Arkitekten december 2003

PDF-version

18 december 2003

OMSLAGET: Med det transparenta idealet är intresset för tegel stendött. Men än lever Horns tegelbruk.

Foto: Kasper Dudzik.

Sila fikonsnacket och rensa i rabatten.

Varför gäller den svenska enkelheten bara arkitekturen, och inte arkitekternas språk? Det frågar jag mig, efter att ha läst (sid 11) språkvårdarnas beska omdömen om hur årets Kasper Salinjury lyckats – eller misslyckats – med att förklara sina nomineringar.

”Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta” säger ordspråket. Kanske är det inte alltid så, även det som är obegripligt uttryckt kan vara klartänkt. Men nog är det bättre att skriva och uttrycka sig så folk förstår.

Det finns en tendens hos nästan alla, tror jag, att uttrycka sig krångligare när man skriver än när man pratar. Och ibland blir texten svårare ju fler som stött och blött. Jag undrar till exempel vad språkvårdarna skulle ha sagt om det viktiga bostadspolitiska debattinlägget från Sveriges Arkitekter (sid 58)?

En fylligare vägledning till varför just Whites nya kontorshus fick årets Salinpris får den som läser det inledande reportaget i det här numret av Arkitekten.

Kasper Salinpriset är inte det enda pris som delades ut på Arkitekturdagen. Tvärtom, man kan fråga sig om det inte har gått inflation i arkitekturpriser, även om några av dem delas ut vartannat år. Vi har Guldstolen (tre klasser), Sienapriset, Bostadspriset, Planpriset, Kritikerpriset, Sven A Hermelins pris. Dessutom ett par stipendier (Erskine och Åsard) som också delas ut på Arkitekturdagen.

Till det kommer att allt fler lokalföreningar instiftar sina egna arkitekturpriser. Plus alla priser som delas ut av kommuner, regioner, materialtillverkare, statliga verk med flera.

Kanske är det dags för Sveriges Arkitekter att föregå med gott exempel och rensa lite i sin egen prisflora?

Per Lander

Arkitekter i hetluften

Inredningsarkitekterna Beban Nord och Ann Morsing står, tillsammans med möbelproducenten Christian Springfelt, för en av de 50 projektidéer som hittills presenterats inför Designåret 2005.

De vill ordna en mässa där arkitekter, inredningsarkitekter och andra kreatörer får ställa ut sina tjänster och där upphandlare får chansen att lära sig mer om vad olika kontor kan erbjuda och på så sätt hitta rätt kontakter.

– Det finns inga arkitektmässor, inget forum där kreatörer kan visa upp sig och presentera sina tjänster för upphandlare, konstaterar Beban Nord.

Tanken är en mässa där stora och små kontor på lika villkor och lika stort utrymme ska få chansen att visa upp sig och bli jämförda av potentiella beställare.

– Det är svårt för upphandlare idag att hitta rätt kontakter för sina specifika uppdrag och för arkitektkontoren att nå ut till nya uppdragsgivare. Ett forum som ger möjligheter till att matcha ihop upphandlare och arkitekter skulle höja kvalitén på projekten, säger Beban Nord.

De båda inredningsarkitekterna menar att det också finns behov av en handbok för upphandlare.

Än så länge är mässprojektet på idéstadiet, men Beban Nord och Ann Morsing berättar att de inlett diskussioner med Stockholmsmässan. Förhoppningen är att idén ska bli verklighet någon gång under Designåret 2005.

Designåret har för övrigt fått en grafisk profil, ”Mer design”, utformad av designbyrån Happy. I slutet av december öppnar också webbplatsen www.merdesign.se.

Glad Jul!

Annika Jensfelt