- Hem
- Medlem
- Råd och stöd
- Otydlighet är största arbetsmiljöproblemet

Otydlighet är största arbetsmiljöproblemet
Två tredjedelar av kommunanställda medlemmar i Sveriges Arkitekter är nöjda med sin arbetsmiljö. Men så många som 35 procent svarar att de påverkas negativt av den. Otydlighet i organisationen, stress och ledarskap är de vanligaste arbetsmiljöproblemen, tillsammans med upplevd undermålig fysisk arbetsmiljö – ofta beroende på aktivitetsbaserade kontor. Det visar förbundets arbetsmiljöenkät bland arkitekter i kommunen.
Sammanfattning
Sveriges Arkitekters förbundsstämma 2024 biföll motionen ”Agera mot brister i kommunanställda medlemmars arbetsmiljö”. Förbundet har därefter gjort en handlingsplan för att uppmärksamma brister och risker i arbetsmiljön för arkitekter i kommunen. Denna rapport, som bygger på en enkät, är en av åtgärderna i handlingsplanen.
Enkäten visar att de flesta upplever sig nöjda med sin arbetsmiljö. Men att en så hög andel som drygt en tredjedel svarar att de har en mindre bra eller dålig arbetsmiljö är inte acceptabelt och något som förbundet tar på stort allvar. Svaren från dessa 35 procent (där flera svar är möjliga) visar tydligt vad som påverkar arbetsmiljön negativt.
De fem största arbetsmiljöproblemen:
- Arbetets organisering/tydlighet gällande roller, uppdrag, mandat eller mål (69 procent)
- Arbetsbelastning och krav i arbetet i förhållande till resurser (45 procent)
- Fysisk arbetsmiljö/ergonomi, både lokaler och den enskilda arbetsplatsen (33 procent)
- Ledarskap, gällande framför allt närmaste chef (28 procent)
- Politisk styrning (27 procent)
Problemen är inte bara vanligast förekommande, utan också allvarliga i sin påverkan på individernas arbetsmiljö. Rapporten fördjupar sig därför i dessa områden, som flest angav hade störst negativ inverkan på deras arbetsmiljö.
Enkätresultaten pekar på att en kombination av organisatorisk tydlighet, realistisk resurssättning och funktionella arbetsplatser är de nycklar som skulle lyfta arbetsmiljön för flest kommunanställda arkitekter. Kommunerna behöver också arbeta med systematiskt arbetsmiljöarbete. Det innebär bland annat att alla känner till vem som är skyddsombud och hur de lyfter arbetsmiljöfrågor, liksom att det finns en organisation där dessa frågor välkomnas och tas om hand.
Rapporten är ett underlag för kansliets vidare arbete med arbetsmiljö. Den är även menad att vara ett informations- och diskussionsunderlag och något som kan användas i det lokala arbetsmiljöarbetet.
Hur enkäten gjordes
Arbetsmiljöenkäten skickades hösten 2025 till alla anställda medlemmar inom kommunal sektor, 1 450 stycken, och besvarades av 580 individer. Det innebär 40 procents svarsfrekvens. Respondenterna är representativa för förbundets medlemskår.
Av de som svarade att de upplevde en bra eller mycket bra arbetsmiljö valde 60 procent att inte fortsätta svara. På grund av det fullföljde 32 procent av mottagarna enkäten, ett antal som innebär att det är ett representativt underlag.
Enkäten är uppbyggd som ett träd, där frågornas svarsalternativ grenar ut sig och leder till följdfrågor inom de olika områdena. Respondenterna kunde också välja flera alternativ till de flesta frågorna.
Hur upplever du din arbetsmiljö?
Det här är den inledande frågan om kommunanställda arkitekters upplevelse av arbetsmiljön. Den leder vidare till de övriga frågorna om orsaken till upplevelsen (eller att man avslutar enkäten).
Hur upplever du din arbetsmiljö sammantaget, sett till den senaste sexmånadersperioden?
