Bada för en hållbar stadsutveckling - Sveriges Arkitekter
Sveriges Arkitekter

Veronica Hejdelind—29 sep 2017

Stadsmuseets guide Hans Öjmyr (mitten) simmar lugnt. Tv bloggaren Veronica Hejdelind och th Ulrika Åkesson. Foto: Veronica Hejdelind

 

Vi var runt 15 person som trampade vatten i det som, enligt vår guide, en gång kallades Gullfjärden. Namnet var ett utryck för folkhumor då urinen och avföringen från Stockholms latriner som tömdes här under vintern och lär ha glittrat gyllene i solljuset när isen smälte. Vi simmar längs Långholmens strand, under Västerbron och vidare mot öns strandbad där 40 minuters guidad stadsvandring från vattnet avslutas. Guidningen, som arrangerades av Stadsmuseet under Kulturfestivalen i Stockholm i år, gav oss bokstavligen nya perspektiv på staden.

En vecka senare hoppade flera hundra simmare i vattnet från stadshuskajen för att genomföra Riddarfjärdsimningen. Ett lopp för elit och motionärer som, med få avbrott, simmats årligen sedan 1976. Liksom de flesta stadssimlopp i öppet vatten (det vill säga inte i en pool) startade Riddarfjärdsimningen som en manifestation för god vattenkvalitet. I slutet av 1920-talet leddes Stockholms avloppsvatten orenat ut i Riddarfjärden och 1932 förbjöds allt bad här av hälsoskäl. I folkmun kallades nu Riddarfjärden för Lortfjärden. Under 1960-talet började man rena vattnet och 1976 blev vattenproverna acceptabla för bad. Totalt hade Stockholm Stad då satsat 400 miljoner på vattenrening.

För mig, som älskar att simma, bidrar badmöjligheterna i Stockholms vattendrag till att öka livskvaliteten i staden. Men spelar det någon roll för den hållbara stadsutvecklingen i ett större perspektiv?

I allt flera städer runt om i världen arrangeras nu stadssimlopp, liknande Riddarfjärdsimningen, för att uppmärksamma och fira att vi åter har tillgång till urbana vattenvägar för svalka, rekreation och gemenskap. I New York till exempel arrangerades under många år ett lopp över East River, från Brooklyn till Manhattan, under parollen Taking back the Rivers och Amsterdam arrangerar sedan några år ett lopp i stadens kanaler. Köpenhamns hamninlopp Islands brygges vatten fick badkvalitet 2001 och staden har sedan dess utvecklat flera arkitektoniskt inspirerande bad längs med kajerna som bidragit till dess höga rankningar på listor över världens mest ”livable cities.”

I somras tog Paris ett efterlängtat steg i samma riktning. Det har varit badförbud i Seine på grund av strömmar, tung båttrafik och dålig vattenkvalitet sedan 1923. 1988 lovade stadens dåvarande borgmästare Jacques Chirac att göra floden badbar, ett löfte som först nu och bara delvis infriats, med invigningen av badet i Canal de l’Ourcq i La Villette. I invigningstalet framhöll Jean-François Martins, Paris vice borgmästare med ansvar för sport och turism, behovet av att tillgängliggöra stadens vattenvägar för svalkande bad i samband med de extrema värmeböljor som följer på klimatförändringarna. Kön till badet har sedan det öppnade ringlat lång. Frågan om badmöjligheter i Paris har på gräsrotsnivå drivits av Laboratoire des Baignades Urbaines Expérimentales, en grupp simaktivister som genom olagliga, nattliga simturer visat hur stadens vatten kan återtas. Om invånarna ges möjlighet att bada kommer de också att visa mer omsorg om stadens vatten, menar gruppen.

En badbar innerstad visar att en framtid är möjlig där vi kan där vi kan rena en nedsmutsad miljö och återvinna naturen. Allmänhetens tillgång till floder och sjöar är helt enkelt ett bra sätt att bygga samhället och inspirera människor att bry sig om sina vattenvägar.

I Sverige har vi bättre förutsättningar än många andra länder för att utveckla fler platser för bad och rekreation i våra städer. I en hållbar stad kan de som vill simma till jobbet!

Veronica Hejdelind är chef på Arwidssonstiftelsen

P.S. Vill du ha mer inspiration för stadssimning? Se BBC:s video Benjamin David lives in Munich, and he swims to work 

Kommentarer

  • Hans Öjmyr
    september 29, 2017 — 4:43 e m

    På sista simturen kom ett engelskt par runt de 30. De var i Stockholm bara en dag o hade letat upp Stadsmuseets simvandring. De var överentusiastiska. I GB hade de inte hört talas om något liknande.

Skriv kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *