Kirunas stadsflytt går enligt plan – men utan stadsarkitekt - Sveriges ArkitekterSveriges Arkitekter
Sveriges Arkitekter

Lars Gezelius—27 Apr 2016

Vad händer i Kiruna just nu? Förändras staden enligt planerat? Hur går det med den nya stadsplanen? Jag ringde upp några av de inblandade för att få grepp om det senaste läget i den subarktiska staden i den norra taigan.

LKAB:s syn: ”Vi fortsätter att ta vårt ansvar”

Joakim Norman är projektledare för samhällsomvandlingen på LKAB.

Joakim Norman är projektledare för samhällsomvandlingen på LKAB. Foto: privat

Malmpriserna är rejält mycket lägre jämfört med all-time-high för några år sedan, hur påverkar det stadsomvandlingen?

– Samhällsomvandlingen är en planerad kostnad och LKAB har gjort avsättningar för att ersätta den påverkan på samhället som gruvbrytningen orsakar. Vi kommer fortsatt ta vårt ansvar och kompensera de som berörs. Vi måste jobba mer effektivt och smart så vi klarar den utmaningen. LKAB ska bland annat ta kontroll över fler nybyggnader för att hitta kostnadseffektiva lösningar och för att säkra tillgången på nya fastigheter.

Är ersättningsnivåerna klara för de fastigheter som påverkas och hur beräknas det?

– Ja, ersättningsnivåerna blev klara nu i januari. Det är olika ersättningsmodeller beroende på om man äger en villa, ett hyreshus, en bostadsrätt eller är hyresgäst eller näringsidkare. I stället för att som tidigare endast betala en ekonomisk ersättning (marknadsvärdet +25%), ges de som berörs möjlighet att välja mellan ett ersättningshus eller en summa pengar (marknadsvärdet +25%). Dialogen är redan påbörjad med många fastighetsägare inom de påverkade områdena.

– Hyresgäster erbjuds hyrestrappning under sju år om de flyttar till nyproduktion, och första året har de samma hyra som idag. Så alltså betalar de full hyra först år nio. De som äger en bostadsrätt ersätts med en summa pengar baserat på boytan och bostadens skick. Näringsidkare som måste flytta kompenseras med ersättningslokal, omlokaliseringskostnader, resultatbortfall och trappning av lokalhyror. Oberoende personer värderar fastigheterna.

Här kan du läsa mer om hur LKAB ersätter de som påverkas

Hur många byggnader kommer att flyttas med?

– Det är många byggnader i Kiruna med kulturhistoriskt värde, vi har ett avtal med Kiruna kommun om att flytta upp till 21 byggnader. Hjalmar Lundbohmsgården, Ingenjörsvillan och ett antal Bläckhorn kommer att vara först ut att flytta.

Hur ser LKAB på inriktningen Tuollavaara i stället för Luossavaara?

– Kiruna kommun äger stadsplanen och placeringen av den nya staden är ett politiskt beslut som fattats av kommunen. LKAB och Kiruna kommun jobbar nu med gemensamma krafter med vår samhällsomvandling. LKAB tar ett stort ansvar i sin roll i samhällsomvandlingen och målet är att säkra tillgången på järnmalmen och på så sätt trygga Kirunas framtid.

 

Kommunens syn: ”Vi handlar upp en arkitekttjänst för nya stadskärnan som en tillfällig lösning”

Eva Ekelund är mark- och exploateringschef i Kiruna kommun.

Eva Ekelund är mark- och exploateringschef i Kiruna kommun. Foto: Ulrika Hannu

Hur har kommunen ställt sig till att flytta befintliga byggnader med kulturhistoriskt värde till det nya läget, har det hög prioritet?

– Ja! Kulturhistoriskt värdefulla byggnader bidrar till att Kirunas identitet och historia flyttas med till den nya staden. Byggnaderna bidrar också till attraktiviteten genom att vi får byggnader från olika tidsperioder. En enkät genomfördes 2006 där kirunaborna fick möjlighet att ge svara på frågor om bland annat viktiga och omtyckta miljöer och byggnader. Svaren visar tydligt att flera av byggnaderna med kulturhistoriskt stort värde också är värdefulla för kirunaborna.

Hur sker dialogen med kommuninvånarna?

– På många olika sätt. Vi informerar genom en tidning som går ut till alla hushåll och genom vår webbplats. Vi har informationsmöten med möjlighet till dialog för elever, på arbetsplatser, för företagare med flera. Hela kommunkoncernen hade för en månad sedan ett öppet hus med bred information och möjlighet att ge synpunkter och ställa frågor. Arrangemanget var välbesökt och vi kommer att upprepa det.

– Kommunen genomförde 2012 ett visionsarbete för att ta fram målet för framtidens Kiruna. Arbetet skedde i nio arbetsgrupper med olika teman och engagerade många Kirunabor. Enkäten från 2006, ”Din bild av Kiruna”, har också gett värdefull information om vad Kirunaborna anser om vad som är väsentligt för bland annat stadens identitet.

Finns det en egen ersättningsnivå vad gäller kulturhistoriskt intressanta miljöer jämfört med annan bebyggelse?

– Nej, ersättningsreglerna är desamma för alla. Däremot är kulturmiljöer och enskilda byggnader utpekade som riksintresse och i några fall som byggnadsminne. Det medför andra krav på hur byggnaderna ska hanteras.

Många byggnader ligger inte på kommunens mark utan på LKAB:s. Påverkar det kommunens inflytande över processen?

