Nej till förslag som underminerar långsiktigt stadsbyggande

Sveriges Arkitekter har svarat på remissen av Produktivitetskommissionens två betänkanden om ökat välstånd på remiss (SOU 2024:29 och 2025:96). I svaret fokuserar de på delar i betänkandena som påverkar arkitekturen samt arkitekternas studier och arbetsliv.

Sveriges Arkitekter är kritiska till att stadsbyggnad målas upp som ett hinder och att de stora möjligheter till välståndsvärden som stadsbyggnad skapar därmed riskerar att förbigås, försvåras och förstörs.

Förbundet är starkt kritiska till det underlag som kommissionen använt i delarna som rör stadsbyggnad och vill tydligt markera mot kommissionens synsätt där människor beskrivs som bostadskonsumenter och bostaden – hemmet – som en produkt bland andra och där demokratin ses som ett produktivitetsproblem.

Vi avstyrker bland annat förslaget att avveckla plan- och bygglagen, att utreda det kommunala planmonopolet och att begränsa kommunernas möjligheter att ha åsikter om gestaltning. Vi framför också att utredningsarbetet om nationell planering behöver återupptas och att riksintressemyndigheterna bör få långsiktiga anslag för att aktualisera sina riksintressen och bibehålla deras aktualitet.

När det gäller utbildning, forskning, innovation och kompetensförsörjning anser förbundet att kommissionens fokus på effektivitet, AI och datadriven utveckling tränger undan humanistiska och konstnärliga perspektiv. Sveriges Arkitekter betonar därför i stället att en hållbar produktivitetsutveckling kräver ett ömsesidigt samspel mellan sociala, kulturella, ekologiska och tekniska värden.

Vi stöder bland annat en utbyggnad av högskolornas fria kurser för yrkesverksamma, medan vi säger nej till att Yrkeshögskolan ska erbjuda kurser som redan tillhandahålls av högskolorna. Vi avstyrker förslaget om skärpta resultatkrav för att få studiemedel. Beslutsprocessen kring omställningsstudiestödet behöver förenklas men vi avstyrker förslaget att begränsa kretsen som kan få stödet eftersom det är kontraproduktivt samt strider mot trygghetsöverenskommelsen. Förbundet framhåller också att det totala anslaget till högre utbildning måste öka.

Inom forskning och innovation välkomnar förbundet åtgärder som stärker samverkan mellan akademi och näringsliv. När det gäller digitalisering och delning av data för att nyttiggöra AI, i offentliga och privata tjänster, efterlyser vi större fokus på designkompetens, upphovsrätt och kreatörers villkor. Vi saknar också en diskussion om datadelning inom plan- och byggområdet.

I frågan om offentlig upphandling är Sveriges Arkitekter i huvudsak positiva men delar inte kommissionens slutsats: problemet är inte regelverket utan bristande kompetens och vilja hos upphandlande organisationer. Förbundet pekar på att möjligheter att väga in kvalitet redan finns men inte används.

Vid upphandling av arkitekttjänster i Sverige står öppna förfaranden och lägsta prisupphandlingar fortfarande för en orimligt hög andel av upphandlingarna. Förbundet stöder förslagen om ett stärkt upphandlingsstöd samt koncentration av upphandlingsmål till färre domstolar.