Många unga inredningsarkitekter startar eget. Varför gör de det, och hur ser de på branschen, marknaden och framtiden? Arkitekten ställde sex frågor till unga inredningsarkitekter med eget kontor.
Design: Per Holgersson. Tillverkare: Loo Design.
Långbord och långbänk Mowitz. Design Per Holgersson och Nicko Åberg. Tillverkare Loo Design.
Valfar arkitektur är ett inredningsarkitektkontor som drivs av Per Holgersson 32 år och Nicko Åberg 30 år, båda med magisterexamen i inredningsarkitektur från HDK. Kontoret ligger i Göteborg.
Sedan företagsstarten 2002 har det huvudsakliga verksamhetsområdet varit möbelformgivning, med undantag av ett par mindre inredningsuppdrag. Under möbelmässan i Älvsjö premiärvisades möbler ritade för Loo Design. Aktuella uppdrag är: Sittmöbler till Borås Kulturhus, restaurang i Arvika, inredningsprojektering läkarmottagning i Göteborg, samt att ta fram utemöbler för Loo Design.
Varför startade ni eget?
Tankarna på ett eget företag väcktes under de sista två åren av vår utbildning. De kan, liksom vårt yrkesval, tolkas som en vilja att bygga; en verksamhet, ett samarbete, en miljö, ett förtroende, en vardag. Någonting beständigt. Drömmen var ett litet flexibelt kontor där vi kunde förverkliga våra visioner och sätta våra egna, varsamma avtryck i tiden.
Hur upplever ni branschen?
Det finns ett enormt stort intresse för arkitektur och design från allmänhet, media och regering. Branschen känns något likriktad, ett fåtal aktörer präglar vår omgivning. Men det pågår en positiv förändring bland unga arkitekter. Många vill vara med och forma vår värld, de går samman, sticker ut hakan och tar plats.
Den nya organisationen Sveriges Arkitekter har bidragit till att stärka banden mellan branschens olika kompetenser. Det stimulerar till och skapar bättre förutsättningar för gränsöverskridande samarbeten.
Vad tycker ni är det viktigaste ni lärt er under åren med egen verksamhet?
Att uthållighet och envishet lönar sig. Att ständigt söka inspirationskällor, att ta sig tid att medverka vid seminarier, gå på föreläsningar och att resa och uppleva. Det är viktigt att hålla drömmar vid liv, att tillåta sig att bygga luftslott.
Hur tror ni att branschen och marknaden kommer att förändras under de närmaste fem åren?
Regeringens proposition om tillgänglighet för alla är och kommer även fortsättningsvis att vara en stor utmaning för hela branschen. Estetisk etik är kanske en arkitektur- och formgivningsgenre som kommer att ges större spelrum i gestaltningen av våra miljöer och artefakter. Vi tror att marknaden kommer att efterfråga hållbara, kvalitativa arkitektoniska lösningar.
Hur tror ni att er verksamhet kommer att utvecklas under de närmaste fem åren?
Den slimmade tvåmannaorganisationens flexibilitet fungerar bra och vi fortsätter att agera inom vårt område, inredningsarkitektur och möbelformgivning. I större sammanhang, projekt, samverkar vi i nätverk med likasinnade personer och företag.
Om vi blickar mot horisonten ser vi eventuellt en eller två inredningsarkitekter till.
Är det något ni vill förändra i branschen?
Vi tycker den fungerar bra, men den skulle nog må bra av fler små aktörer.
Fotograf: Johan Wessel.
Redigeringssvit The Chimney Pot AB. Foto: Johan Wessel.
Johan Wessel, 30 år, med utbildning från Kingston University och Chelsea College of Art i London, driver sitt företag i Stockholm sedan slutet av år 2000. Det har varit mycket frilansarbete. Han har haft uppdrag inom kontor, restaurang och hotell, butik och hem. Varumärkesupplevelser kan ge nya typer av uppdrag. Möbel- och produktutvecklingsverksamhet är i startskedet, som komplement till inredningsuppdragen.
