Ljusare utsikter hos hårt prövad arkitektbransch

Företagarenkäten 2024 visade en stabilisering i arkitektbranschen efter katastrofåren – det vanligaste svaret på frågorna var då ”oförändrat”. Svaren i årets enkät kan inte beskrivas som sprudlande, men de andas generellt sett större optimism än på flera år.

Den magiska snittarvodesgränsen om 1 000 kronor i timmen är spräckt och betydligt fler än förra året planerar att höja sitt arvode. På minussidan finns de låga snittarvodena mot offentliga beställare – nu har privatpersoner större betalningsvilja för arkitekttjänster, vilket är svårt att begripa.

Även om lönsamheten är pressad ser fler företagare större möjligheter att öka den under 2025. Fler förväntar sig också att omsättningen ska öka. Jämfört med tidigare år syns mindre skillnader i förväntningar och faktiskt utfall mellan företag av olika storlek, även om de större företagarna är mest optimistiska.

Snittarvodet ligger på 1 069 kr i timmen för uppdrag åt privata beställare. Den magiska gränsen 1 000 kr är äntligen passerad. Däremot är det negativt att maxvärdet för privata beställare har sjunkit från 2 400 kr 2024 till 2 100 kr i år. Att snittarvodet per timme mot offentliga beställare är 40 kr lägre än för det mot privatpersoner, 934 kr jämfört med 974 kr, är oroväckande och dessutom märkligt.

I fritextsvaren varierar timarvodena stort, med lägre nivåer vid underkonsultuppdrag och högre vid etablerade kundrelationer. Svaren visar en frustration över en tuff marknad med litet eller inget förhandlingsutrymme, där arvodesnivåerna är pressade, särskilt vid offentliga upphandlingar. Privata kunder beskrivs som något mer värdeorienterade, men även där förekommer sänkta priser.

Över 80 procent använder timarvoden. I fritextsvaren uppger flera att de jobbar med kombinationer av fast pris och timarvode. Många beskriver en strävan mot ökat inslag av fast pris, särskilt gentemot privatkunder och återkommande uppdragsgivare, som söker tydlighet och förutsägbarhet.

Medan drygt 60 procent inte planerar några förändringar tänker 37 procent höja sitt arvode. Två procent planerar att sänka. Jämför vi med samma period 2024 planerade då 17 procent att höja arvodet, 74 procent ha det oförändrat och 4 procent att sänka. Det finns alltså en större beslutsamhet att få upp arvodesnivån i år.

Flera uppger i fritextsvaren att de ska höja arvodet vid årsskiftet eller enligt indexjustering. Några har redan gjort mindre höjningar under sommaren 2025.

Samtidigt finns en tydlig osäkerhet. Vissa vågar inte höja på grund av svagt orderläge, medan andra menar att kostnadsökningar gör höjningar nödvändiga. Underkonsulter ser viss möjlighet till högre vidarefakturerade arvoden. Flera svarar att de inte längre kan sänka sina priser ytterligare.

Över 40 procent av företagarna anser att deras beläggningsgrad är för låg. Knappt hälften svarar att den är tillfredsställande och 10 procent att den är för hög. De större företagarna (med 6–20 anställda) skiljer sig lite åt från övriga grupper genom att vara både mer och mindre nöjda.

Ungefär hälften av företagarna, 51 procent, svarar att beläggningsgraden är oförändrad. 25 procent svarar att den har ökat och 24 procent att den har minskat. Inga tydliga skillnader mellan företag av olika storlekar går att urskilja. I fjol vid samma tid svarade 40 procent av företagarna att den var oförändrad, 23 procent att den hade ökat och 36 procent att den hade minskat.

Fritextsvaren vittnar om ett instabilt och kortsiktigt marknadsläge, med ryckig beläggning och mycket kort framförhållning. Flera beskriver ett år präglat av låg efterfrågan under 2024 och våren 2025, men ser en viss återhämtning under sommaren och hösten.

Många har för små uppdrag för att växa eller anställa, och flera enskilda firmor balanserar arbetstiden för att hantera osäkerheten. Pausade projekt, överklaganden och långa beslutstider skapar luckor i beläggningen.
Sammantaget ger fritextsvaren en bild av en försiktigt positiv men fortfarande bräcklig marknad, där stabilitet och framförhållning saknas trots tecken på ökad aktivitet.

