Krisen som kom av sig

65 500 startade bostadsbyggen 2021 är kolossalt mycket. Det påverkar arkitektföretagen positivt, med ökad omsättning, lönsamhet och beläggning samtidigt som arbetslösheten sjunker. Stödet för korttidsarbete på totalt 118 miljoner kronor till arkitektbranschen spelar in, men det är återigen bostadsbyggandet – en följd av Sveriges långa bostadsbrist – som driver tillväxten. Nära en femtedel av företagen i enkäten svarar nu att deras beläggningsgrad är för hög. Det kan ses som ett angenämt problem, men risken för stress och utbrändhet måste tas på allvar.

Avsnittet om makroekonomin visar med vilken fart världens och Sveriges ekonomi har återhämtat sig i år. Framöver ser Johan Lundqvist och Seyran Naib, ekonomer på Skandias Kapitalförvaltning, att det sker en utplaning men med fortsatt goda tider. Det svenska bostadsbyggandet är en osäker faktor – behovet är stort men prisökningarna är ohållbara.

Samhällsbyggnadsbranschen är inne i ett skifte mot ett ekologiskt hållbart byggande där förutsättningarna ställs om. Det måste arkitekter möta med nya kunskaper. Hur väl lyckas de med kompetenshöjningen?

Svaret är att det ser ganska olika ut, beroende på kompetensområde och storlek på företag. Cirkulär gestaltning är ett exempel på vad företagen anser att de har relativt goda kunskaper i, medan klimatberäkning är tuffare framför allt för mindre företag. Delar av arkitektbranschen behöver antingen göra en kunskapshöjning eller jobba med samarbetspartner, eller både–och.

Branschrapporten är en påminnelse om hur diversifierad arkitektmarknaden är. Medan vissa företagare vittnar om projektstopp ser andra en ökad efterfrågan, inte minst från privatpersoner; för 52 procent minskade omsättningen i fjol och för 45 procent ökade den. Lönsamheten ökade för över hälften, men det skedde på bekostnad av att företagen gjorde sig av med underkonsulter samt att de genomförde korttidspermitteringar och personalneddragningar.

Vi ser en skillnad mellan de olika verksamhetsinriktningarna i hur företagen har klarat pandemikrisen. De med inriktning landskapsarkitektur upplever sig ha blivit starkare och har den andel företag som ökat sin omsättning mest. De har också, tillsammans med verksamhetsinriktning arkitektur, den största andelen företag som ökade sin lönsamhet.

Motsatsen gäller för företag med huvudinriktning inredningsarkitektur. Landskapsarkitektföretag har ofta långa kontrakt i mindre konjunkturkänsliga uppdrag, och arkitektföretag har kunnat dra nytta av den återupplivade bostadsboomen. Många inredningsarkitektföretag har istället korta kontrakt med privata aktörer, kunder vars ekonomi i många fall själva drabbades hårt av pandemin.

Att inte skaffa sig tillräckliga kunskaper inom klimat och ekologisk hållbarhet är en ödesdiger risk för arkitektbranschen. På kortare sikt kan cementbrist komma att sakta ner branschens gynnsamma konjunkturläge. Ytterligare en risk för konjunkturen är att bostadsbyggandet saktar in. Vi måste från och med nu klara av både bostadsförsörjningen och klimatkrisen – antingen genom att bygga annorlunda än i dag eller att lösa bostadsbehovet genom klassisk fördelningspolitik. I båda fallen står en hållbar bostadspolitik i centrum.

Byggkonjunkturen stärks i år. Sveriges arkitekters årliga arvodes- och branschenkät pekar på ökad aktivitet hos arkitektföretagen och övervägande positiva förväntningar på utvecklingen under återstoden av 2021.

Bostadsbyggandet, som ökade redan under slutet av fjolåret, är i år bygginvesteringarnas draglok. I år kommer bostadsinvesteringarna att öka med 10 procent, framför allt som ett resultat av nyproduktion. Även ombyggnader ökar och bidrar positivt. 65 500 bostäder förväntas påbörjas i år, att jämföra med 54 920 (Byggföretagens preliminära siffra) i fjol. Antalet påbörjade bostäder 2021 bedöms komma upp i nivå med toppåret 2017.

Både privata och offentliga investeringar i lokaler minskar i år, sammanlagt med 3 procent. Också anläggningsbyggandet bedöms minska med 3 procent. En längre prognos av byggmarknaden försvåras av osäkerheten kring tillgången på cement.

Den förbättrade byggkonjunkturen gynnar självfallet arkitektföretagen. Många ökar omsättningen, och lönsamheten förväntas också öka något. Enligt Sveriges Arkitekters arvodes- och branschenkät har en övervägande del av företagarna som svarat höga beläggningsgrader. Närmare hälften räknar med ökad omsättning och förbättrad lönsamhet i år jämfört med i fjol.

Arvodena har ökat svagt eller stått stilla det senaste året, visar arvodes- och branschenkäten. Snittarvodet för uppdrag åt privat beställare är i stort sett oförändrat jämfört med i fjol. För uppdrag åt offentlig beställare har snittarvodet ökat med 2 procent. Snittarvodet för uppdrag åt privatpersoner är oförändrat. För uppdrag som underkonsult åt annat arkitektföretag är snittarvodet 824 kronor per timme.

Under hösten 2021 planerar den övervägande delen – 75 procent – av företagarna att behålla arvodena oförändrade. Flera kommenterade i enkäten att de gör sina prisjusteringar vid årsskiftet. 24 procent av företagarna tänker höja sitt arvode under hösten, medan endast 1 procent tror sig behöva sänka arvodet.

