Av Kerstin Persson
Efter sommaren får Stockholm en ny stadsträdgårdsmästare. Av de 16 som sökt jobbet är åtta utbildade landskapsarkitekter. Rekryteringen pågår just nu.
Men det är ingen ny Holger Blom* man är ute efter. Snarare en samordnare och marknadsförare.
– Vi söker någon som kan ge parkfrågorna en tydligare profil. Men rollen för Stockholms stadsträdgårdsmästare blir inte så renodlad som i Göteborg eller Malmö, förklarar Ted Ell.
Han är chef för trafikkontorets stadsmiljöavdelning och blir därmed även chef för den nya stadsträdgårdsmästaren. Denne får i sin tur basa över trafikkontorets tio medarbetare som arbetar med gestaltnings- och grönfrågor.
Det innebär att den nya stadsträdgårdsmästaren inte blir förvaltningschef med eget budgetansvar utan får en mer begränsad roll. De som längtar efter en egen parkförvaltning får fortsätta att längta.
Det är kommunfullmäktige som bestämt att tjänsten ska finnas inom trafikkontoret och samma fullmäktige har också bestämt att trafikkontoret inte ska ha helhetsansvar för parkerna.
Ted Ell ser den nya stadsträdgårdsmästartjänsten som första steget för att börja jobba med visioner och strategier för Stockholms parker.
– Stadsträdgårdsmästaren får ett kommunikativt uppdrag. Vi söker en budbärare med en samverkansroll.
Han talar om att inrätta "nya plattformar" mellan förvaltningarna.
Stadsträdgårdsmästaren får bland annat ansvar för de fyra kommuncentrala parkerna Kungsträdgården, Vasaparken, Berzelii park och Norra Bantorget i Stockholm samt Årstafältet och Järvafältet. Innerstadsparkerna utsätts för ett enormt tryck från både turister och näringsidkare. (Rättelse: Vasaparken är ingen kommuncentral park. Däremot är Strömparterren det.)
Idag sköter 17 (!) olika förvaltningar Stockholms parkfrågor. Det är knappast förvånande att stadsledningskontorets brukarundersökning från 2007 visade att alltför få stockholmare vet vart de ska vända sig för att anmäla fel, få information eller lämna synpunkter.
De 17 olika förvaltningarna utgörs av de 14 stadsdelsnämnderna samt trafikkontoret, exploateringskontoret och stadsbyggnadskontoret.
Investeringar, skötsel och underhåll ligger på stadsdelsförvaltningarna, som har varierande kompetens i parkfrågor. Stadsdelarna söker investeringsbidrag från kommunstyrelsens stadsledningskontor som årligen delar ut mellan 55 och 60 miljoner kronor. Sex landskapsarkitekter på trafikkontoret svarar för projektledningen i stadsdelarna och har uppgiften att balansera många olika lokala viljor.
Exploateringskontoret, som också har en grupp landskapsarkitekter anställda, blev förra året av med en del parkuppgifter som till exempel policyfrågor och investeringar. Istället ska förvaltningen renodla sitt exploateringsuppdrag – som även inrymmer nya parkprojekt och torg. Parkfrågorna överfördes till trafikkontoret, som gärna vill samla alla parkfrågor hos sig – men för detta saknas politisk majoritet.
Det finns kritiker som hävdar att Stockholms parker sedan länge befinner sig i utförsbacke. Dålig skötsel är ett problem, liksom att innerstadsfilosofin "tät stad" omfattar hela kommunen vilket naggar stora naturvärden i kanten. Tillfälliga bygglov ges med förkärlek till barnstugor i parker.
Den splittrade organisationen bidrar till problemen.
Landskapsarkitekt Bodil Hammarberg på trafikkontoret säger att stadens politiker är förtjusta i parker men att de inte alltid ser följderna av att olika verksamheter ska samsas med grönskan.
– Intrånget i parkerna smyger sig på. Alla kioskägare vill expandera. Det kan handla om allt från tillbyggnader, fettavskiljare som grävs ned och kan skada träden, grillkioskägare som ställer ut toaletter och kylcontainrar i parkerna till olovlig trafik. Vår uppgift är att bevaka allmänintresset.
Landskapsarkitekt Ulf Lindahl arbetar på exploateringskontoret, som alltså blivit av med många parkfrågor inklusive funktionen som stadsträdgårdsmästare. Han är en av tre landskapsarkitekter som tidigare delade på titeln stadsträdgårdsmästare och hade ansvar för var sitt geografiskt område.
Han är inte övertygad om att Stockholms parker vore bättre skötta med central förvaltning.
– Det är snålt med resurserna över huvud taget. Men när kommunen hade egna anställda parklag tävlade de om att ha det finaste området, minns han.
Idag går professionell parkskötsel ut på att sitta på stora maskiner som sköter ytorna, säger han. Trädgårdsbetonat finlir, som att rensa ogräs, sker inte alls i den utsträckning man vill.
– Ibland sker det ett ryck i någon stadsdel, men generellt byter man sällan ut döda buskar och lekplatser får förfalla.
Dagens idéer om att förvandla både Årstafältet och Järvafältet till svenska Central Parks avfärdar Ulf Lindahl med en stilla undran:
– Vem skulle sköta dem?
Redan för fem år sen engagerade sig Sveriges Arkitekters akademi för landskapsarkitektur i frågan om Stockholms parkorganisation. Man påtalade redan då att stadens parkskötsel var eftersatt och att den decentraliserade organisationen splittrade sakkunskapen.
Bengt Isling var ordförande i akademin för landskapsarkitektur på den tiden. Han tycker fortfarande att den kommunala parkorganisationen bör vara centraliserad och att den nog ligger bäst hos trafikkontoret.
– Det är inte alltid så roligt att gå runt i Stockholms igenväxande parker. Många verkar se dem enbart som en markreserv att bygga på i de förtätningsvågor som drar över stan under högkonjunkturer.
Parkskötseln bör ledas av en stadsträdgårdsmästare som har det reella inflytandet, anser Bengt Isling. Hon eller han ska leda en organisation som har strategisk överblick över parkerna och de offentliga rummen och har budgetansvar för upphandling av såväl skötsel, investeringar som konsulter.
– Då kan man fortsätta att rita fina parker och torg i staden.
För det gör man redan idag, tycker Bengt Isling.
En del landskapsarkitekter i Stockholm sneglar på andra städer, som anses vara mycket bättre organiserade än Stockholm, till exempel Köpenhamn. Men andra säger som Bengt Isling att Stockholm, trots sin organisation, ändå genomför bra parkprojekt.
– Det handlar mest om att andra städer marknadsför sina parker bättre, säger en kommunanställd landskapsarkitekt.
En av den nya stadsträdgårdsmästarens huvuduppgifter blir att marknadsföra Stockholms parker. Om han eller hon kan bli den starka röst många hoppas på återstår att se.
– Då måste det vara en karismatisk person, vågar kommunen anställa en sådan, undrar en annan landskapsarkitekt.
Det finns förhoppningar, men även skepsis. Oron gäller att personen bara blir en gisslan och galjonsfigur.
* Holger Blom (1906-1996) välkänd, stark stadsträdgårdsmästare i Stockholm under 33 år, mellan 1939 och 1971. Han var utbildad byggnadsarkitekt, funktionalist och ville göra parkerna till stockholmarnas utevardagsrum. Han ritade även Svampen på Stureplan och Elefanthuset på Skansen.
Källa: Arkitekturmuseet.