Nya krematoriet på Skogskyrkogården – vinnare Kasper Salin-priset 2013

I den gamla skogen ligger det nya krematoriet på Skogskyrkogården, ett lugnt och precist tillägg till den helhetskomposition som Lewerentz och Asplund en gång skapade. Med samma förhållningssätt till landskapet och inlevelse för arbetet med de avlidna och de anhörigas känslor svarar skogskrematioriet mot vår tids behov och krav. Detta är ett projekt som snabbt kommer att bli en naturlig del av världsarvet.

En sten i skogen var mottot på det vinnande förslaget i den arkitekttävling som Stockholm stads kyrkogårdsförvaltning anordnade 2009. Johan Celsing hade skapat ett förslag som juryn bedömde “fogar in sig i Skogskyrkogårdens säregna byggnadsensemble utan att repetera, imitera eller ens referera till tidigare byggnader. Det har sin egen sort, karaktäriserad av en förfinad enkelhet, en jordnära känsla i såväl form, färg som tyngd.”

Denna byggnad upptas till den största delen av en teknisk process som innebär att man måste planera för ett rationellt flöde med höga krav på arbetsmiljö, rening, kalla och varma rum och hygien. Allt detta finns och är funktionellt ordnat. Mitt i rationaliteten utstrålar byggnaden ett lugn och en trygghet vilket ger förtroende för processen och ett stöd både för dem som ska arbeta med de avlidna på ett värdigt sätt och för de anhöriga som väljer att besöka byggnaden.

Byggnaden är varsamt placerad på platsen, mitt i skogen, och trots sin storlek ger den ett återhållsamt intryck. Ett material, tegel, omsluter hela byggnaden vilket gör att byggnaden i sig blir en skulptur. Dess form är anpassad till byggnadens funktioner. Det är högt för att ge rymd och luft till ugnsrummet, lågt där intimiteten i kontorsrummen behövs. Byggnadens vackra rum i vit betong har fått precis den skala och volym som behövs för dess funktioner inom den skulpturala formen.

Följer man projektet från tävlingsprogram till byggnad ser man hur arkitekten konsekvent under hela processen har utvecklat programmet inom den ursprungliga idén och i varje steg tillfört värden. Tekniken har inkorporerats i byggnaden, rummen där anhöriga vistas har med enkla medel fått en närmast sakral utformning och alla detaljer är omsorgsfullt genomarbetade.