Att byggkonjunkturen förbättrats märks i arkitektföretagens beläggningsgrader. I september 2021uppgav 53 procent av företagarna att de hade en beläggningsgrad på minst 81 procent, att jämföra med 43 procent vid samma tidpunkt i fjol. De flesta företagarna räknar med att beläggningsgraden ska vara oförändrad eller öka fram till årsskiftet.

59 procent av företagarna tyckte att den beläggningsgrad de hade i september i år var tillfredsställande. Den andel företagare som bedömer sin beläggningsgrad som för hög har ökat från 11 procent i fjol till 18 procent i år. Andelen som tycker att beläggningsgraden är för låg har minskat från 36 procent i fjol till 22 procent i år.

Fler företag vill återigen anställa. I år svarar 22 procent av företagarna att de planerar att öka antalet anställda; i fjol var det 17 procent. Det är framför allt de största företagen som vill öka – en grupp som har behövt säga upp flest under pandemin. Likt tidigare års enkätsvar är det få företag med en anställd som vill anställa fler. Denna grupp arbetar i stället gärna i nätverk med andra företag när de vill ta större uppdrag och erbjuda bredare kompetens.

Knappt 2 procent av företagarna svarar att de planerar att ha färre anställda. Den största andelen av företagarna, 67 procent, planerar att behålla antalet medarbetare oförändrat.

Ungefär två tredjedelar av företagen anlitar underkonsulter. De flesta små företag gör det i mindre omfattning än en heltidstjänst, medan de större har underkonsulter motsvarande flera heltidstjänster. 64 procent har minskat antalet anlitade underkonsulter det senaste året.

Knappt en tredjedel av företagarna säger att det är brist på viss kompetens eller att det inte finns tillgång till arkitekter vid rekrytering. De allra flesta har svårt att hitta erfarna, seniora personer. De svarande företagarna efterlyser arkitekter, planeringsarkitekter, landskapsarkitekter, byggingenjörer och inredningsarkitekter med lång erfarenhet, liksom handläggande arkitekter, uppdragsansvariga arkitekter och projektansvariga arkitekter med minst fem års erfarenhet samt arkitekter med projekteringsvana och projektledningsvana.

Under våren 2020 började de första företagen att säga upp anställda på grund av arbetsbrist. Uppsägningarna ökade sedan under sommaren och hösten för att avta under november 2020. Arbetslösheten var som högst i september och oktober 2020, då 3,8 procent av arkitekterna fick ersättning från a-kassan.

Den medlemsgrupp som drabbades hårdast procentuellt sett var inredningsarkitekterna. Den gruppen utgjorde 6 procent av medlemmarna men stod för 13 procent av andelen arbetslösa i december 2020. Den grupp som hade lägst arbetslöshet relativt medlemstalet vid samma tidpunkt var landskapsarkitekterna: 17,5 procent av antalet medlemmar men endast 10 procent av de arbetslösa.

Det är sannolikt att arbetslösheten hade varit ännu högre utan det statliga stödet till företag som använde sig av korttidsarbete. Under 2020 beviljades 302 arkitektföretag stöd för 2 046 anställda, med totalt 118 miljoner kronor.

I år har hittills 82 ansökningar beviljats. De rör 485 anställda och stödet är 26 miljoner kronor.

Under 2021 har arbetslösheten successivt sjunkit. I september uppgick arbetslösheten bland Sveriges Arkitekters medlemmar till 2,4 procent, baserat på siffror från a-kassan. Antalet arbetslösa inredningsarkitekter har halverats sedan årsskiftet. Antalet arkitektföretag som beviljats stöd vid korttidsarbete under 2021 uppgår till 82 stycken.

En grupp som drabbats hårt men som inte riktigt syns i a-kassans statistik är de studenter som utexaminerats under 2020 och 2021. Det har varit svårt att hitta såväl anställningar som praktikplatser under pandemin.

Drygt ett och ett halvt år har gått sedan coronapandemin ledde till att samhället stängdes i olika grad och olika takt världen över. Sedan en kort tid tillbaka är nästan alla restriktioner borta i Sverige. Hur har tiden för pandemin påverkat arkitektföretagen så här långt?

Bilden företagen ger är att osäkerheten tidvis varit stor med avstannade och uppskjutna projekt. Permitteringar, neddragningar och besparingar har följt i dess spår. Men allt var inte nattsvart. En del företag såg en ökad efterfrågan från privatpersoner när företagskunderna under en period blev färre. Digitaliseringstakten ökade och många upplever att de fick nya insikter.

Drygt hälften, 52 procent, av de cirka 1 200 undersökta arkitektföretagen minskade sin omsättning 2020 jämfört med 2019. Orsakerna är stoppade och uppskjutna projekt. Samtidigt ökade 45 procent omsättningen.

Efterfrågan på arkitekttjänster inom vissa områden var relativt opåverkad och det hände också att företag fick nya kunder. För det aktuella urvalet företag minskade den sammanlagda omsättningen med cirka 400 miljoner kronor 2020 jämfört med 2019.

Lönsamheten, mätt som rörelsemarginal, ökade för 52 procent av företagen. Faktorer som bidrog var anpassningar av personalstyrkan genom att minska antalet underkonsulter, göra korttidspermitteringar av egen personal och i vissa fall personalneddragningar. En del företag gjorde dessutom besparingar genom att till exempel minska kontorsytor och resekostnader. Den genomsnittliga rörelsemarginalen för företagen i urvalet ökar från 10,8 procent 2019 till 11,4 procent 2020.

