Utbildningsdepartementet
103 33 Stockholm
Stockholm 03.05.15
Sveriges Arkitekter är intresseorganisation för landets arkitekter, inrednings-arkitekter, landskapsarkitekter och fysiska planerare. Förbundets medlemmar är anställda i privat och offentlig tjänst samt verksamma som egna företagare. Medlemmarna återfinns i skilda roller inom planeringens, byggandets och förvaltningens samtliga led.
Sveriges Arkitekter har drygt 9.000 medlemmar och organiserar 95 % av de högskoleutbildade och yrkesverksamma arkitekterna, inredningsarkitekterna, landskapsarkitekterna och fysiska planerarna. För medlemskap ställs krav på utbildning. För att få använda någon av organisationens yrkestitlar arkitekt SAR/MSA, arkitekt SIR/MSA, landskapsarkitekt LAR/MSA eller fysisk planerare FPR/MSA krävs:
(I) arkitektexamen från Chalmers, KTH eller LTH eller examen från likvärdig utländsk arkitektutbildning.
eller (II) landskapsarkitektexamen från SLU Alnarp eller SLU Ultuna eller examen från likvärdig utländsk landskapsarkitektutbildning
eller (III) examen i inredningsarkitektur eller examen i design med inriktning mot inredningsarkitektur från Konstfackskolan eller Högskolan för Design och Konsthantverk eller examen från likvärdig utländsk inredningsarkitektutbildning.
eller (IV) teknologie magisterexamen i fysisk planering från Blekinge Tekniska Högskola eller examen från likvärdig utländsk utbildning i fysisk planering
plus ett års yrkesverksamhet. Organisationen har också ett invalsförfarande för personer som inte uppfyller ovanstående krav men som på annat sätt förvärvat motsvarande kunskaper.
Organisationen har alltså medlemmar som enligt högskoleförordningen har yrkesexamina och generella högskoleexamina med speciell inriktning samt yrkesexamina enligt förordningen för Sveriges Lantbruksuniversitet. Gemensamt för dessa examina är att de enligt organisationen uppfyller kraven för utövning av respektive yrke efter ett eller ett par års yrkeserfarenhet. Generellt anser Sveriges Arkitekter att det inte finns någon anledning att ta bort yrkesexamina som redan finns (arkitekter och landskapsarkitekter).
Arkitekternas examina regleras av Högskoleförordningen som refererar till Arkitektdirektivet (85/384 EEG) som reglerar det ömsesidiga erkännandet av arkitektexamina för att underlätta rörligheten av arkitekter inom EU. Övriga utbildningar regleras av det generella direktivet för ömsesidigt erkännande av examina.
Inom organisationen pågår en diskussion om behovet av att ytterligare definiera inredningsarkitekternas utbildning i skenet av den förändring av inredningsarkitekternas utbildning som just nu sker på HDK i Göteborg. Behovet av att inrätta en yrkesexamen även för inredningsarkitekter kan diskuteras alternativt en konstnärlig högskoleexamen på avancerad nivå (minst 200p) för inredningsarkitekter och andra professioner som industridesigners. Sveriges Arkitekter ber att få återkomma i denna fråga. Även för de fysiska planerarna på BTH kan denna fråga bli aktuell.
Sveriges Arkitekter anser generellt att de utbildningar som organisationen omfattar är yrkesförberedande och för att kunna utöva något av professionerna behövs en sammanhållen 4.5-5 års utbildning. Det är viktigt i det framtida arbetet att de studenter som eventuellt tar ett kortare program på kandidat- eller magisternivå inte föranleds att tro att de erhållit en yrkesutbildning. En arkitektexamen måste innehålla både metod- och färdighetsträning såväl som akademiskt kunskapsinhämtande och mognad.
Sveriges Arkitekter anser att utredningens förslag på examensnivåer är relevant.
Sveriges Arkitekter anser att utredningens förslag på examinas nivåindelning är relevant. Dock bör utredningen i det fortsatta arbetet utreda om det också behövs konstnärliga högskoleexamina i konst och design på en högre nivå. Program för inredningsarkitekter och industridesigners finns redan idag på en motsvarande högre nivå, exempelvis för inredningsarkitekter på 200p. Eftersom dessa utbildningar är sammanhållna program med målet att utbilda för specifika yrken.
Utredningen förespeglar att de föreslagna kraven på kandidatexamen innebär en ökad möjlighet till etappavgång med examen för studenter som påbörjat sina studier inom ett program som syftar till en yrkesexamen. För arkitekt- och landskapsarkitektexamina måste det i så fall göras tydligt för studenten att en kandidatexamen inte ger tillräcklig kunskap och kompetens för en full yrkesutövning utan kompletterande studier. Huruvida studenter med en kandidat examen från ett generellt program eller annan yrkesutbildning ska kunna antas till den sista delen av ett program som leder till en yrkesexamen bör även belysas. Sveriges Arkitekter anser att detta böra vara en fråga för utbildningarna att avgöra själva, men antar ett det bara i undantagsfall kan vara aktuellt för arkitekt- och landskapsarkitektutbildningarna.
Sveriges Arkitekter arbetar aktivt med utbildningsfrågorna inom organisationens olika yrkesfält och kommer bl a att hålla en diskussion med utbildningsföreträdare från samtliga 8 utbildningar vars studenter organisationen antar som medlemmar med anledning av Bologna deklarationen den 18 juni. Sveriges Arkitekter ber att få återkomma med resultatet av denna diskussion och annat utredningsarbete.
Sveriges Arkitekter
Arkitekt SAR/MSA Katarina Nilsson
ansvarig arkitektur- och professionsfrågor
|