Varför startade du eget?
Friheten. Jag har ett brinnande intresse för yrket och visste att jag hade tillräckligt stort socialt kontaktnät för att få egna uppdrag. Mitt första uppdrag var ett frilansjobb för ett annat arkitektkontor.
Hur upplever du branschen?
Kollegorna: Flockbeteende. Slentrianarkitektur råder, med alldeles för få undantag. Förlorare: Kunden.
Byggarna: Illojalitet mot kunden. Det finns ett märkligt filter som alla ritningar går igenom innan det byggs. Vissa delar förvanskas, andra försvinner helt, för att inte tala om alla otrevliga överraskningar. Trollformeln "Inga ändringar utan arkitekts medgivande" är ofta helt meningslös. Förlorare: Kunden. Kunderna är allt för ofta dumsnåla. Den ansvariga ska snarare bevaka en kostnad än sjösätta en investering.
Vad är det viktigaste du lärt dig under åren med egen verksamhet?
Att tro på sin förmåga. Man är aldrig ledig, men ändå alltid fri att spendera sin tid som man vill. Man måste ha en ekonomisk rådgivare. Även om man själv sköter bokföringen så kan du omöjligt hålla reda på alla regler och förfaranden. Skaffa sig en bred kundkrets utan att förlora sin spets.
Hur tror du att branschen och marknaden kommer att förändras under de närmaste fem åren?
Marknaden för inredningsarkitekter blir bredare. Man kan hitta fler uppdrag inom retail. Fler kostar på sig heminredningshjälp. Dessutom finns det oanade möjligheter inom varumärkesupplevelser, som mer och mer utnyttjas på bekostnad av traditionell reklam. Eventbyråer använder arkitekter tidigt i uppdragen. Jag hoppas att traditionella byter ut attityden att alltid bevaka en kostnad mot att i stället värdera en investering. Kanske får vi se fler gröna-vågen-projekt. Hem-arbetsplats på Adelsö eller kontor-dagis i Roslagen.
Hur tror du att din verksamhet kommer att utvecklas under de närmaste fem åren?
Jag kommer att växa med en person per år från 2004. Målet är att skapa ett kreativt team som verkligen har kul och arbetar intensivt tillsammans. Kvalitetsarbete före kvantitetsarbete - sex timmars arbetsdag. Jag tror att det finns möjligheter för samgående med en själsfrände inom branschen. Jag tänker satsa på fler tävlingar tillsammans med andra enmanskontor och kollegor. Fast pris, jag tänker aldrig hamna i fällan att behöva redovisa timmar. En möbelkollektion kommer att smyga fram sakta men säkert. Jag börjar med några samarbeten med de stora tillverkarna.
Är det något du vill förändra i branschen?
Kollegorna: Nepotismen utarmar och försvagar kåren. Timdebitering bör undvikas. Satsa på längre projekteringstider för ett bättre resultat. Damma av din yrkesstolthet, inte gamla ritningar från tidigare projekt (speciellt inte andras).
Vinnare: Kunden.
Byggarna: Ta vara på byggkunnandet i den snart pensionerade generationen hantverkare. Arkitekter och hantverkare bör kommunicera bättre för 100%-iga lösningar.
Vinnare: Kunden.
Kunderna: Bygg ditt företag bokstavligen. Ge ditt varumärke ett hem. Försök se förbi excelbladet och in till människorna som ska interagera där. Begär ett fast pris och styr upp byggarna så de förlorar pengar om de gör medvetna avkall från bygghandlingarna. Alltför ofta blir kunden stående med oåtgärdade fel eftersom de inte har tid att vänta med att flytta in.
Vinnare: Kunden.
Offentlig upphandling: Främja företagandet, utlys fler öppna inredningstävlingar på om- och tillbyggnader av viktiga institutioner.
Projektcollage IO Designstudio.
