Omsorg om människovärde för leprasjuka

Byggnaderna bildar en oas-stad i ett vilt och öppet landskap. De har givits en stark och självständig arkitektonisk karaktär som präglats av de lokala förutsättningarna i synen på vårdform, lokalisering, tillgång på arbetskraft och material. Med ytterst begränsade medel och med stora egna insatser i arbetsledning och problemlösning på platsen har de skapat en miljö av omsorg och människovärde för de leprasjukas strängt isolerade liv. /AT 14/91

Lennart Holm (ordf.), Bengt Ahlqvist, Ralph Erskine, Nils Carlson, Olof Hultin, samt en nordisk representant.

Programmets krav inkluderade ett komplett slutenvårds-leprosyjukhus för cirka 40 patienter samt personalbostäder, verkstad och gårdsanläggningar. Platsen ligger på landsbygden i Maharastra i Indien, i distriktet Chopda, intill gränsen till viltreservatet Yawal. Sjukhuset planerades och delvis byggdes medan arkitekterna var studenter, under deras vistelse på platsen från sommaren 1983 till sommaren 1984.Vid den tidpunkt då sjukhuset byggdes saknade det närliggande området de flesta av de institutionaliserade sociala trygghetssystem som är typiska för västerländska samhällen. Det omgivande landskapet var fientligt på flera sätt:

Att vidta arkitektoniska försiktighetsåtgärder på dessa områden är en nödvändighet och avgörande om man vill att projektet ska fungera. Byggnader i denna region är i allmänhet koncentrerade till byar, av uppenbara skäl; byarna är lätta att försvara, de är alltid placerade nära vatten, och med många träd ger de intryck av små skogar i ett i övrigt öppet landskap av fält. Därmed får husen skugga, vatten och skydd av gemenskapen.

Rummen har placerats runt ett inneslutet skyddat utrymme med en inre trädgård som ger skugga. Arkitekturen i den omslutande fyra meter breda byggnaden gör ingen skillnad mellan patient och läkare, kontor och verkstad. Alla har lika tillgång till trädgården.

Sjukhuset är byggt med lokala material, lokal teknik och av lokala murare, vilket gör underhållet enkelt, med litet eller inget behov av extern vägledning. Taket är klätt med glaserade avfallsplattor inköpta från en närliggande fabrik. Plattorna, mestadels vita, levererades osorterade. De vita plattorna placerades över slutna rum för maximal reflektion av värme, och de färgade plattorna över verandor, öppna mot utomhusluften. Detta optimerar den värmereflekterande effekten.