Medelvärdet blev 3,9 och medianen 4. Cirka två tredjedelar, 65 procent, svarade 4–6 och 35 procent svarade 1–3. Det innebär att majoriteten upplever sig ha en god eller mycket god arbetsmiljö, medan drygt en tredjedel av respondenterna upplever sig ha en mindre bra eller dålig arbetsmiljö. Vi ser den problematik som visas i enkäten som en realitet som behöver adresseras.
De största arbetsmiljöproblemen
Vilket eller vilka områden har eller har haft mest negativ inverkan på din arbetsmiljö under de senaste sex månaderna?
Enligt denna flervalsfråga är de fem största arbetsmiljöproblemen: Arbetets organisering/tydlighet gällande roller, uppdrag, mandat eller mål (69 procent): arbetsbelastning och krav i arbetet i förhållande till resurser (45 procent); fysisk arbetsmiljö/ergonomi, både lokaler och den enskilda arbetsplatsen (33 procent); ledarskap, framför allt närmaste chef (28 procent) samt politisk styrning (27 procent).
Fritextsvaren beskriver framför allt problem med otydliga roller, mandat och processer; bristande kommunikation och delaktighet; hög arbetsbelastning och stress; svag koppling mellan professionell kompetens och beslutsfattande samt politiskt detaljstyrd verksamhet med låg tillit till sakkunskapen.
Urholkning av lagstiftningen.
Den digitala arbetsmiljön blir alltjämt mer komplex och svårnavigerad, med fler administrativa uppgifter/system att hålla reda på för att kunna lösa kärnuppdraget. Detta gör det svårare att arbeta effektivt och bidrar till ökad stress.
Politikens tillit till tjänsteorganisationens kompetens finns inte. Går emot tjänsteorganisationens förslag till beslut i ärenden. Svårt att utföra sitt uppdrag som tjänsteperson.
Ur fritextsvaren
Arbetets organisering och tydlighet
I vilken grad har det påverkat din arbetsmiljö negativt?
Här var snittet 4,3. Hela 70 procent av dem som valde detta område svarade 4–6 på frågan om i vilken grad detta påverkat deras arbetsmiljö negativt. Det är alltså inte bara det område de flesta valde, utan den har också i sig en stor negativ inverkan på arbetsmiljön för dem som valde det.
Vad är det främst som påverkar din arbetsmiljö negativt?
Arbetsmiljöproblemen handlar främst om otydliga mandat, uppdrag och gränssnitt (70 procent) och bristande information från chef och ledning (55 procent). Fritextsvaren visar att problemen ofta bottnar i dåligt genomförda och utdragna omorganisationer som skapar osäkerhet och ineffektivitet. De pekar också på att organisationer ändras snabbare än arbetssätten och att roller och beslutsordningar blir otydliga efter omorganisationerna.
Fritextsvaren lyfter också negativ påverkan i form av politiskt detaljstyre och brister i högre ledarskap, otydliga gränssnitt och bristande samordning mellan avdelningar och enheter.
Många projektledare för olika aspekter av processen men ingen som riktigt leder projektet upplever jag. Gör arbetet ineffektivt och leder till stress.
Omorganisering genomförd av inhyrd konsult. Anställda får ej vara delaktiga.
Vi har efterfrågat en samordnad samhällsbyggnadsprocess inom förvaltningen för att förtydliga roller, mandat och ansvar. Det är på gång.
Ur fritextsvaren
Arbetsbelastning och krav i förhållande till resurser
I vilken grad har det påverkat din arbetsmiljö negativt?
Här var snittet också 4,3. Drygt 87 procent av respondenterna som valde detta alternativ upplever att arbetsbelastningen och kraven är för höga i förhållande till tid och resurser. Flera beskriver också en vardag präglad av ”brandsläckning” utan tid för reflektion eller rutinmässiga uppgifter. Vidare lyfts begränsad möjlighet till avlastning (59 procent).
Vad är det främst som påverkar din arbetsmiljö negativt?