Io är en designstudio i Göteborg startad 1998. En multidisciplinär plattform där unga designers verkar inom specialområden som inredningsarkitektur, möbel/industriell design, grafisk design, multimedia och webb.
Studion arbetar med designuppdrag i varierande skala från konceptutveckling/profilering till rena konsultuppdrag med tydlig kravspecifikation. Uppdragen varierar från profilering av dataspelutbildningar till illustrationer, skivomslag, inredningar, möbler och interaktiv konst. Allt från flyers för klubbar till färgsättningar av bostadsområden.
Medarbetarna har en nära anknytning till universitetsutbildningar i form av undervisning, workshops, föreläsningar etc. och ser det som en viktig del av sin utveckling.
Io lägger tyngdpunkt och fokus vid att skapa, utveckla och realisera idéer.
Intervjuade är Kajsa Nordström, 29 år och Henning Eklund, 34 år, utbildade på HDK Inredningsarkitektur. Vriga medlemmar är Nathalie Barusta, Jon Ölmeskog, Camilla Illiefski, Mattias Nilsson
Varför startade ni eget?
Idén om Io kom upp under studietiden på HDK. Vi ville bygga en egen plattform där vi med total frihet kunde utveckla vårt perspektiv på och förhållningssätt till design tillsammans med andra spännande och begåvade designers/konstnärer. Det var naturligt för oss att köra på vår idé. Vi hade redan uppdrag som väntade och som förutsatte ett multidisciplinärt team.
Hur upplever ni branschen?
Vi tycker det går trögt med nyetablering av unga kontor och hoppas att fler vågar satsa och ta för sig - fram för mindre hierarki och mer samarbete!
Vad är det viktigaste ni lärt er under åren med egen verksamhet?
Allt. Att driva eget företag är ett suveränt sätt att få kunskaper och erfarenhet, det gäller alla moment i designprocessen från idéskapande till projektering och färdigställande. Man sätts på prov.
Hur tror ni att branschen och marknaden kommer att förändras under de närmaste fem åren?
Det är viktigt att man inom alla branscher utvecklar förmågan att samarbeta liksom att odla nyfikenhet och lyhördhet för andra kompetenser och kunskapsområden. Men en sak är säker, har man inte ett formbart förhållningssätt är det omöjligt att följa med i omvärldens förändring.
Hur tror ni att er verksamhet kommer att utvecklas under de närmaste fem åren?
Vi kommer växa och uppdragen kommer att vara av mer konceptutvecklande karaktär, mer regi. Våra arbetsmetoder kommer att se ut som nu, vi sätter samman kreativa team anpassade efter hur uppdragen ser ut. Vi kommer att utvidga våra internationella samarbeten med liknade studios.
Är det något ni vill förändra i branschen?
Om man ser till arkitekt- kontra byggbranschen upplever vi en kommunikationssvårighet antagligen beroende på kulturskillnad och traditioner. Här finns en del att göra. Vi förespråkar över lag en öppen attityd mellan olika kompetenser - att man bjuder in till samtal om att utveckla en gemensam framtid.
Design: Catarina von Matérn och Stefan Askhagen. Producent: Kinnarps.
En stol för stående vila. Ett alternativ till sittande för avslappning, enskilt arbete, korta möten, telefonerande mm. Design: Catarina von Matérn och Stefan Askhagen. Producent: Kinnarps.
Catarina von Matérn, 30 år, är inredningsarkitekt och möbelformgivare med examen från Konstfack avdelningen för möbel- och inredningsdesign. Hon driver sedan några år egen verksamhet i Stockholm som formgivare av möbler och armaturer. Utbildad möbelsnickargesäll i Köln, efter utbildning på Nyckelviksskolans trälinje. Hon samarbetar med Fruängsskolan där hon handlett en åttondeklass i designlära med "stolen" som utgångspunkt. Gästlärare vid Beckmans och Konstfack. De senaste åren har hon i kombination med det egna företaget även varit deltidsanställd på arkitektkontor där hon fått lära sig inredningsprojektering av stora uppdrag.
