Ny vägledning om trädgårdsstaden

För ett år sedan fick Boverket i uppdrag av regeringen att ta fram en vägledning om trädgårdsstaden, i syfte att få ”ökad tillgången på bostadsnära natur för att främja livskvalitet, hälsa och välbefinnande samt möjligheterna till friluftsliv och fysisk aktivitet”.

Den som tyckte om Boverkets skrift Den byggda formens betydelse kommer känna igen sig.

– Det är väldigt positivt att Boverket samlar och delar forskning. SLU:s kunskapssammanställning om hälsoaspekter av natur och grönska, är angelägen läsning, inte bara för den som håller på med trädgårdsstäder, säger Sveriges Arkitekters samhällspolitisks utredare Anki Kaplan Wikström.

I rapporten finns en ”argumentationslåda” för de värden som trädgårdsstaden kan bidra med, och som inte duckar en del utmaningar och målkonflikter. Historia, nutid och framtid vävs ihop.

Skriften avslutas med en relativt fördjupande exempelsamling, som viktigt poängterar att inget projekt fångar allt. Här finns till exempel den återkommande förebilden Tullinge trädgårdsstad, och den precis påbörjade förtätningen av Biskopsgården i Göteborg. Strängnäs kommun väver ihop sitt arbete med arkitekturpolicy, översiktsplan, fördjupad översiktsplan och markanvisningstävling, med hållbara driftslösningar som lokala naturmaterial för anläggning och sjövatten för bevattning och bokaler. Upplands Väsby kopplar ihop ökad biologisk mångfald med låga driftskostnader, och erbjuder rådgivning i trädgårdsskötsel.

– Jag blev särskilt inspirerad av den dialogbaserade stadsutvecklingen i Nya Remonthagen i Östersund. Den är i tidigt skede, men visar redan kraften i ett brett engagemang och här integreras kulturmiljö, beredskap, social sammanhållning och ekosystemtjänster, säger Anki Kaplan Wikström.