I fritextsvaren är det främst brist på återhämtning, brist på ork efter arbetsdagen, personalomsättning, underbemanning och otydliga prioriteringar som utgör faktorer med störst negativ inverkan.
Arbetet saknar avgränsning – enda gränserna för vad jag ska göra och hur mycket jag ska hinna är de jag sätter själv.
Ingen tid till återhämtning eller reflektion. Mycket begränsad tid till fortbildning/inläsning.
Jag saknar bra verktyg för att organisera mitt arbete. Jag har svårt att få överblick över mina arbetsuppgifter, vilket leder till mycket stress.
Ur fritextsvaren
Fysisk arbetsmiljö/ergonomi
I vilken grad har den påverkat din arbetsmiljö negativt?
Snittet var 4,1. Problemen rör främst lokaler som inte är ändamålsenliga (72 procent) och brister på den enskilda arbetsplatsen.
Vad är det främst som påverkar din arbetsmiljö negativt?
Fritextsvaren pekar på aktivitetsbaserade arbetssätt som särskilt negativt. De medför platsbrist, koncentrationssvårigheter, buller och tidsförlust. Svaren beskriver arbetssättet som tidskrävande och stressframkallande.
Det är mycket ont om platser de flesta dagarna. Vi är 270 anställda som ska dela på 132 skrivbordsplatser. Vi hittar inte kollegor och chefen hittar inte oss så lätt, för det finns sällan platser tillsammans och då sitter vi utspridda på olika platser varje dag. Följden blir lägre effektivitet på grund av att vi måste boka möten med varandra.
Lokalerna är så slitna, underhållet har varit eftersatt de senaste 40 (?) åren. Jag jobbar i ett hus som har stora arkitektoniska kvaliteter och det skär i hjärtat att det är så eftersatt. Den fysiska miljön har förutsättningar att vara i toppklass men känslan är att det aldrig kommer att prioriteras av politiken.
Ledningen har inte alls lyssnat till våra behov för att kunna utföra ett gott arbete, de drar alla över en kam oavsett om man jobbar med HR, ekonomi, arkiv eller stadsmiljöfrågor. Alla ska ha clean desk och alla ska ha samma storlek på skåp.
Ur fritextsvaren
Bra eller dåligt ledarskap
I vilken grad har ledarskap, framför allt gällande närmaste chef, påverkat din arbetsmiljö negativt?
De som angett ledarskap som ett arbetsmiljöproblem har också skattat problemet väldigt högt, med ett medel på 4,7. Kritiken handlar främst om brist på tydlighet och återkoppling samt bristande tydlighet i ledarskapet. Många upplever att chefer saknar tillräcklig fackkunskap för att kunna ge relevant stöd i svåra ärenden.
Vad är det främst som påverkar din arbetsmiljö negativt?
Otydlig ansvarsfördelning mellan chef och verksamhetsledare samt troligen personlig obenägenhet att leda hos verksamhetsledaren. Närmaste chef ej så närvarande eller insatt, ska leda 3 ev 4 olika verksamhetsgrenar med vitt skilda förutsättningar.
Frånvarande ledarskap med bristande kompetens inom samhällsplanering och som förlitar sig till att vi anställda, där de flesta är juniora, ska klara av att göra avvägningar och bedömningar själva.
Det finns ytterst lite kunskap om arkitektur och frågor som inte är rent tekniska nedprioriteras. Arkitektur tillåts omnämnas som till exempel ”flummigt” inom gruppen.
Ur fritextsvaren
Politisk styrning
I vilken grad har detta påverkat din arbetsmiljö negativt?
Inom detta område är snittet 4,3. Det mest framträdande problemet är politiker som inte respekterar tjänstepersonernas fackkunskap.
Vad är det främst som påverkar din arbetsmiljö negativt?
Fritextsvaren vittnar om problem med politisk detaljstyrning i enskilda ärenden och påtryckningar att gå emot professionella bedömningar eller lagstiftning, vilket skapar etisk stress. De beskriver politiker som saknar respekt för fackkunskap och dikterar bedömningar i enskilda ärenden, i kombination med en upplevelse av att chefer inte backar upp medarbetarnas sakkunskap mot politiken.