Varför startade du eget?
Redan under utbildningen fick jag smak på att starta "eget" genom ett litet formgivningsuppdrag. Sedan har jag fortsatt.
Hur upplever du branschen?
Under min tid som företagare, några år, har jag mest fått positiva erfarenheter. Särskilt stimulerande har det varit att möta eller samarbeta med uppskattande och engagerade människor i branschen.
Vad tär det viktigaste du lärt dig under åren med egen verksamhet?
Att samarbetsförmåga och goda relationer i yrket är det viktigaste.
Hur tror du att branschen och marknaden kommer att förändras under de närmaste fem åren?
Förhoppningsvis har dagens snabba trendväxlingar i formgivning och design lugnat ner sig. Ett lugnare tempo skulle säkert resultera i en önskvärd högre kvalité i våra produkter. Men för detta krävs det att beställarsidan lägger ner mer tid och pengar på sina formgivningskonsulter, än vad de gör idag.
Hur tror du att din verksamhet kommer att utvecklas under de närmaste fem åren?
Den kommer att än mer inriktas på inredning och möbelformgivning för offentlig miljö där kraven på kvalité och formgivning prioriteras. Verksamheten kan rikta sig mot tillverkarsidan, möbelindustrin etc. och mot uppdragsgivare inom den offentliga kontors- och institutionssektorn. Arbetet kommer troligen att ske i nätverk och i samarbete med andra närliggande discipliner i branschen, till exempel textilformgivare, husarkitekter, möbelsnickerier etc. Jag vill vidareutveckla projekt som jag jobbar med idag. Jag har knytningar till design- och möbelbranschen i Tyskland. Jag tror att de kontakterna blir ovärderliga i framtiden. Jag vill fortsätta att föreläsa på skolor.
Är det något du vill förändra i branschen?
Det är för mycket gränsöverskridningar. Många husritande arkitekter tror sig behärska allt från grafisk formgivning till inredning, design, trädgårdskonst, tal- och skriftkonst och konst över huvud taget - utöver att rita hus. Samtidigt som vi, som företräder olika specialkunskaper, som till exempel möbel- och inredning, försiktigt knackar på dörren och försynt försöker tala om att vi finns. Jag skulle vilja ändra denna trångsynthet hos denna "elit" av arkitekter och ivra för att våra kunskaper inom speciella kompetensområden bättre värdesätts och tas tillvara. Vi har alla våra respektive fackkunskaper. Utbildningarna måste bli ännu bättre. Inför lärlingssystemet i Sverige! Vi måste bli stolta över våra olika specialkunnande inom hantverks- och byggbranschen och vi måste lära oss förstå att man har olika kompetenser och att dessa i samarbete ger bästa resultat.
Design Dessert är Malin Palm, 31 år och Åsa Ohlsson, 35 år, båda utbildade vid bland annat HDK.
"Småkompisarna" blev deras start. En produkt som de började sälja på en julmarknad under studietiden och som ganska snart krävde sitt företag.
De började som anställda på arkitektkontor men driver sedan nästan två år tillbaka eget företag på heltid. Är mest inriktade på produktformgivning av mer eller mindre kommersiell karaktär, men jobbar också med arkitektur i form av inredningar, mindre byggprojekt och mer konceptuella samarbeten eller workshops. Kunder och samarbetspartners varierar, från barn till fastighetsbolag.
Varför startade ni eget?
En önskan om att få göra saker på vårt eget sätt - att få större frihet och en helhet i varje åtagande.
Hur upplever ni branschen?
Smal och ganska traditionell.
Vad tycker ni är det viktigaste ni lärt er under åren med egen verksamhet?
Uthållighet, långsiktiga planer, korta mål, och att inte vara rädda.
