Estetiskt föredömlig inredning nominerat till pris

Med 90 procent återbrukade möbler är denna inredning onekligen ett etiskt föredöme. Men är den ett estetiskt? Det som från början sågs som en nödlösning, föranledd av budgetnedskärningar, har drivits till sin spets; inredningsarkitekterna har gjort en dygd av nödvändigheten och skapat en ”anti-inredning” som provocerar genom sin enkelhet och medvetna avsaknad av konventionella skönhetsambitioner. Projektet är en hyllning till slumpen, uppvisar en kakofoni av uttryck, och enda gemensamma nämnaren är en arg Selma-stämpel som målats på samtliga återbruksprodukter, billiga pallar som exklusiva stoppmöbler. En stämpel som bildar ett dekorativt mönster genom byggnaden, en snitslad och intresseväckande bana, men främst fyller en pedagogisk funktion genom sitt ifrågasättande av konsumtionssamhälles slit-och-släng-mentalitet. En okonstlad inredning, brokig och tillåtande, som väl speglar sin mångkulturella kontext. Början på en ny medvetenhet.