I arvodes- och branschenkäten frågade vi om företaget blivit starkare, svagare eller inte påverkats alls under tiden för pandemin. 47 procent svarade att de inte påverkats, 32 procent att de blivit starkare och 22 procent att de blivit svagare.

Av kommentarerna framgår att vissa företag vuxit och anställt fler medarbetare, skaffat sig nya kunskaper och ändrat inriktning, blivit mer ekonomiskt medvetna och mer sammansvetsade internt. Andra har däremot upplevt höjda stressnivåer, mer oro, mer oförutsägbarhet i projekten, utbränd personal samt fler sjuk- och vab-dagar. Några har stärkt sin ekonomi, medan andra sett den försvagas.

Vilken verksamhet företaget har spelar roll för pandemins påverkan. Bland företagen som har landskapsarkitektur som en av sina huvudinriktningar upplever fler än bland övriga att deras företag blivit starkare under tiden för pandemin. Det motsatta gäller för de företag som har inredningsarkitektur som en av sina huvudinriktningar.

Hotell, restaurang, vissa butiker och kontor är exempel på verksamheter som drabbades hårt av covid-19 restriktionerna. Inredningsarkitekter med viktiga kunder inom dessa segment drabbades då också negativt.

Efterfrågan på landskapsarkitekternas tjänster har i större utsträckning varit opåverkad. Bland landskapsarkitekturföretagen finns också den största andelen företag vars omsättning ökade i fjol. Tillsammans med verksamhetsinriktning arkitektur har de även den största andelen företag vars rörelsemarginal ökade.

Bland inredningsarkitekturföretagen finns den största andelen företag vars omsättning minskade och den näst största andelen vars rörelsemarginal minskade i fjol. De har också minskat antalet anställda mest det senaste året.

För helåret 2021 minskar skillnaden mellan verksamhetsområdena. Företagen med inredningsverksamhet bedömer att omsättningen kommer att öka i något högre grad än övriga. De tror också i mindre grad än övriga att lönsamheten ska minska.

Att utveckla företagets kompetens är nödvändigt för konkurrenskraft och i förlängningen överlevnad. I årets rapport fokuserar vi på ett av de mest aktuella områdena i samhällsbyggnadsbranschen, omställningen till ett ekologiskt hållbart samhällsbyggande, där nya kunskaper blir ett måste för arkitekten och arkitektföretagen.

Att ställa om till ett ekologiskt hållbart samhällsbyggande är nu ett krav. Den kommande klimatdeklarationslagen som ska träda i kraft den 1 januari 2022 i Sverige är ett exempel. Lagen innebär krav på deklarerad livscykelberäkning vid nyproduktion av vissa byggnader.

Ett annat exempel är EU:s taxonomi som ett verktyg för att identifiera och jämföra miljömässigt hållbara investeringar. Den genomförs stegvis och ska tillämpas fullt ut från och med den 1 januari 2023. Den för med sig att ej hållbara investeringar kommer att bli svårfinansierade då de förknippas med hög risk.

Upphandlingsmyndigheten har nyligen tagit fram klimatkrav som kan användas när entreprenader och konsulter upphandlas för byggprojekt. Fler lagar och krav utöver dessa exempel är att vänta.

Regelverkets förändring innebär nya och stora krav på arkitekters kunskap och gestaltade lösningar. I årets arvodes- och branschenkät har vi frågat om företagen kan leverera konsulttjänster inom några områden som handlar om ekologisk hållbarhet.

Svaren, som är självskattade, visar att mindre än 10 procent av företagen med 1–20 anställda själva kan leverera konsulttjänster inom området klimatberäkning enligt kommande klimatdeklarationslag. Samma sak gäller livscykelberäkning och miljö- eller klimatcertifieringsarbete. Bland de större företagen med fler än 20 anställda kan cirka 30 procent själva leverera dessa konsulttjänster.

Tjänster inom områdena cirkulär gestaltning och återbruksinventering kan fler företag själva leverera, cirka 20 procent av företagen med 1–5 anställda och cirka 30 procent av företagen med 6–20 anställda. Bland de större företagen med fler än 20 anställda uppger cirka 40 procent att de själva kan leverera tjänster inom dessa områden.

För alla företag är det inte möjligt, eller ens strategiskt försvarbart, att ha alla kompetenser själva. Strategiska samarbetspartner som kompletterar med sina styrkor är då en möjlighet för att kunna leverera fler typer av tjänster. Enkätsvaren visar att det finns företag som har samarbeten för att kunna leverera tjänster inom området ekologisk hållbarhet.

Lägger vi ihop företag som själva och tillsammans med samarbetspartner kan leverera tjänster inom området klimatberäkning enligt kommande klimatdeklarationslag blir det drygt 30 procent för gruppen 1–5 anställda. Motsvarande siffra för företag med 6–20 anställda är 50 procent. För företagen med fler än 20 anställda är siffran nära 90 procent. Och för företagen med fler än 50 anställda är siffran nära 100 procent.

De större företagen har betydligt högre kompetens än de mindre att leverera vissa tjänster inom ekologiskt hållbart samhällsbyggande. Det gäller både att leverera själv och tillsammans med samarbetspartner. Med tanke på de nya lagkraven inom området, liksom beställares och andra intressenters krav på hållbara lösningar, finns det all anledning för många, framför allt de mindre företagen, att se över hur de kan öka sin kompetens inom detta område. Det kan till exempel ske genom egen kompetensutveckling, nya strategiska samarbeten eller nyanställningar.

