arkitekturen inte passar vid Vaksala torg. Andra ser byggnaden som ett tillskott till både platsen och staden. Johnny Svendborg ser den som en nyckel som kan ge Uppsala en mer framtidsinriktad hållning. Att huset saknar baksida och har ingångar åt både den gamla och nya delen av staden bygger på idén att låta uppsalaborna se sin stad på ett nytt sätt. Från stora foajén har man utsikt över både slottet och domkyrkan, men utsikten finns runt hela fasaden.

- Det ska vara en upplevelse att besöka konserthuset, alla ska känna sig välkomna, framhåller Mette Kynne Frandsen, arkitekt och VD för Henning Larsen Architects. Idén till projektet har vuxit fram i sökandet efter det särskilda med Uppsala och husets läge i staden. Ljuset spelar en huvudroll och är med och skapar rummen, tillägger hon.

Gabriel Vikholm, som arbetar på fastighetskontoret i Uppsala och är projektledare för hela bygget, är förvissad om att Musikens Hus kommer att hamna på vykorten från Uppsala.

– I tävlingsprogrammet sade vi att vi ville ha en karaktärsbyggnad och en karaktärsbyggnad har vi fått, konstaterar han.

Musikens Hus ligger på den mindre "fina" sidan av järnvägsspåren i Uppsala och tanken är att det ska förskjuta centrum mot öster och binda ihop staden. Det syns direkt när man kliver av tåget och den tippade, vinklade fasaden, som går igen på konsertsalarnas väggar, påminner lite om pianotangenter. Den kan ses som en återklang av akustiken i stora salen, tipsar Johnny Svendborg.

Den svenske arkitekten Håkan Sandhagen började jobba hos Henning Larsen Architects direkt efter tävlingen och tog över veckokontrollen av bygget när Johnny Svendborg öppnade eget. Varje onsdag har han och senare även Jesper Höiberg från Henning Larsen Architects varit i Uppsala för att kolla och lösa problem på plats in i det sista.

Henning Larsens arkitekter har haft god nytta av sina erfarenheter från operabygget i Köpenhamn. Där satt ett 30-tal personer på byggplatsen och utformade detaljlösningar. Medarbetarna visste vilka lösningar som fungerar och som inte fungerar.

Gabriel Vikholm är imponerad.

– Det finns bara ett tiotal arkitekter som Henning Larsen i hela världen. Hans medarbetare är oerhört noggranna med material och detaljer.

Kontoret har begärt över 400 provutföranden på byggplatsen. De har gällt allt från kulörnyanser och glansvärden till dörrtryckare, toahållare och innertak. Innan kontoret bestämt sig för en viss produkt har man beställt provex av många konkurrerande objekt för att testa och försäkra sig om att de ser ut och fungerar som man tänkt sig.

– Bygget har ibland påmint om en utställningslokal, säger Gabriel Vikholm. Det blev till exempel rena cup-turneringen när arkitekterna ställde upp 15 olika stolar som kandiderade till att få bli konserthusstolar. De testades för brand, akustik, ergonomi. Vi byggde en provläktare med stolar på. Arkitekterna granskar och studerar allt innan de bestämmer sig. Detaljstyr ner till beställningsnummer på torgets askkoppar.

– Hos Henning Larsen Architects har ett team på femton arkitekter utvecklat projektet i samarbete med svenska ingenjörer, akustiker och arkitekter, berättar Mette Kynne Frandsen. Hon understryker att samarbetet med Uppsala kommun har varit mycket bra.

– Banbrytande arkitektur är inte geografiskt bunden. Arkitekter jobbar över gränser. Stora fina projekt uppstår där man har mod att ha visioner och där många samlas kring att lyfta ett projekt. Så har det varit i Uppsala, lokalt engagemang och politisk vilja att realisera projektet, säger Mette Kynne Frandsen.

Efter arkitekttävlingen omarbetades projektet av ekonomiska skäl. Antalet platser i stora salen minskades med 200 till 1.125, titanplåten i fasaden byttes mot aluminiumplåt och en tvåvåningsrestaurang försvann.

– Men den rumsliga organisationen, de ytor som publiken möter och deras förhållande till kontexten finns kvar. Hela husets grundtanke om hur man rör sig i ett hus som korresponderar med både den historiska delen av Uppsala och den andra sidan har lyckats, säger Johnny Svendborg. Husets idé har blivit mer preciserad. Det är synd att det blev färre publikplatser i konsertsalen men rummet är välproportionerat. Det finns inget annat hus som detta, det har blivit helt unikt.

Henning Larsen Architects har svarat för delar av den fasta inredningen i huset, White i Stockholm har gjort resten.

– Inredningen ska ha samma höga kvalitet som huset, poängterar inredningsarkitekt Elise Juusela-Norberg på White.

Hon har projekterat inredningen tillsammans med kollegan Märta Friman.

– Vi fick fyra ledord från Magnus Bäckström, vd och konstnärlig ledare för Uppsala Konsert och Kongress, som driver verksamheten i Musikens Hus: Inredningen ska vara djärv, varm, öppen och nytänkande. Vi har skapat en inredning med attityd. Den är väldigt ren i form och färg och följer husets kraftfulla men samtidigt tidlösa karaktär. Inredningen får gärna bli lika omdiskuterad som huset, tillägger hon.

Marken runt Musikens Hus är en än så länge namnlös utvidgning av Vaksala torg, en ny plats som man hoppas ska bli en mötesplats för uppsalaborna.

Henning Larsen Arhcitects utformade programhandlingar för mark, gata och torg och landskapsarkitekten Kristina Ehrstedt på Temagruppen i Uppsala har gjort arbets- och förslagshandlingar.

Byggnaden är en solitär, en 37 meter hög låda, som ändrar platsens uttryck påtagligt. Det är huset som ska märkas och därför ska torget vara enkelt och samspela med huset.

Smågatsten löper i raka rader över båda platserna - för att de ska läsas som en enda.

– All utrustning har ett modernt uttryck: Specialritade strama bänkar, trädringar, soffor, skräpkorgar i stål, raka belysningsstolpar i stål, lågmäld belysning som koncentreras till trädgrupperna i torgets utkanter. En spegeldamm med fiberoptik glimrar utanför caféterrassen, berättar Kristina Ehrstedt, som jobbat nära byggnadsarkitekterna.

Gabriel Vikholm har fått försvara Musikens Hus i media under åren. Det har krävt pedagogisk förmåga att förklara varför prislappen fått högre siffror, säger han. Men han har inte hört någon negativ kritik på ett år och är övertygad om att Uppsala får valuta för sina pengar: 584 miljoner kronor.

– Vi har gjort effektiva upphandlingar och Henning Larsens folk använder pengarna på ett klokt sätt. De är mycket noga med att allt ska vara prisvärt. Påkostat där det syns, enklare där det inte syns. Folk som kan konserthus säger att vi får mer för pengarna än Danmarks radio, som bygger ett konserthus som kostar mer än tre gånger så mycket.

– Det är inte alla som tycker om Picassos tavlor heller, men nu får uppsalaborna något att diskutera framöver, konstaterar Gabriel Vikholm med ett skratt.