När du har 15 minuter till fots eller på cykel till dina viktigaste platser har du en bra stad. Robert Lavelid skriver om 15 minuters-staden och Paris som god förebild i stadsbyggandet.

Kritiken är orkanstark mot Boverkets förslag Möjligheternas byggregler. Monika Albertsson tillhör kritikerna och skriver om varför kraven på tillgänglighet i realiteten sänks med förslaget.

Gigantiska utsiktstorn har blivit besöksmål runt om i Europa. Med möjlighet till pedagogisk verksamhet fyller de uppenbarligen ett behov för rekreation och lärande friluftsliv. Vem blir först i Sverige att bygga en motsvarighet, frågar Per Blomberg.

Många arkitekter, tjänstepersoner och politiker saknar en tydlig bild av vilka aktörer som gör vad vid nyproduktion av fastigheter. Bostadsutvecklare tjänar stora pengar på att hantera risk, en affärsmodell som skapar kvalitet och andra långsiktiga värden, skriver Jesper Lövkvist.

Drömverkstad eller förberedelse för beställardriven marknad – vad är egentligen arkitektutbildningens erbjudande? Aron Aspenström vill att studenterna ska kunna tänka fritt och högt i skolan för kunna ta med sig förmågan att förändra arkitektrollen och branschens synsätt när de sedan kommer ut på arbetsplatserna.

Vi gör saker för att förstå – reser, skissar, kanske också innovationsleder. Det är när vi står lite vid sidan av och tittar in som vi kan bidra till att skapa ny förståelse, bygga kunskap och därifrån skapa förflyttning, skriver Petra Jenning. Hon tar med sig en ny nyfikenhet på sin egen vardag från en resa i Marrakesh.

Att vara inne i en byggbarack är som att vara i ett excelark inrett med plastmatta och vävtapet. Fredrik Mats Nilsson ser vanligtvis inte temporär arkitektur som riktig arkitektur, men faller pladask för det franska kontoret WALD:s projekt. Det är riktiga hus men också tillfälliga.  

När vi pratar om staden som motor för utveckling och tillväxt, om städer som attraktiva kluster av kreativitet, blir landsbygden då det motsatta? Det blir en dikotomi där staden får överläge, skriver Karin Andersson.

Vi arkitekter behöver hålla den viktiga debatten om etik och yrkesrollens etiska ställningstaganden levande. Är vi beredda att stå upp för Sveriges Arkitekters etiska regler i alla lägen? frågar Per Blomberg.

Kvartersformer har grundläggande betydelse för människors trygghet och tillhörighet, de ska inte reduceras till planestetik i flygperspektiv. Robert Lavelid drar en lans för slutna gårdar.

Boverkets senaste förslag för att förändra byggreglerna, BBR, är Certifierade byggprojekteringsföretag. Det tar bort alla styrande regler och hänvisningar till standarder. I praktiken betyder det att hela ansvaret läggs på byggherrarna. Kombinationen blir en ohälsosam cocktail, skriver Monika Albertsson.

Perennials är en ny term för människor som inte tillhör någon generation. Lukasz Krupinski överför begreppet till arkitektkåren och ser i perennialarkitekten en nyfiken problemlösare som förblir aktuell, utan att fastna i någon stil.