I följande avsnitt redovisar vi fakta om de företag som besvarat årets arvodes- och branschenkät, 311 företag som är medlemmar i Sveriges Arkitekters Företagarservice.

Flest företag som svarat på arvodes- och branschenkäten jobbar med byggnadsarkitektur och det är vanligt att vara aktiv inom flera verksamhetsfält.

De flesta företagen har projekt som genererar den största delen av omsättningen i storstadsregionerna Stockholm, Västra Götaland och Skåne. Men många har även projekt som utgör en mindre del av omsättningen i andra delar av landet. 12 procent av företagen har internationell verksamhet.

Den vanligaste kundkategorin är privata företag. Därifrån får över 60 procent av de svarande företagen minst hälften av omsättningen. Bland de mindre företagen finns ett antal som får minst hälften av sin omsättning från privatpersoner.

Bostadsbyggandet ledde till en överhettad arkitektbransch fram till 2018. Efter en svacka når det nu nya toppnivåer, och i enkäten är det flest företag som är aktiva i delmarknad bostäder.

I årets enkät frågade vi om företagen kan leverera konsulttjänster inom ett antal områden, själva eller med samarbetspartner. Kompetenser inom områden som är direkt relaterade till ekologisk hållbarhet redovisas i avsnittet ovan. Här visas de övriga områdena som efterfrågades i enkäten. Inte oväntat har de större företagen högre kompetens att själva och tillsammans med samarbetspartner leverera tjänster.

I fritextsvaren svarar företagarna att de också har specialistkunskap inom social hållbarhet, tillgänglighet, byggnadsvård, restaurering, strandskydd, färgsättning, ljusdesign, akustik, konstnärlig utsmyckning, kreativa processer, byggprojektering, kontrollansvarig PBL, byggande arkitekt liksom att projektleda certifierade specialister eller underkonsulter med fokus på balans mellan olika intressen i gestaltningen.

50 procent av de företag som svarade hade varit verksamma i elva år eller längre, 19 procent hade varit verksamma sex till tio år, 26 procent ett till fem år och 6 procent mindre än ett år. Den största andelen, 83 procent, är aktiebolag.

Louise Andrén, arkitekt SAR/MSA och ägare av Åre arkitektbyrå

– Före pandemin jobbade vi 200 procent. När pandemin bröt ut i mars 2020 lade alla våra beställare in bromsen och avslutade allt de kunde. I mitten av augusti 2020 var alla på igen, plus att det kom nya kunder som ville bygga hus, fritidshus och attefallshus. Då blev det 200 procent igen. Så det har varit ett konstigt år.

– Att driva eget och jobba med privatkunder är extremt nyckfullt. Jag har nog haft turen att alltid ha jättemycket att göra. Du kan inte säga nej till något, för du vet inte om du kommer att ha uppdrag längre fram. Så för mig var det en plötslig paus som jag aldrig har tagit förut. Av hälsoskäl var det nog bra.

– Jag tror att det kommer att vara lugnare i höst och vinter. Kostnaderna för byggmaterial har blivit dubbelt så höga, så många kommer att avvakta. Vi lämnar priser som inkluderar arkitektur, konstruktion och byggsats, och har inte kunnat göra offerter som gäller mer än en vecka, för vi har inte vetat vad priset blir nästa vecka eller ens nästa dag. Så har det varit sedan april i år. För oss är det egentligen en större sak än pandemin.

– För framtiden tror jag på att utveckla gröna lösningar och göra klimatberäkningar på dem. Att erbjuda tydliga gröna val, berätta om vad som är viktigt att ta fasta på, som att bygga ytsmart, energiklokt, med bra material och tillvarata energismart teknik. Vi kan jobba var som helst ifrån, helt digitalt och med 3D-modeller visualisera husen, tydliggöra hur husen byggs, helt utan huskataloger, visningshus eller husfabriker. Vi hoppas på att köpa mer lokalt och certifierat material och att stärka lokala byggentreprenörer.

– Det är ju med arkitektur som med bilder – alla kan med teknikens hjälp rita hus i dag. Och kunderna googlar allt. Så du måste ha kunskap att förmedla och du vill ju ha kunder som litar på att du faktiskt har kunskap.

Staffan Corp, arkitekt SAR/MSA samt vd och delägare i Brunnberg och Forshed, Stockholm

– Från mars 2020 då vi skickade hem folk till juli–augusti samma år var det ganska stor oro, både hos oss och hos våra kunder. Vi som företag ställde om och koncentrerade oss på att se till att alla hade jobb och mådde bra. Många utvecklingsprojekt och interna processer sattes på paus. Vi gjorde också en satsning på att träffa både nya och befintliga kunder, och det lönade sig. Sedan hösten 2020 har vi haft jättemycket att göra.

– Vi är ju mest kända för bostäder, men vi har också en stor kontorssida och vi har fler projekt för nybyggnad av kontor än vanligt. Pandemin har visat att det går att jobba hemifrån, så kontoren kommer att utformas annorlunda. Fokus kommer att vara på andra saker än tidigare, med färre traditionella arbetsplatser och mer satsningar på de sociala delarna av kontoret. Vi har upplevt att det har varit svårt att hitta bra tekniska hjälpmedel för kreativa möten. Här tror jag att programvaruutvecklarna kommer att bidra med nya lösningar. Jag tror också att vi kommer att fortsätta se kortare hyrestider och andra typer av hyresformer och komplement.

