Fotograf: Dan Hallemar.
Text och foto: Dan Hallemar
Jag trodde först att det bara var romantik. Den där tvätten som hänger mellan husen i Lady och Lufsen, kameran åker ner genom tvätten, in till bakgården, ner till det äkta och hjärtliga. Det som är på riktigt, autentiskt. Jag trodde det var därför jag blev alldeles varm när jag såg tvätten hänga utanför husen här i Spanien. Det är en del av förklaringen. Men det är inte bara det. Kläderna som klänger sig ut över fasaderna är mer "reclaim the city" än någonsin de som kallar sig det. Det är människornas närvaro utanpå och inuti arkitekturen. Det är sprickorna i fasaderna. Det är där, och inte genom de för varje år allt större fönstren, som ljuset faller in.
Det är inte heller bara en fråga om en vackert väder-syssla. När stormarna kommer in från Atlanten och kastar saltvattenstänk upp till tvätten på åttonde våningen så hänger den kvar. Inga husmödrar som i panik rusar ut och samlar in den. I den lokala tidningen Diario de Cádiz kan man en torsdag när stormarna och regnet bedarrat läsa om hur lyckliga kvinnorna, alltid kvinnorna, är. Det är torsdag och tvätten kan torka i Cádiz.
Jag har ett anspråkslöst förslag. Kasper Salinprisvinnaren White kan rekommendera sina medarbetare i glashuset i Norra Hammarbyhamnen att ha med sig flera ombyten. De som de för tillfället inte använder kan de med fördel hänga utanpå den svala blå glasfasaden.
|