Mangunwijaya engagemang för fattiga

Kali Chode är inte ett alldeles nytt projekt. Det påbörjades 1983 och var genomfört i slutet av 80-talet. Av skilda skäl är Yosef Mangunwijaya inte längre verksam som arkitekt.

Styrelsen för Erskinefonden finner ändå att exemplet kan tjäna som en inspirerande förebild för hur arkitekturen har möjlighet att förändra villkoren för de svaga i samhället.

Ralph Erskine, Bengt Ahlqvist (ordf.), Nils Carlson, Olof Hultin, Jan Gehl (Danmark) och sekreterare: Peter Nordström.

Det arbete som styrelsen särskilt uppmärksammat är bostadsområdet Kali Chode i Yogyakarta. Det var ursprungligen en illegalt uppförd bebyggelse, bebodd framför allt av fattiga människor som försörjde sig på att återanvända sopor. Myndigheterna hotade med rivning eftersom området med sitt centrala läge ansågs utgöra något av en skamfläck för staden.

Mangunwijaya engagerade sig i de boendes sak och arbetade efter två parallella strategier. För det första bedrev han opinionsbildning via pressen, där han i artiklar lyfte fram betydelsen för landets ekonomi av de boendes verksamhet som sop¬samlare. För det andra förändrade han det arkitektoniska uttrycket på bebyggelsen. Genom detta förändrades också myndigheternas attityd, och området har nu blivit något av en turistattraktion.
Här har Mangunwijayas intresse för ornamentik och lokal byggnadstradition varit vägledande. Ett betydelsefullt inslag har varit de väggmålningar som studenter vid en konstskola engagerades att utföra. Ur AT 1/96