– Vi har inte haft problem med att hitta kompetent personal när vi behövt. Men jag tror att det har varit svårt att få en praktikplats under pandemin, särskilt för dem som tog sin examen 2020. Nyexaminerade är ofta otroligt starka gestaltningsmässigt, men det är mycket i processerna som de inte kan än, så de behöver handledning och det kräver ju att man sitter ihop med någon mer erfaren.

– Livet efter pandemin påverkar främst hur vi jobbar på kontoret. Vi har tagit fram en policy som säger att våra medarbetare får jobba upp till 40 procent på annan plats, förutsatt att projekten så tillåter. Många har insett att det finns mycket att vinna på att jobba på distans, men vi ser också hos några av våra yngre medarbetare att de påverkats av att jobba hemma. Att ha arbetskamrater är viktigt för livskvaliteten.

Joakim Kaminsky, arkitekt SAR/MSA och grundare av Kaminsky arkitektur, Göteborg

– Vi har klarat oss väldigt bra under pandemin, även om den såklart har påverkat oss på många sätt. I viss mån har projekt stoppats och andra har kommit i stället. Från mars–april 2020 och fram till i vintras blev ganska många arkitekter uppsagda. Under den perioden expanderade Kaminsky och byrån fick många spontanansökningar. För oss var det perfekt. Vi fick in många bra kandidater, och jämfört med före pandemin så har Kaminsky i dag en högre profilålder än tidigare genom att vi kunnat rekrytera fler medarbetare som är 50 plus och med lång erfarenhet.

– Klimatdeklarationerna som införs vid årsskiftet kommer att påverka oss arkitekter jättemycket. Det är ett gyllene tillfälle att öka arkitekternas uppdrag, så att dessa inte går till andra aktörer i stället. På lång sikt kommer hållbarhetsfrågorna ur ett brett perspektiv att bli allt viktigare.

– Vi har en byggsektor som är konservativ, dyrast i Europa och som har svårt att ställa om till ett hållbart byggande. Byggbranschen skulle vinna på nya samarbetsformer, att föra samman rätt människor och ge dem möjlighet att utveckla och ta ansvar för sina idéer. I somras flyttade de första hyresgästerna in i hus som tillkommit genom crowdfunding, där vi varit delaktiga. De nya samarbetsformerna har inneburit att vi gått från att vara konsulter till att vara delägare i en del projekt. Det är ett kul sätt att arbeta på, man ökar arkitektens roll och inflytande, och får i affären en mer fördjupad relation än när man bara säljer sina timmar. Men det krävs att man är en byrå av viss storlek. Jag tror att det skulle gynna arkitektbranschen om crowdfunding blev vanligare.

– Det som är spännande med att vara arkitekt är att alla vet vad det är, och alla har en åsikt om oss. Det gör oss relevanta. För att motivera den positionen gäller att man ibland tar på sig en stor roll. Att man vågar sticka ut hakan och komma med förslag i ett ganska brett spektrum av ämnen. Jag försöker ta den rollen: vara aktiv i debatten om byggbranschen, såsom stadsbyggnadsdebatter, lite bredare hållbarhetsdebatter, hur vi utformar staden, och så vidare. Jag tror att det är bra om fler gör sin röst hörd där.

Daniel Larsson, planeringsarkitekt FPR/MSA och grundare av Urban minds, Stockholm

– Pandemin gjorde att vi snabbare gick över till att jobba på ett annat sätt. Mitt under brinnande pandemi tog vi beslutet att utöka våra lokaler ganska mycket och i samband med det anställde vi fler medarbetare. Några ytterligare skrivbord har det blivit, men framför allt har vi gått från två till sju mötesrum och större gemensamma ytor. Behovet av att kunna träffas och vara sociala kommer att bli större när vi jobbar mer framför skärmen.

– Som företag kommer vi inte att ställa om så mycket efter pandemin, utan fortsätta med samma inriktning som vi hade innan. Men jag tror att pandemin kan ha öppnat för en större geografisk spridning för branschen som helhet. Det är inte i samma utsträckning självklart att det framför allt är Stockholmskonsulter som jobbar i Stockholmsprojekt. Pandemin har också ändrat hur vi ser på staden, och staden som livsmiljö. Många vill bo större och vi ser ett tydligt ökat intresse för småhusbebyggelse, vilket gör frågan om hur vi kan planera hållbara småhusområden samt bebyggelse i perifera lägen extra angelägen.

– Den absolut viktigaste frågan framöver är hur vi ska kunna planera, utveckla och bygga utan att belasta och förstöra jorden ytterligare. Vi behöver ta klimatfrågan på största allvar, inte bara på strategisk nivå utan även i genomförandet. Jag tror att arkitekter är mycket väl lämpade att vara en drivande kraft i resan mot ett mer hållbart samhälle. För det krävs ett kritiskt öga, kreativitet, man måste kunna prioritera och se lösningarna i väldigt komplexa sammanhang, sammanväga intressen och samtidigt ha förmågan att engagera och skänka hopp. Allt detta är egenskaper som karaktäriserar arkitektkåren.

– Däremot känner jag en oro för den prispress jag tycker mig ha sett i upphandlingar under pandemin. Det devalverar värdet av våra tjänster.

– Jag tror att en av de saker vi har lärt oss av pandemin är hur snabbt vi klarar av att ändra vanor och beteenden vid stora kriser. Det ger en välbehövlig framtidstro om att vi ska klara klimatomställningen.