Kommundirektör och nämnd som ger fördel till vissa medborgare.
Det finns en tydlig förskjutning i balansen av respekt mellan politiken och tjänstepersoner. Där vi respekterar att deras åsikter kommer ur tyckande och ideologi och de att vår kommer ur opartisk fackmannamässigt. Så ser det inte riktigt ut längre.
Jag upplever att drivkraften hos politiken i allt högre grad är att undvika att stöta sig med väljare än att faktiskt vilja något. Det blir så urvattnat.
Ur fritextsvaren
Omorganisationer
Många av problemen som enkäten visar hänger ihop och påverkar varandra. Omorganisationer hade ingen egen punkt, men nämns som problem i 25 procent av alla fritextsvar. Illa genomförda omorganisationer påverkar uppenbart många aspekter av arbetsmiljön.
Utifrån svaren framgår att de skapar otydlighet i roller och mandat (arbetets organisering); ökad arbetsbörda när rutiner försvinner (arbetsbelastning); sämre lokaler när man ofta samtidigt byter till flexkontor/aktivitetsbaserade kontor (fysisk arbetsmiljö) och minskad psykologisk trygghet genom bristande information och delaktighet.
Enkäten beskriver att omorganisationer genomförs utan tillräcklig förankring och delaktighet, förändringarna grundas därför inte i medarbetarnas behov. Det finns en relativt utbredd tystnadskultur som kan maskera problemens omfattning, se kommande fråga.
Att anmäla arbetsmiljöproblem
Har du någon gång valt att inte ta upp ett arbetsmiljöproblem och i så fall varför?
Drygt en tredjedel svarade att de valt att inte ta upp ett arbetsmiljöproblem. De flesta valde alternativen på grund av rädsla för repressalier eller av rädsla för att inte bli tagen på allvar. I fritextsvaren framkommer bland annat att man inte vill vara besvärlig och upplevelsen av att det ändå inte gör någon skillnad. Exempelvis har 13 procent av de svarande valt att inte ta upp arbetsmiljöproblem av rädsla för repressalier.
Förslag på åtgärder
Utifrån enkätsvaren har vi identifierat fyra åtgärdsområden, med exempel som har en positiv effekt på arbetsmiljön för kommunarkitekter. I arbetsmiljölagen och dess föreskrifter finns verktyg och metoder för att arbeta med och förebygga problemen som enkäten beskriver.
Minns att det alltid är arbetsgivaren som har ansvaret för arbetsmiljön. Skyddsombud eller skyddskommitté kan ta till sanktionsåtgärder om arbetsmiljön är undermålig, men det har inte facket möjlighet att göra. Sveriges Arkitekters och fackligt förtroendevaldas roll är att informera och stötta.
Tydliggör mandat, roller och gränssnitt
Det enskilt största problemet är arbetets organisering, med otydliga mandat, uppdrag och gränssnitt. Genom att upprätta tydliga beslutsordningar och definiera ansvarsområden (särskilt i komplexa projekt och mellan olika förvaltningar) kan ineffektivitet och stress minska avsevärt.
I Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:2) framgår bland annat att arbetsgivaren ska se till att anställda vet vilka arbetsuppgifter de ska utföra och vilket resultat som ska uppnås med arbetet samt säkerställa att anställda känner till sina befogenheter (2 kap 7 §). I andra kapitlet av arbetsmiljölagen framgår att ”teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll ska utformas så att skadliga belastningar förebyggs”.
Anpassa arbetskrav och prioriteringar efter tillgängliga resurser
För hög arbetsbelastning i förhållande till tid och resurser är den näst största negativa påverkansfaktorn. Att införa system för tydlig prioritering och ge stöd i att välja bort arbetsuppgifter vid tidsbrist minskar risken för utmattning och andra riskfaktorer vid alltför hög arbetsbelastning.
Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2023:2 uttrycker att arbetsgivaren har ansvar för att arbetstagarna känner till vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras när tillgänglig tid inte räcker till för alla arbetsuppgifter som ska utföras och vem de kan vända sig till för att få hjälp och stöd att utföra arbetet (2 kap 7 §). Arbetsgivaren ska vidare se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning. Det innebär att resurserna ska anpassas till kraven i arbetet (2 kap 6 §).
Skapa ändamålsenliga lokaler och funktionell fysisk arbetsmiljö
Att gå ifrån eller anpassa aktivitetsbaserade arbetssätt och ”clean desk”-policyer sparar tid och energi för arkitekter som hanterar stora ritningar och facklitteratur. Att säkerställa tillgång till fasta platser, tysta zoner för koncentration och fungerande ergonomisk utrustning kan minska daglig frustration och öka produktiviteten.
I Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:12) finns avsnitt om utformning av arbetsplatser, liksom i arbetsmiljölagen. I andra kapitlet står bland annat att ”arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika fysiska och psykiska förutsättningar. Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll ska utformas så att skadliga belastningar förebyggs. Arbetslokaler ska vara utformade och inredda så att de är lämpliga från arbetsmiljösynpunkt”.
Genomför omorganisationer på ett sätt som skapar delaktighet och ett gott arbetsklimat
Undersök om det finns något syfte med omorganisationen eller om detta kan uppnås på annat sätt. Involvera personalen tidigt, redan vid nuläges- och behovsanalysen. Genomför dem inte upprepade gånger på kort tid. Det ska finnas ett tydligt, konkret syfte. Risker och eventuella negativa konsekvenser ska tas om hand och kunna påverka beslut. Vid en omorganisation ska ansvariga skapa nya och tydliga strukturer, göra kopplingar till fysisk och psykosocial arbetsmiljö och ta in rätt kompetens vid rätt tillfälle. Det ska finnas gott om tillfällen för de anställda att lyfta oro och frågor utan risk för repressalier.
I Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:1) står i § 11: ”Arbetsgivaren ska regelbundet undersöka arbetsmiljöförhållandena, för att bedöma risker för ohälsa och olycksfall i arbetet. När ändringar i verksamheten planeras, ska arbetsgivaren undersöka om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall och bedöma dessa. Riskbedömningar ska alltid dokumenteras skriftligt. Av dokumentationen ska det framgå vilka riskerna är, och om de är allvarliga.”
Arbetsgivarens ansvar
- Arbetsmiljölagstiftningen syftar till att arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa, och att arbetsplatsen utformas så att medarbetare inte utsätts för skador.
- Alla arbetsgivare har skyldighet att i samverkan med skyddsombud och de anställda bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM).
- SAM innebär att arbetsgivaren regelbundet ska ”undersöka arbetsmiljöförhållandena, bedöma riskerna för ohälsa och olycksfall, undersöka riskerna när förändringar i verksamheten planeras och dokumentera riskbedömningarna skriftligt”.
Sveriges Arkitekters handlingsplan
- Vi har genomfört arbetsmiljöenkäten och har resultaten som utgångspunkt för vårt arbete.
- Vi skickar ut denna rapport till våra medlemmar och till alla kommunala arbetsgivare, tillsammans med en kort sammanställning om de åtgärder vi ser som direkt kan påverka arbetsmiljön för våra medlemmar.
- Vi delar våra insikter och resultatet av enkäten i olika forum för att kunna påverka, till exempel i Akademikeralliansens grupp för Sunt Arbetsliv.
- Vi håller oss uppdaterade på det material som Sunt Arbetsliv tar fram och sprider det till förtroendevalda, skyddsombud och övriga medlemmar.
- Vi fortsätter informera på arkitekt.se om arbetsmiljöfrågor så att anställda, förtroendevalda och skyddsombud lätt kan hitta information och lära sig om arbetsmiljöfrågorna.
- Vi ser över informationen om arbetsmiljö på våra fackliga kurser.
- Vi tar upp frågor om arbetsmiljö på nätverksträffar och i andra forum.