
Engagemang och framtidstro
Krönika i tidningen Arkitekten nummer 5–2026 av Emina Kovacic.
Vilken välplanerad, genomtänkt och inspirerande Arkitekturdag vi fick uppleva på Form och Design Center i Malmö! Den 23 september var en dag fullspäckad med föreläsningar, samtal, utställningar, möten och internationella perspektiv i arkitekturens tecken – helt i linje med årets tema: Proximities (närhet).
När vi samlas kring vår gemensamma lägereld, delar erfarenheter och låter olika perspektiv och idéer mötas, uppstår nya tankar och möjligheter.
Arkitekturdagen påminde mig om det som jag tycker är kärnan i ett förbund som vårt: kraften i att mötas. När vi samlas kring vår gemensamma lägereld, delar erfarenheter och låter olika perspektiv och idéer mötas, uppstår nya tankar och möjligheter. Det är i de mötena vi utvecklas – både som individer och som profession.
I november är det dags för förbundets viktigaste demokratiska händelse: stämman. Styrelsen och kansliet är i full gång med förberedelserna. För mig personligen blir det en särskild stämma, eftersom den också blir min sista som ordförande. Det har varit sex spännande, lärorika och utmanande år med pandemi och byggkris, som vi mött genom att rusta den fackliga verksamheten. För mig känns det både rätt och tryggt att lämna över och ge plats för nya perspektiv, idéer och krafter. Ett ordförandeskap är till låns, medan engagemanget för arkitekturen och förbundets framtid fortsätter långt längre än så.
Inför stämman hoppas styrelsen och kansliet att ni bevakar era intressen, diskuterar aktuella utmaningar med era lokalföreningar och lämnar in motioner. Vad vill ni förändra, utveckla eller sätta fokus på? Hur ser ni på Framtidskommissionens rapport? Vilka frågor önskar ni att förbundet ska prioritera framåt?
I år arbetar vi på ett lite annorlunda sätt med stämman. Vi vill ha ökade möjligheter till diskussion kring de viktigaste beslutspunkterna. Vi vill också lyfta motionerna på nya sätt. De ska inte bara vara punkter på dagordningen, utan också bli utgångspunkt för jämlika samtal, idéutbyte och engagemang.
För det är tillsammans vi formar förbundets framtid. Och kanske är det just det som känns allra mest hoppfullt: att det alltid finns nya idéer att pröva, nya perspektiv att lyssna till och nya människor som vill vara med och forma vägen framåt!