Åsa von Malortie, landskapsarkitekt LAR/MSA och delägare i Sydväst arkitektur och landskap, Malmö

– Medvetenheten om våra utomhusrum har ökat under pandemin, oavsett om det är den egna trädgården, grannskapet, gator, torg eller parker. I alla fall för den kategori som har kunnat jobba hemifrån. Många vittnar om att de plötsligt uppvärderar sin närmiljö. Så förståelsen för livsrummens betydelse för välmående har absolut ökat, förhoppningsvis kan det leda till större efterfrågan på kvalitet i utomhusmiljön.

– Däremot har diskussionen blivit en lite annan i de projekt vi har. Projekt kopplade till klimatanpassning har vi jobbat med länge, men pandemin hjälper oss med argument. Vi kan ha mer fokus på vad de allmänna rummen har för uppgift.

– En utmaning är överprogrammeringen av våra offentliga rum, där det inte räcker med att de är gröna, att vi kan träffas eller kicka boll. Programmering riskerar att tillgodose behov hos just dem vi vänder oss till men exkludera alla det inte passar för. Det tycker jag att pandemin belyser. Just vikten av tillräckligt mycket plats för oprogrammerade ytor. Där det finns utrymme för improvisation. Att vi inte överallt måste styra och utforma för en exakt användning.

– Det vi arbetar med ryms inte alltid inom en mandatperiod, så det behövs ett långsiktigt perspektiv och bred politisk samsyn. Samhällsplaneringen behöver både möta dagens behov och skapa flexibilitet framåt. Vi måste bli fler som förstår vikten av det vi har mellan husen, och att det har betydelse för individen men också för kollektivet och samhället i stort. Kanske blir det då lättare att skapa tillräckligt mycket utrymme både för teknik och livsrum.

– Men det krävs mod i alla led: modiga beställare och modiga konsulter. Vi sitter tillsammans på väldigt mycket kunskap och den är inte mätbar i alla lägen. Mycket är mjuka värden, och man måste våga stå upp för det man tror på. Utopin är omöjlig att nå, det gäller att tillsammans hitta den bästa kompromissen.

Peter Sahlin, arkitekt SAR/MSA och partner på Reflex Arkitekter, Stockholm (sedan 2019 är Reform och Ripellino en del av Reflex)

– Våren 2020 upplevde vi en stor osäkerhet och oro på marknaden, då flera av våra kommersiella projekt inom hotell och kontor stannade upp. Vi sänkte flera kostnader direkt, men framför allt lade vi ett ökat fokus på vad våra kunder tänkte och hur vi kunde bistå dem på bästa sätt.

– Våra tankar samlade vi i en expertgrupp där vi formulerade visioner om staden, kontoret och bostaden och hur vi ser på den byggda miljön utifrån ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv – både under och efter pandemin. Här känns vår relevans som arkitekter absolut större i dag än för två år sedan.

– Vi arkitekter behöver ta ett helhetsgrepp, se den stora bilden och skapa ännu större fokus kring hållbarhetsfrågor. Vi behöver definiera hur staden, kontoret och bostaden kan fungera i en föränderlig framtid. Vi behöver bli bättre på att förstå vad klimatförändringarna innebär – att våra städer kommer få det betydligt torrare, blötare, varmare eller kallare.

– Som arkitekter har vi inflytande över den gestaltande processen. I tidiga skeden då nya detaljplaner och visioner ritas upp är det mycket politik inblandat, och en lagstiftning som ibland är otidsenlig och som vi inte direkt rår på, just nu. Jag skulle önska att fler av oss med arkitektutbildning finns i beslutande beställarroller, på fastighetsbolag, på transaktionsbolag, i kommuner och inom politiken så att vår kompetens syns och hörs där.

– Nu vädrar hotell- och besöksbranschen morgonluft igen. Och när det gäller kontorsbranschen ser vi en ketchupeffekt efter sommaren 2021. Många nya och befintliga kunder vill utveckla och förädla sina lokaler så att de stämmer bättre för ett nytt, framtida arbetssätt. Distansarbete kommer finnas kvar för många. Arbetsplatser behöver utformas för att svara upp mot nya krav. Det behöver finnas magneter som lockar oss till kontoret, med sociala aktiviteter, kreativa möten och även arbetsro.

Kristin Östberg, inredningsarkitekt SIR/MSA och vd för Indicum inredningsarkitekter samt initiativtagare till Hållbar interiör

– Vi jobbar med offentliga kunder som myndigheter, kommuner och regioner och har varit lite förskonade från kunder som dragit i bromsen under pandemin. Redan före pandemin jobbade vi via Skype mellan kontoren och vi har länge jobbat med att dela skärm och ritningar, så för oss var det ett inarbetat arbetssätt. Mycket går att visa digitalt, och kunderna uppskattar att vi kunnat visa och göra ändringar direkt via våra projekteringsverktyg. Lite besvärligare är det att visa prover, som material, kulörer och tyger. Vi har skickat prover till kunder, eller träffats utomhus och tittat tillsammans.

– Vårt uppdrag är att skapa en trivsam, funktionell och bra arbetsmiljö. Det har blivit ännu viktigare efter pandemin, nu gäller det att göra det attraktivt för medarbetare som arbetat hemifrån att komma tillbaka in till kontoret.

– Vi försöker återbruka inredningen i så stor utsträckning som möjligt i alla våra projekt. Som inredningsarkitekter måste vi driva på utvecklingen med att främja cirkularitet, minska slit och släng-mentaliteten och förädla det vi har, ta hand om och renovera. Ett exempel är Uppsala vatten, där vi nästan till 100 procent återbrukat inredningen.

