Konstfack Telefonplan 7 juni 2004

Blytunga jättelika dörrar. Två dörrpar. Alla studenter och lärare kommer att röra sig genom samma huvudentré i Konstfacks nya lokaler.

Ouppackade lådor, välinplastade skulpturer, en ensam krukväxt i ett kontorsrum.

Det är första officiella arbetsdagen på Telefonplan. Klockan är tio på förmiddagen och verksamheten börjar lite trevande. Administrativ personal och ett fåtal lärare rör sig nyfiket genom lokalerna medan flyttkillarna jobbar energiskt.

Vid biblioteket hålls den första kursen i det nya huset. Ett tiotal studenter och två lärare har samlats i biblioteket och får information om ett nytt materialbibliotek som ska rymma både studentmaterial och fabriksprover.

Verkstäderna börjar fyllas med maskiner och material. Överallt flyttkartonger och omonterade möbler.

På dörrarna till konstateljéerna har studenterna skrivit sina namn. En två, tre eller fyra i varje rum. Föremålen har flyttat in och berättar om den kreativa verksamhet som snart ska rymmas i lokalerna. Påbörjade verk. Verktyg. En sliten soffa som överlevt ett containerbesök. Ett kylskåp.

"Vita havet", den stora utställningshallen, flyttar med till Telefonplan. Annars är inte mycket sig likt.

Ericssons gamla Telefonfabrik vid Telefonplan blåstes ut helt inför ombyggnaden och anpassningen för den nya hyresgästen, Konstfack. Byggnaden är en av elva kulturminnesmärkta industribyggnader i Sverige. En av taklanterninerna har till och med ett originalglas som inte fick röras. Lanterninerna har styrt planlösningen i den 22.000 kvm stora industrilokalen som nu förvandlas till lokaler för 600 konstfackstudenter och 200 lärare. Breda "gator" som förenar verkstäder och studierum inne i byggnaden belyses naturligt uppifrån. Fasaderna har i stort sett bevarats och den nuvarande huvudentrén ligger på platsen för den forna huvudinlastningen.

Telefonfabriken var ursprungligen tänkt som evakueringslokal medan Konstfack byggde om lokalerna vid Valhallavägen. Planerna var långt framskridna när AP Fastigheter tillsammans med Wingårdh Arkitekter AB presenterade ett förslag om hur Konstfack skulle kunna använda lokalen vid en permanent flytt. Konstfack nappade och arbetet med att flytta började under våren och sommaren 2002.

Genom att byta byggnad får också verksamheten inom Konstfack en ny inriktning.

Klas Moberg på Wingårdhs i Göteborg har varit handläggare för huset.

- Man har möjlighet att skaka av sig en del ryggsäckar. Det har blivit mindre privata ytor och fler gemensamma i den nya byggnaden. Målsättningen har varit att varje student ska få mer arbetsyta till sitt förfogande idag, eftersom man utnyttjar många ytor gemensamt.

Utgångspunkten var en stor kvadratisk fabrikslokal med en högdel vid fasaden i 4 plan och en lågdel i byggnadens kärna med taklanterniner över.

- Vi har försökt dela upp ytorna i offentliga, halvoffentliga och privata delar. Tidigt kristalliserades en huvudstruktur med elev- och lärararbetsplatser som en krans runt fasaden medan man söker sig inåt mot gemensamma eller speciallokaler i byggnadens kärna, berättar Klas Moberg.

En större närhet mellan institutionerna var ett tydligt önskemål från Konstfack. Genom att byggnaden i huvudsak är i ett plan har det underlättat att koppla funktioner till varandra.

Klassrummen längs med fasaderna har dubbel takhöjd och i rum på en entresolvåning ovanför sitter lärarna med utsikt genom glas över klassrummen. På det sättet kan lärare och studenter lättare få kontakt med varandra. Till varje klassrum, med egna arbetsplatser i ett öppet landskap, hör datasal, pentry och gruppbord.