Hur tror ni att branschen och marknaden kommer att förändras under de närmaste fem åren?
I litet ganska mycket, i mycket väldigt lite.
Hur tror ni att er verksamhet kommer att utvecklas under de närmaste fem åren?
Vi är fortfarande två personer i företaget, men har ett stort och väl fungerande nätverk för samarbete och specialkompetens. Vi jobbar mer med produktformgivning än arkitektur. Vi är mer specialiserade och tydliga men inte mindre överraskande. Vi är mer etablerade och har därför möjlighet till fler "oanade" projekt. Vi tjänar lite mer pengar.
Är det något ni vill förändra i branschen?
Större experimentanda och bättre kommunikation och uppbackning företag emellan.
Torsten Hild kommenterar:Svår marknad för möbelformgivareDe nya inredningsarkitektkontoren har några gemensamma drag: De inriktar sig på design, läs möbelformgivning. Om de även arbetar med inredningsprojektering gäller det mindre uppdrag med tonvikt på profilering och kommunikation, projekt där formen har hög prioritet. Bara några få kontor säger att de framför allt vill arbeta med traditionell inredningsprojektering för offentliga miljöer. Trots att uppdragsvolymen är större på projekteringssidan och att det finns bättre möjligheter att få lönsam verksamhet där. I framtiden verkar det alltså som om de stora och etablerade kontoren får ta hand om inredningsprojekteringen. De får rekrytera de studenter som är intresserade av detta område från skolorna. De som vill formge möbler och arbeta med små inredningsprojekt startar eget. Under studietiden drömmer många inredningsarkitekter om att rita möbler, men marknaden är liten och ger små inkomster. Villkoren är likartade för projektering av små uppdrag. Ett nystartat företag behöver få in pengar snabbt eftersom det sällan finns något kapital att luta sig mot. Förtjänsten i dessa uppdrag får oftast mätas i publicitetsmöjligheter. Dessa förutsättningar leder till att en del även ägnar sig åt uppdrag utanför det område de först riktade in sig på. Flera berättar att de under dessa oplanerade uppdrag upptäckt områden som väckt deras intresse. Det kan gälla projektering av vårdmiljöer, skolor, arbetsplatser, uppdrag där fokus inte ligger på kommunikation utan på till exempel ergonomi, organisation, ekonomi eller miljö. Det tar ungefär fem år att etablera sig och skapa ett nätverk som kan ge en stadig ekonomisk vinst. Under uppbyggnadsåren måste de nya inredningsarkitektkontoren ta de uppdrag de kan få, oavsett inriktning. De som håller fast vid möbelformgivning skaffar sig en ytterligare inkomstkälla, ofta deltidsanställning på ett annat kontor, eller i ett helt annat yrke. De som åtar sig andra typer av uppdrag blir till en början allätare. Många har ägnat sig åt CAD-tjänster, formgivning av olika slag, undervisning, med mera, för att få det att gå runt. Hur får man uppdrag? De flesta knackar dörr: Man skissar färdiga produkter, miljöer som man åker runt och försöker intressera tänkta uppdragsgivare för. Det är arbete på spekulation. Andra uppvaktar företag, fastighetsbolag, reklamkontor, etc för att få uppdrag. Ytterligare andra försöker starta och sedan dra hela processen på egen hand. De uppfinner sina egna uppdrag och söker finansiering för dem. Ett exempel är att starta egen möbeltillverkning och skaffa sig kontroll över hela processen från idé till konsument. Ingen av de intervjuade höll sig informerad om offentliga upphandlingar. Det kan bero på okunskap, men också på att det krävs förmåga att hantera pappersarbete. De medelstora städerna i Sverige är en stor möjlig marknad för inredningsarkitekter. Idag är det ofta andra yrkesgrupper än inredningsarkitekter som utför uppdrag på dessa orter. Det är ett oprövat område för de unga kontoren, men det krävs uthållighet och geografisk närhet för att komma in på dessa områden. |
|