– Även om kunderna vi jobbar med har en hållbarhetspolicy, så vet få hur stor del av miljöpåverkan som kommer från interiören. Men det finns rapporter som visar att skrivbord och skrivbordsstolar har störst miljöpåverkan i ett vanligt kontorsprojekt. Vårt arbete inom Hållbar interiör ska resultera i en miljöcertifiering av interiör och ett digitalt verktyg som visar miljöpåverkan kopplad till interiörer utifrån olika skeden.

– Jag tror att vi väldigt snart även inom möbeldesign ser en trend med återbruk där man skapar något utifrån olika delar. Som ett konferensbord som kanske har fyra olika ben. Men det krävs en professionell hand för att kunna behålla kvaliteten så att det inte bara blir en mix av olika delar.

Det är en kraftfull rekyl som pågår i världsekonomin efter fjolårets kollaps. Den globala efterfrågan har successivt stärkts i år och prognoserna pekar på att världsekonomin kommer växa med omkring 6 procent under 2021 och 4,5 procent under 2022. Det kan likställas med tidigare rekordår. Kombinationen av framgångsrika vaccinationer i flera länder och massiva ekonomiska stimulanser, framför allt i USA, driver på återhämtningen.

Skillnaderna mellan länder och regioner är dock stora. USA har gått i bräschen för återhämtningen och har redan tagit igen hela nedgången i BNP från förra året. Även den svenska ekonomin har återhämtat sig starkt och är nu tillbaka på nivåerna före krisen. Inom Europa skiljer sig bilden mer, där flera – framför allt turistberoende – länder som Spanien och Italien har lång väg kvar. Också bland tillväxtländer är det betydande skillnader.

Även om det skiljer sig mellan regioner så toppade tillväxten i världsekonomin, i det stora hela, vid andra eller tredje kvartalet i år. Konjunkturen går därmed in i en lugnare fas kommande månader. Det är varken konstigt eller oroväckande, snarare fullt naturligt då tillväxttakten under våren och sommaren inte var uthållig. Bortsett från rekylmånaderna i fjol var tillväxten under andra kvartalet i år bland de högsta som någonsin uppmätts i modern tid i många länder. Det kunde med andra ord inte bli bättre.

Det är flera samverkande faktorer som bidrar till inbromsningen. Främst handlar det om att rekyleffekterna nu klingar av, men också att de lägst hängande frukterna på arbetsmarknaden är plockade. Dessutom vittnar allt fler företag om en bred utbudsproblematik, vilken hämmar produktionen.

Problemet i ekonomin i dag är inte brist på efterfrågan – den finns i överflöd – utan brist på produktionsresurser. Det handlar om såväl insatsvaror och komponenter som arbetskraft. Till stora delar beror dessa brister och störningar på obalans mellan utbud och efterfrågan. När pandemin slog till och människor inte kunde konsumera resor och andra tjänster som tidigare, steg efterfrågan på fysiska varor markant. Olika stimulansåtgärder för att hålla uppe efterfrågan i ekonomin eldade på utvecklingen ytterligare. Samtidigt innebar pandemin nedsatt kapacitet i flertalet fabriker. Vid sidan av brist på halvledare och andra komponenter har produktionen hämmats av flaskhalsar, stora prishöjningar och rekordlånga leveranstider. Även om utbudsproblemen successivt kommer minska på sikt, räknar vi med att de fortsätter att hämma tillverkningsindustrins tillväxt framöver.

I vanliga fall brukar brist på produktionsresurser vara ett problem som uppstår först i slutet av en högkonjunktur. Nu ser vi det alltså redan något år efter att lågkonjunkturen tog slut. Men krisen i fjol var otypisk. Det var den kortaste recessionen någonsin, och för många företag handlade det mer om en paus i aktiviteten än en regelrätt lågkonjunktur.

Sammantaget har vi en ljus syn på utsikterna, även om tillväxten i världsekonomin har toppat. Konjunkturen kommer gå in i en lugnare fas, men inte med någon större dramatik. För att undvika överhettning på såväl arbetsmarknaden som inom tillverkningsindustrin, så är inbromsningen snarast välkommen. Vad det i slutändan kokar ned till är att tillväxten går från att vara skyhög till att ”enbart” vara hög. Det är fortfarande positivt.

Svensk ekonomi har klarat krisen bättre än snittet bland andra europeiska länder. Nedgången under förra året var inte lika djup och i vintras klarade vi oss undan den andra nedgången i ekonomin som tyngde länderna i euroområdet. Redan i somras hade Sverige återtagit hela fjolårets ras i BNP, medan de flesta västeuropeiska länder har något kvartal kvar.

Bakom den ekonomiska rekylen ligger minskad smittspridning, hög vaccinationstakt och lättade restriktioner. Även om rekyleffekten nu klingar av pekar olika framåtblickande indikatorer på fortsatt stor optimism. I skrivande stund kan läget beskrivas som mycket starkt i så gott som alla delar av ekonomin.

Till skillnad från tidigare kriser har arbetsmarknaden klarat sig bättre än väntat den här gången – till stor del tack vare systemet med korttidspermitteringar. Och utvecklingen i år är mycket uppmuntrande. Arbetsförmedlingens statistik visar på att arbetslösheten faller i snabb takt samtidigt som antalet lediga platser är rekordhögt. Samtidigt upplever allt fler företag brist på arbetskraft och många har svårt att hitta kvalificerad personal. Även om vi räknar med att sysselsättningen fortsätter att öka i god takt framöver så har matchningsproblem och brist på arbetskraft en viss dämpande inverkan.