- Djupet i byggnaden har gett förutsättningar för att göra byggnaden tätare och effektivare och lanterninerna var en fantastisk tillgång för att få in naturligt dagsljus i lokalerna i kärnan, säger Moberg. Svårigheterna har legat i att lösa utrymnings- och andra säkerhetsaspekter.

För att uppmuntra till möten har lokalerna ingångar från "gatorna", de breda korridorerna längs med arbetsplatserna. Från den egna arbetsplatsen rör sig studenterna genom mer offentliga ytor till verkstäder och seminarierum.

- En bärande tanke är att man som besökare eller studerande ska kunna se genom verksamheten när man passerar. Det finns därför en uppglasning mellan de olika verksamheterna.

De mest offentliga delarna ligger innanför huvudentrén med café, Vita havet, hörsalarna och biblioteket.

- Tanken är att man ska möta verksamheten när man kliver in i byggnaden. Vita Havet kan användas för utställningar, som extra yta för caféet och hörsalarna, för att spela fotboll eller åka skateboard...

De "offentliga" ytorna är också de mest påkostade.

- Det enkla kostar, påpekar Klas Moberg, och berättar om valet av det råa betonggolvet och glas utan foder. Längre in i byggnaden har man valt mer av standardlösningar.

De tunga dörrarna i huvudentrén och till hörsalar och bibliotek har valts för att matcha byggnadens stadga och volym.

- Dörrarna ska möta de imponerande mått som huset har, säger Klas Moberg. Det ska kännas redan i handtaget vilken typ av byggnad man går in i.

Lena Arthur på Wingårdh Arkitekter och Love Arbén, som har delat ansvaret som handläggande inredningsarkitekter, har arbetat med att förstärka den grundläggande idén om en stadsplanering med gator, gränder och rum i det stora rummet. Fabrikskaraktären genomsyrar också inredningen.

- Det är ganska rått, med synliga installationer och med tåliga starka material, berättar Lena Arthur. Det är höga funktionskrav på byggnaden. Man ska till exempel kunna köra tunga truckar långt in i den.

I möblerna har arkitekterna valt mycket galvat stål som tål hårt slitage. Färger och material har tagits fram i samråd med A-arkitekterna på Wingårdhs.

- Vi har använt en enkel palett av vitt, svart och grått med rött som enda accentfärg. Tanken är att inredningen ska vara en så enkel bas som möjligt. Det är eleverna som ska sätta sin prägel på skolan genom sina arbeten. Som en vit duk att måla på. Snart kommer vi säkert se containerfynd komma in i klassrummen här också.

Men det mesta av möbler och förvaring är nytt för det nya Konstfack.

- Det här är 22.000 kvadratmeter specialritad inredning, säger Lena Arthur.

Före midsommar kommer maskinerna att ta plats i verkstäderna, möbler levereras under sommaren, mattor ska bredas ut i vissa rum och draperier hängas upp.

- Men det är nog inte förrän framåt november, december som vi börjar se hur den här skolan verkligen ser ut. Eller till nästa vårutställning.

Rum i förväntan. Stora rum och breda korridorer med vita väggar utan skråmor. Skarpt ljus genom taklanterniner. Tysta anonyma lokaler. Men den gamla Telefonfabrikens verkstadsgolv ska snart fyllas igen. Med kreativ aktivitet, slamrande från verkstäder, symaskiners tuggande, med diskussioner, skulpturer, möbler, ritningar.

Den 9 augusti öppnas de tunga dörrarna för studenterna.

Konstfack vid Telefonplan

Ombyggnad av Ericssons gamla telefonfabrik vid Telefonplan, Hägersten, Stockholm

Beställare: AP Fastigheter AB

Arkitekt: Wingårdh Arkitektkontor AB

Ansvarig arkitekt: Gert Wingårdh

Handläggande arkitekt: Klas Moberg

Inredning och hyresgästanpassning:

Beställare: Konstfack

Handläggande inredningsarkitekter: Lena Arthur, Wingårdh Arkitektkontor AB och Love Arbén, Love Arbén Arkitektkontor AB

22.000 kvm

Byggår 2003 - 2004

Inflyttning 7 juni 2004