Av Kristiina Kyander
Bostadsområdet Bunkeflostrand i södra Malmö (se gamla arkitekten 04.2002) ingår bland de ekonomiskt stödda pilotprojekten, med uppgiften att vägleda i konsten att bygga bostäder till rimliga kostnader. Arkitekterna, Landskronagruppen med Peter Broberg i spetsen, har varit hårt drivande i projektet, som finansieras till en del med statliga investeringsbidrag för hyresbostäder.
- Jag väntar inte på att telefonen ska ringa. Jag letade upp finansiärer från Norge och presenterade projektet för Malmö kommun. Nu gäller det att hålla 50 man entusiastiska. Det är ju Sveriges största byggprojekt det handlar om, säger Peter Broberg.
Ännu syns inget av det största bostadsområdet sedan miljonprogrammets dagar, ritat av ett enda arkitektkontor. Markarbetet för de 1200 lägenheterna pågår på den kommunägda tomten i det småskaliga villasamhället. Däremot är produktionen av de hela rumselementen i full gång på Saabs gamla fabrik i Arlöv. Bygget är ett år försenat på grund av ägarskiftet tidigare i år. De tidigare ägarna Krone Invest hamnade i rättslig turbulens, och Norges motsvarighet till HSB, OBOS, tog över. Enligt stadsbyggnadskontoret i Malmö har förhandlingar inletts om ökad andel bostadsrätter, ett önskemål från OBOS.
I våras fick de två första kvarteren, med 90 lägenheter, bygglov och inflyttning är planerad till december i år. Och om allt går enligt planerna är två så kallade stadsbyar med sammanlagt 17 kvarter färdigbyggda 2005. Modulsystemet är snabbyggt, till hus mellan två och fem våningar runt gårdsplanen en trappa upp, ovan garageplanet. Peter Broberg räknar med en takt av ett färdigbyggt kvarter i månaden:
- Det här byggsystemet har framkommit av 30 års erfarenheter. Vi har lanserat system i nya material i långa rader. Principen är att tillverka byggklossar lokalt på fabrik. Fasaderna utformas efter platsen. Jag tror det var Victor Hugo som sa om hus att det inre hör till byggherren, det yttre till offentligheten. Ett hus ska passa in där det ska stå. Den lokala själen ska avspeglas, beskriver Peter Broberg modulsystemets möjligheter.
Från början var tanken, och kommunens önskemål, att andra arkitekter skulle kopplas in för att variera utseendet i det stora antalet hus. Men av besparingsskäl kommer Landskronagruppen att stå för utformningen av hela projektet. Markanvisningsavtalet reglerar hyresnivån i projektet till 930 kr per kvadratmeter och år. Lägenheter under 70 kvadratmeter kommer att dominera, som en följd av regeringens löfte att befria mindre lägenheter från byggmoms, tror Åke Hesslekrans, handläggande arkitekt på stadsbyggnadskontoret. Vilket ökar antalet lägenheter från tidigare projekterade 40, till 54 per kvarter. Däremot är exploateringsgraden oförändrad.
Proteststormen från Bunkefloborna för ett år sedan, mot förslaget att i snabb takt fördubbla invånarantalet i det lilla samhället, har ebbat ut. Liksom debatten på Sydsvenskans insändarsidor, om risken att upprepa miljonprogrammets misstag, som priset för att bygga hyresrätter. Kritiken gällde framförallt utbyggnadstakten och skalan.
Åke Hesslekrans ser en viss relevans i kritiken som fördes fram; framför allt byggtakten. Men mycket talar för att den blir långsammare än man tänkt sig, eftersom projektekonomin har svårt att klara den satta hyresnivån. Ett problem är den specialbyggda fabriken, som belastar projektet. Om utbyggnadstakten ska bli så snabb som tänkt, måste intresset från framtida hyresgäster vara hundraprocentigt. Hittills finns 615 intresseanmälningar, en del från invånare i Bunkeflo.
- Lägenhetspriset förutsätter att man bygger 1200 lägenheter. Att bygga ut i den omfattningen skiljer sig inte så mycket från det vi hade på 60-talet. Det är synd om det tänkesättet är nödvändigt för att bygga billiga bostäder. Men projektet har tillfört en bra injektion om frågan att bygga billiga bostäder. Och tillskottet av en ny aktör på byggmarknaden.