Samtidigt är det stora skillnader mellan olika grupper. Arbetslösheten bland utrikes födda är fortfarande provocerande hög och långtidsarbetslösheten är fortsatt förhöjd. För dem som varit utan arbete i 12–24 månader syns ingen nedgång, och dessa utgör omkring hälften av de arbetslösa.

Sammantaget befinner sig svensk ekonomi i en gynnsam position. I frånvaro av besvärliga chocker är det upplagt för en stark utveckling även nästa år.

En intressant lärdom av fjolårets kris är att vi kan parera ekonomiska smällar med gott resultat via smart och offensiv ekonomisk politik när räntesänkningar inte är möjliga. Detta utan att de offentliga finanserna urholkas nämnvärt. Regeringens prognos är att statsskulden kommer vara tillbaka på nivån före krisen redan nästa år. Det finns därmed goda möjligheter att parera också framtida ekonomiska utmaningar även om nollräntan består. Samtidigt kvarstår en annan sårbarhet i form av hushållens skuldsättning i kombination med de nu ännu högre bostadspriserna

Det svenska bostadsbyggandet som minskade påtagligt mellan 2018 och 2019 tog ny fart förra året. Även i år visar statistik för det första halvåret på bra fart i byggandet. Men även om förutsättningarna med ihållande efterfrågan på bostäder, förbättrad konjunktur samt fortsatt låga räntor talar för stark byggkonjunktur framöver, så finns det skäl att fundera ett extra varv kring utsikterna.

Även om vi räknar med att efterfrågan på bostäder kommer vara hög också framöver, ökar befolkningen i betydligt långsammare takt kommande år. Alla är nog ense om att det behöver byggas mer, men risken är att utbudet av nya bostäder ökar snabbare än efterfrågan – åtminstone tillfälligt. Paralleller kan dras till utvecklingen omkring 2017. I dagsläget är dessutom genomsnittspriserna cirka 20 procent högre än vid toppen för fyra år sedan, vilket ytterligare kan ha en dämpande effekt på efterfrågan.

Även gällande utbudet finns det ett betydande frågetecken i form av den under hösten flitigt diskuterade tillgången till cement. Den främsta osäkerheten nu rör att ett förlängt, tillfälligt tillstånd att bryta kalk på Gotland överklagas av miljöorganisationer. Konsekvenserna om Cementa inte ges möjlighet att fortsätta bedriva verksamhet är stora, och i skrivande stund är frågan olöst. Vi räknar med att den kommer bli en följetong inte bara i höst utan under flera år. Vårt antagande är dock att den politiska viljan att undvika ett sådant scenario är betydande och att det råder närmast konsensus om att cementbrist måste undvikas. Vårt huvudscenario är därför att produktionen av cement fortsätter med hjälp av olika tillfälliga lösningar. En permanent lösning ser dock ut att vara svår att få till i dagsläget.

Ytterligare en osäkerhetsfaktor för såväl byggandet som ekonomin i stort är bostadspriserna. Sedan årsskiftet 2019/2020 har huspriserna stigit omkring 30 procent och lägenhetspriserna knappt hälften så mycket. Ökad efterfrågan på större boende under pandemin i kombination med ett minskat utbud har haft en central roll i prisuppgången. Även förväntningar om att räntorna förblir låga ännu längre än vad som tidigare förväntades har sannolikt bidragit.

Denna kraftfulla prisstegring är dock inte uthållig. I grunden handlar det om att prisökningar om 15–20 procent på årsbasis inte är förenligt med löneökningstakten i ekonomin – särskilt om vi antar att räntan inte kan falla nämnvärt från dagens nivå. Dessutom är det osäkert hur långvarig den pandemirelaterade effekten blir. Sannolikt kommer intresset för att arbeta på distans vara större efter pandemin än det var före. Det är dock skillnad på att arbeta hemifrån på heltid och att göra det emellanåt. Därtill kommer den pågående normaliseringen av samhället förmodligen medföra att hushållen återigen kommer prioritera andra utgifter såsom utlandsresor, vilket också kommer ha en avkylande effekt.

Sedan i våras har prisuppgången stannat av och vår bedömning är att rallyt på bostadsmarknaden är över. Vi utesluter inte att priserna sjunker under kommande månader, men bedömer att risken för en tvär nedgång är låg under överblickbar tid. De grundläggande faktorerna med förbättring på arbetsmarknaden, fortsatt låga räntor och växande efterfrågan på bostäder består. Inför framtiden gäller det dock att komma ihåg att den svenska fastighetsmarknaden inte har genomgått en större prisnedgång på mycket länge. Under finanskrisen sjönk bostadspriserna måttligt jämfört med i många andra länder som upplevde betydligt skarpare prisfall. Sedan 2007 har svenska bostadspriser ökat omkring 140 procent, medan de i till exempel Danmark har stigit 25–50 procent. Ett annat exempel är USA där priserna – likt i Sverige – har rusat under pandemin. Men räknat sedan 2007 har de endast stigit omkring 40 procent. Vi betraktar den exceptionella prisuppgången på svenska bostäder (och medföljande skulduppbyggnad) som en inbyggd risk i vår ekonomi. Även om den inte är akut så finns den där och har potential att förstärka en framtida nedgång i ekonomin.

Rapportförfattare

Johan Lundqvist och Seyran Naib, ekonomer på Skandias kapitalförvaltning.