- Hem
- Arkitekturpriser
- Kritikerpriset
- Sven Thiberg och Björn Klarqvist belönas med Kritikerpriset
Sven Thiberg och Björn Klarqvist belönas med Kritikerpriset
Sven Thiberg och Björn Klarqvist vann Kritikerpriset 2004 för deras bok acceptera inte.
Juryns motivering
Sveriges Arkitekter delar år 2004 ut sitt Kritikerpris till en gärning som framstår som föga populistisk, uppfriskande illojal, allt annat än spekulativ och dessutom uppfriskande omodern. Debattskriften eller manifestet i bokform är en ovanlig men återkommande formel bland de svenska arkitekturskribenterna som juryn menar bör uppmuntras. Årets pristagare har till yttermera visso publicerat sig oberoende – på eget förlag.
Med diger erfarenhet som grund framför de sitt budskap med närmast ungdomlig attack. Drivkraften tycks vara en sedan länge illa sedd emotion som det i detta nådens år känns passande att damma av: Den stora indignationen över att allt inte är som det borde vara. I så motto ser vi här en klassisk kritikerinsats.
Årets pristagare accepterar inte den samhällsutveckling som omger dem. De har därför i debattskriftens form formulerat kapitel efter kapitel av invändningar, avfärdanden och protester riktade inte minst mot de egna leden. De har gått till verket med frenesi och sakkunskap som både roar, irriterar och imponerar. Sådant stämmer till eftertanke, och i den otåliga eftertanken vilar kritikens definition och stora möjlighet.
Som kontrast till all ytlig, självrefererande, kokett och förment intellektualiserande kritik känner juryn att 2004 är ett bra år att belöna två ganska sura gubbar—Björn Klarqvist och Sven Thiberg för deras bok acceptera inte.
Ur boken ”acceptera inte”
”Uppmaningen ’acceptera inte’ riktar sig till arkitekternas fackliga och ideella organisation, Sveriges Arkitekter. Endast de ’kollegiala strukturerna’ har möjlighet att ge den enskilde arkitekten rimligt handlingsutrymme som aktör på marknaden. Endast ett starkt yrkeskollektiv kan stödja medlemmar som vill vara professionella och hålla efter den som inte fyller måttet. Men då måste ’måttet’ vara preciserat, förankrat och försvarat.
Vår slutsats är att vi är på väg mot ’en arkitektur utan samhälle’. Det är en katastrofal utveckling – för samhället och inte minst för arkitekterna.
Situationen kan och måste förändras.
Sveriges arkitekter måste anta utmaningen att bygga ett yrkeskunnande som svarar mot samhällets och medborgarnas rätt till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling.
Förändringen måste ske genom arkitekternas organisationer, men den kommer inte att ske utan en bred samhällelig diskussion. Utan en allmän uppslutning kommer arkitekternas och samhällets kris att förvärras.
Vi vill därför väcka debatt även utanför arkitekternas krets. Vi vänder på funktionalismens uppmaning i ’acceptera’ med utmaningen:
acceptera inte
den föreliggande verkligheten – endast därigenom har vi utsikt att behärska den, att rå på den för att förändra den och skapa kultur som är ett smidigt redskap för livet.”
Jury
- Tomas Lewan, sammankallande, arkitekt SAR/MSA
- Thorbjörn Andersson, landskapsarkitekt LAR/MSA
- Per Svensson, journalist
- Katarina Dahlgren, journalist
- Claes Caldenby, professor, arkitekt SAR/MSA