– Ja, om inte kommunen äger byggnaden kan vi inte besluta om att den ska flyttas. Kommunen för en dialog med LKAB och länsstyrelsen bevakar kulturmiljöintresset i planprocessen. Kommunen och LKAB har träffat ett avtal om flytt av 21 kulturhistoriskt intressanta byggnader. Det kan bli fler om fastighetsägare väljer att flytta sin byggnad eller om LKAB överlåter en förvärvad byggnad för flytt.

Det har varit en viss rotation på stadsarkitekter. Vem är stadsarkitekt i dagsläget? Hur ser den närmaste framtiden ut angående stadsarkitekt?

– Kommunen har idag ingen stadsarkitekt. Vi har stöd av White arkitekter och handlar nu upp en arkitekttjänst för den nya stadskärnan som en tillfällig lösning.

Hur sker beslut om nyproduktion av bostäder och kommersiella lokaler?

– Kommunen har tagit fram en utvecklingsplan. I den redovisas kommunens ambitioner för den nya staden, bland annat i form av stadsbyggnadsstrategier. Genomförandet av planen har påbörjats, dels genom en öppen inbjudan till markanvisning av kvarteren i nya stadskärnan, dels med direktanvisning av några kvarter. Detaljplanen för stadskärnan har arbetats fram parallellt med arbetet med markanvisningsavtal.

Finns det en önskan till utflyttning från kirunabornas sida till fritidshus runt om Kiruna? I så fall, hur hanterar kommunen det med hänsyn till infrastruktur med mera?

– Det förekommer en permanentning av fritidshus i närheten av Kiruna. Den har pågått i många år och det finns önskemål om utökning av byggrätten i några områden. Bebyggelsen är i stora delar tät men har relativt små tomter. Kommunen har hittills valt att inte utöka byggrätterna.

 

Arkitektens syn: ”Staden blir först mer spridd, sedan kompaktare”

Krister Lindstedt är ansvarig arkitekt för stadsomvandlingen vid White arkitekter.

Krister Lindstedt är ansvarig arkitekt för stadsomvandlingen vid White arkitekter.

Hur går arbetet med den nya stadsplanen, följer stadsomvandlingen tidplanen?

– Arbetet går bra och tidplanen hålls.

Påverkar prisfallet på malm på något sätt ert arbete med stadsplanen?

– Egentligen inte eftersom det sker med LKAB:s fonderade pengar. Marken deformeras idag av malmuttag som redan är gjorda så stadsomvandlingen måste ske oavsett ett stort eller litet uttag. Å andra sidan påverkas planeringen indirekt av eventuella uppsägningar och om kringindustri försvinner. Stadsflytten skapar i sig också nya jobb. LKAB:s nytillsatte vd Jan Moström är tydlig med att stadsomvandlingen fortsätter.

Kommer det att bli en mer spridd och gles stad under en tid?

– Ja, under en tid på 10–15 år kommer staden att bli mer spridd för att sen bli en kompaktare stad än idag.

Den nya staden hamnar i ett annat geografiskt läge jämfört med Hallmanplanens läge. Gör ni jämförande klimatstudier för dagens och morgondagens läge?

– I och med att den nya staden är lägre belägen är det en kallare plats. Däremot är solsituationen i stort sett likvärdig. Det blåser något mindre på den nya platsen. Utblickarna i fjällvärlden är inte det samma men det har vi försökt ersätta med en kompaktare stad med kortare vägar ut i landskapet.

Lars Gezelius är arkitekt verksam på ETTELVA Arkitekter och på Schlyter/Gezelius Arkitektkontor

 

P.S.

Arkitekturens Vänner ordnar en föreläsning om Kirunas kulturarv den 10 maj i ArkDes hörsal på Skeppsholmen i Stockholm. Se programmet

Föreningen planerar även en resa till Kiruna den 3–5 juni. För mer information, skriv till vannerna@arkdes.se.

Vänföreningen till Arkitektur– och designcentrum (tidigare Arkitekturmuseets vänner) är en ideell förening som bildades på 1960-talet till stöd för dåvarande Arkitekturmuseets tillkomst och utveckling. Besök gärna deras webbplats

D.S.

Kommentarer

  • Charlotte Köhler
    maj 2, 2016 — 9:41 e m

    Man man lätt tro att Kiruna kommun saknar egen arkitektkompetens men så är inte fallet. Det finns många duktiga medarbetare bla på planenheten som i dagsläget leds av Maria Persson.

  • Gunnar Selberg
    juli 2, 2017 — 3:06 e m

    Oj... Vart ska man börja? Tidplanen har spuckit flera gånger, nu senast våren 17 då de återigen flyttade fram några år, nu till 2022. Den första sa 2017 :-) Hur kan Krister Lindstedt prata om utspridd stad 10-15 år? Kommynen säger ju att HELA centrum ska vara etablerat 2017, förlåt 2018, oj sorry 2019, äsch jag menar 2020 eller var det 2021... Nä nu vet jag 2022 Då kommer hela centrum att vara på den nya platsen. Jag har sagt i flera år att 2025 kommer centrum att vara där det är idag, om vu längre har något centrum... De har hela tiden talat om vikten av "utveckling före avveckling" men det är bara tomma ord. Kiruna centrum håller på att förfalla och avvecklas i rasande takt men ingen utveckling kan ännu skönjas. De påstod att investerare skulle komma utfrån och bygga upp Kiruna, de sa att det är kö för att få vara med. Problemet var bara att kommunen inte kunde skilja på byggbolag och investerare. Det finns ännu inte en enda investerare. Det låter som en skröna men är tyvärr dagens sanning. Gunnar Selberg

Skriv kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *