Arkitekternas roll i fokus när trädgårdsstaden tar ny form

Den 19 november arrangerade förbundet Trädgårdsstadsdagen tillsammans med Egnahemskommissionären, SKR, TMF och ArkDes. Kommuner, byggare, arkitekter och bostadsministern deltog på ett fullsatt ArkDes i ett program med inspirerande projekt, historiska perspektiv och visioner för framtiden. I programmet lyfte vi arkitekternas kompetens i alla skeden och roller – från planeraren på kommunen och som byggherre, till den med förmågan att gestalta bostadskvaliteter och räkna hem ett begränsat klimatavtryck. För dagens nysatsning på trädgårdsstaden behöver handla både om att med klimat- och miljöansvar planera nya områden och att komplettera befintliga miljöer med trädgårdsstadskvaliteter.

”Begreppet trädgårdsstad förpliktigar – det handlar om att skapa vackra, motståndskraftiga, levande och hållbara miljöer.” Tobias Olsson, förbundsdirektör i inledningsanförandet till dagen.

Programmet var indelat i sex olika block, för att bidra med olika perspektiv på vad som behövs för att förverkliga idén om trädgårdsstaden. När vi formade programmet var vi måna om att utgångspunkten skulle vara konkreta projekt för genom dem sprida handfasta erfarenheter. Viktigt var att projekten både skulle visa på kompletteringar i befintliga områden med trädgårdsstadskvaliteter och nya områden.

Goda exempel på kompletteringar med trädgårdsstadskvaliteter blev Kv. Biljetten i Malmö där Belleville (Jeanette Lundberg) som byggherrar drivit ett radhusprojekt i en urban miljö, Kv. Sparsamheten i Stockholm där Kjellander Sjöberg (Stefan Sjöberg) omvandlat en överstor villagata till kedjehus och trivsam gatumiljö och Villa Mälarhöjden i Stockholm där Theory Into Practice (Karin Kjellson) visat hur en villatomt kan ge fler bostäder i småhus med respekt och varsamhet för områdets karaktär.

I passet om social och ekologisk hållbarhet fick vi också höra Framtiden Byggutveckling (Staffan Claesson) berätta om hur de jobbar med komplettering av stadsdelen Biskopsgården i Göteborg. Och i det avslutande panelsamtalet om framtidens trädgårdsstad visade RISE (Katarina Borg) på möjligheterna med värdeskapande kompletteringar på de hårda, svarta ytorna i miljonprogrammet.

Att hitta nya, föredömliga områden var den största utmaningen för dagen – jordbruksmark, översvämningsrisker, friluftsliv, natur- och kulturvärden – befintliga värden som riskerar att försvinna eller utarmas. Värdefullt därför att höra Eslövs kommun (Andreas Ask och Patrik Larsson) berätta hur artskyddet gjort det möjligt att få till mer grönska i detaljplanen för Berga trädgårdsstad och Liljewalls (Tina Franke) berätta om hur noga de räknat på klimatavtrycket och deras kunskap om tillgången på lokala byggmaterial som lett till markanvisningsvinst i Stångby trädgårdsstad. PACE (Erika Wörman) visade hur kontoret med stor omsorg arbetat med landskapet och gaturummen för Rankhus trädgårdsstad och där en snöröjningsplan i tidigt skede av detaljplanearbetet bidragit till att få med den tekniska förvaltningen.

Dagen började för övrigt med politik och vision. Bostadsminister Andreas Carlson inledde med regeringens strategi för stadsutvecklingspolitiken följt av Alingsås kommuns (Sabina Johnson och Rasmus Ljunqvist) berättelse om trädgårdsstaden som kommunal stadsbyggnadsvision. Alingsås visade bland annat hur det senaste årens arbete med ”stadsplan för Alingsås” har börjat ge effekt, visualiserat med ett antal konkreta byggherreprojekt som i närtid kommit in till kommunen. Ett inspirerande kvitto på hur stark en arkitekturpolicy kan verka!

Vi fick också höra om Boverkets (Caroline Stigsdotter och Rebecca Curling) arbete med den vägledning om trädgårdsstaden som kommer i mars. Bonava (Susanne Skoglund) gav tre konkreta punkter – gemensam målbild, gemensam tidplan och transparens kring kostnader – för att lyckas räkna hem ett trädgårdsstadsprojekt. Derome (Johan Winroth) poängterade hur viktig tiden för planprojekt är generellt och Evidens (Ted Lindqvist) pekade på genomförandekraften i kommunens vision.

I det avslutande panelsamtalet ifrågasattes bilnormen och vi fick också höra TMF/Obos (Joakim Henriksson) lyfta livet mellan husen, LTH-studenten Josefine Angvald Westesson (tyvärr allt för kort) berätta om sitt Umeå-trädgårdsstadsprojekt och nedslag i Inobi Göteborgs (Fredrik Rosenhall) projekt Kärra i tidigt skede.

Naturligtvis kan en trädgårdsstadsdag inte vara komplett utan historisk förankring. Claes Caldenby berättade under förmiddagen om förutsättningarna för framväxten av trädgårdsstäderna vid förra sekelskiftet och vad som var utmärkande för dem. Kjell Forshed berättade på temat trädgårdsstadens återkomst om ett urval av sina trädgårdsstadsprojekt, där skillnaderna mellan Tullinge trädgårdsstads första etapp och den sista, pedagogiskt visade på vad som är trädgårdsstad och vad som inte är det.

Stort och varmt tack alla talare! Och ett särskilt tack till ArkDes som stått för lokal och ordnat med logistik, och som under dagen dessutom bjöd på unboxing av några historiska trädgårdsstadsprojekt.

Anki Kaplan Wikström, samhällspolitisk utredare på Sveriges Arkitekter