|
|
|
Första pris, 300.000 kronor. Förslagsställare: Carmen Izquierdo Lázaro, arkitekt, Stockholm. Medarbetare: Andreas Hiller
Juryns utlåtande om förslaget:
Av de 353 förslagen står detta i en klass för sig. Juryn vill likna dess kvaliteter vid en välskriven symfoni. Projektet präglas av en säker känsla för rumskomposition och proportionering, såväl exteriört som interiört. De invändningar juryn har är små och lätta att åtgärda.
Förslaget utnyttjar kvartersmarken väl, skapar goda uterum/stadsrum och annonserar sig tydligt men lågmält. Byggnaden har disponerats så att den yttre närmiljön blir väl definierad i olika mindre rum. Projektet har också på ett utomordentligt sätt lyckats lösa uppgiften med en väl fungerande integrering av husets olika funktioner.
Kyrkogatan tillförs en ny kvalitet genom den gavelbreda förgård som föreslås framför huvudentrén. Besökscentret exponerar sig här inbjudande genom sitt speciella rastertak över förgården som på ett fyndigt sätt knyter ihop och samtidigt minskar exponeringen av de befintliga gavlarna. De befintliga hästkastanjerna bevaras på förgården som känns välkomnande och funktionell och ger plats för grupper att stanna till innan eller efter ett besök. Takkonstruktionen medger också att träden kan beskäras eller tas bort om så är nödvändigt.
Genom att byggnaden delvis omsluter Arkenhuset sluts rummet mot Domkyrkan på ett lågmält sätt; ett förhöjt skärmtak annonserar tydligt besökscentrets ”kyrkoentré” mot Domkyrkan utan att bli påträngande i den känsliga kyrkomiljön.
Förslaget har en entrégång även mot Kungsgatan, vars gaturum stagas upp genom att byggnadens östfasad delvis går fram och läggs i gatulinjen. Liberiet får därigenom en tydligare samhörighet med övrig bebyggelse längs gatan, och dess vinkelställning understryks. En frizon lämnas runt Liberiet.
Byggnadskroppen mot Kungsgatan har en höjd som kan medföra att siktlinjen från Stortorget mot Domkyrkan blir beskuren. Detta bör särskilt studeras vid en utveckling av förslaget. Byggnadshöjden i övrigt, två våningar som bestämts av Arkenhusets taklist, är väl avvägd. Redovisningen av fasadbehandlingen är sparsam, men ger underlag för fortsatt diskussion och utveckling.
Även mot Kungsgatan har skapats ett gårdsrum för parkeringen, en placering som överensstämmer med dagens parkering. Denna parkeringsyta behöver dock ges en bättre avgränsning mot gatumiljön. Till exempel en låg mur mot Kungsgatan skulle ytterligare förstärka gårdskaraktären och ansluta till traditionen i Lund med muromgärdade gårdar.
De tre befintliga almarna är sparade på två små atriumgårdar som sparats ut i byggnadsvolymen. Det är en vacker tanke, men det är tveksamt om det är realistiskt att bygga så nära dessa stora träd. Dessutom är det gamla almar som kan komma att behöva tas ner inom en inte allt för avlägsen framtid. I dessa två små trädgårdsrum skulle några nya mindre träd fungera nog så bra.
Interiört lever förslaget till fullo upp till sin egen beskrivning - “ ett rumsligt kontinuum” - tydliga rumssekvenser som leder besökaren genom byggnaden. Från den generösa och regnskyddade förgården, in i det samlande entrérummet som med en lång svepande receptionsdisk leder mot samlingssalen och vidare mot Domkyrkan, men där även ovanvåningens aktiviteter annonserar sig – t ex caféet med sin uteterrass och de inglasade utsikts- och utställningsläktarna. Besökaren bjuds på en rik och finstämd arkitektonisk promenad med fina upplevelser såsom utblickar mot omgivning och inre gårdar, vackra rumssekvenser och synkontakter med de övre våningsplanen.
De viktigaste funktionerna har givits goda och väl fungerande placeringar inom byggnaden. T ex har samlingssalen placerats strategiskt nära Domkyrkan i entréplanet, medan caféet har fått en mer sekundär men mycket vacker lokalisering på ovanvåningen. Kommunikationslösningen mot Arkenhuset behöver emellertid utvecklas.
Den yttre miljön mellan Domkyrkan och besökscentret har omformats något, men består liksom idag av gräsmatta genomkorsad av gångstråk. Rörelsemönstret känns inte så välstuderat och funktionen i detta parktorg är inte klargjord. Juryn anser att denna plats måste studeras som ett särskilt projekt, med utgångspunkt i det vinnande förslagets utformning av besökscentrumbyggnaden.
Sammantaget ett förslag som med lågmäld intensitet skapar en intressant dialog mellan gammalt och nytt; som fungerar bra för den dagliga verksamheten, också för stora grupper, och som bjuder på stora kvaliteter i sin gestaltning. Användbarhet och skönhet i förening – med andra ord: riktigt god arkitektur.