Svaren är så gott som identiska med de om beläggning: Ungefär hälften svarar oförändrat, en fjärdedel att orderläget har ökat och en fjärdedel att det har minskat. Mest positiva är företagarna med 6–20 anställda, där 31 procent svarar att det har ökat.

Jämfört med i fjol syns en förbättring: då svarade 33 procent att orderläget hade minskat. 43 procent svarade oförändrat och 24 procent att det hade minskat.

I fritextsvaren beskriver arkitektföretagarna marknadsläget som fortsatt svagt, särskilt på bostadssidan. Medan några märker en svag ökning eller återstart av tidigare pausade projekt svarar flera att de saknar nya förfrågningar eller att uppdragen är små och kortsiktiga. Samtidigt finns tecken på ett uppdämt behov och viss aktivitet, men oron för ekonomi, räntor, krig och politisk försiktighet inför valet bidrar till fortsatt osäkerhet.

Det är dött lopp mellan förändring i ökad, oförändrad och minskad omsättning. Arkitektföretagare med 6–20 anställda klarade sig bättre än mindre företagare. Bland dem ökade omsättningen med 39 procent och minskade med 28 procent, medan siffrorna för en- och fåmansföretagare är 35 procent i ökning och 34 respektive 36 procent i minskning. Det är en klar förbättring för de större företagen: för 46 procent av dem minskade omsättningen mellan 2022 och 2023.

I år bedömer arkitektföretagarna att marknaden har stärkts. En knapp majoritet, 40 procent, svarar att omsättningen kommer att öka. 37 procent tror på oförändrat läge och 23 procent att omsättningen minskar. Jämfört med företagens prognoser för 2023 och 2024 finns en större optimism, särskilt bland en- och fåmansföretagarna.

Flera företagare ser nu en svag uppgång efter ett mycket svagt 2023–2024, visar fritextsvaren. Den ljusare synen är främst kopplad till nya ramavtal, fler förfrågningar eller återupptagna projekt. Samtidigt nämner de fortsatt låga timpriser och marginaler samt osäkerhet kring upphandlingar som hinder för stabil tillväxt. Sammantaget pekar fritextsvaren mot att aktiviteten ökar något i arkitektbranschen, men att mindre företagare fortfarande påverkas starkt av enskilda projekt och privata omständigheter.

Förändringen i lönsamhet, mätt som rörelsemarginal, är inte lika stark som förändringen i omsättning. 29 procent av företagarna såg en ökning, 37 procent oförändrat läge och 34 procent en minskning. Återigen sticker de större företagen, med 6–20 anställda, ut positivt – för 38 procent av dem ökade lönsamheten. Det är ungefär samma siffror som i fjolårets enkät, med undantag för att lönsamheten minskade för 47 procent av de större företagen.

Här syns en optimism jämfört med utfallet förra året. Medan 35 procent bedömer att lönsamheten ska öka och 40 procent att den ska minska tror 25 procent att den ska minska. Det är också mer positivt än prognosen i förra företagarenkäten, då en tydlig majoritet såg en sänkning framför sig.

Fritextsvaren visar fortsatt pressad lönsamhet. Flera uppger att ökade kostnader för lokaler, löner och drift äter upp eventuella intäktsökningar, samtidigt som timpriserna ofta är låga och konkurrensen hård. Några få nämner positiva faktorer som förbättrad projektstyrning och långsiktiga kundrelationer, men helhetsbilden präglas av krympande marginaler, högt kostnadstryck och en osäker balans mellan beläggning och lönsamhet.

Över 40 procent svarar att det inte skett någon förändring i antalet anlitade underkonsulter. Något fler svarar att de dragit ner än de som tagit in fler underkonsulter. Jämfört med samma tid 2024 är siffrorna i princip identiska.

Av de som själva är underkonsulter uppger dubbelt så många att uppdragen minskat som de som fått fler uppdrag, 15 respektive 7 procent. Det är till viss del en förbättring jämför med förra året då 27 procent hade fått färre uppdrag, även om 11 procent då hade ökat.

Uppdrag åt privata företag står för drygt hälften av arkitektföretagarnas omsättning, 58 procent. Privatpersoners och offentliga beställares uppdrag står båda för omkring en tredjedel av omsättningen.