Arkitekturskolan får bestämma sig: Antingen tycker man att arkitekter bara ska rita hus. Då fungerar den nuvarande inriktningen. Eller så menar man att arkitekter ska ha en bredare kompetens. Då har man ett mycket omfattande reformarbete framför sig, skriver den före detta studenten Per Wilhelmsson, samhällsplanerare på Vägverket Region Mälardalen, i en kommentar till Staffan Henrikssons inlägg i förra Arkitekten.
Jag gick de första tre åren på arkitekturskolan i Stockholm. Jag sökte mig till skolan med ambitionen att jobba med samhällsbyggnad och stadsplanering. Efter ett praktikår på stadsbyggnadskontor undersökte jag vilka valbara kurser arkitekturskolan erbjöd med inriktning mot planeringsfrågor (detta var hösten 2001). Svaret blev: inga alls. Detta gjorde att jag sökte mig till institutionen för infrastruktur och gick masterprogrammet Spatial Planning (ett program som på åttiotalet utgjorde samhällsplaneringsinriktningen på arkitekturskolan). Jag har nyligen avslutat programmet, som har varit väldigt inspirerande och lärorikt. Jag har bland annat haft lärare som Göran Cars, Folke Snickars och Åke Andersson, och jag har fått rejäla kunskaper som jag nu har användning av i arbetslivet. Jag får ingen arkitektexamen, men det tycker jag att det är värt.
Arkitekturskolan har valt att satsa på sitt kärnområde, som är husbyggnad och gestaltning. Inget fel med detta. Men skolan måste vara tydlig gentemot nuvarande eller framtida elever om de begränsade möjligheter man har att erbjuda en bra utbildning inom angränsande områden. Efter tre år på arkitekturskolan hade jag dåliga kunskaper om planering. Till exempel hade jag endast en mycket vag uppfattning om vad en detaljplan är, för att inte nämna hur planeringsprocesser fungerar med avseende på aktörer, ekonomi och demokrati, absolut grundläggande kunskaper när man arbetar med samhällsplanering. Dessa kunskaper har jag skaffat mig på institutionen för infrastruktur och i arbetslivet, och de har länge varit självklara inslag i L- och V-utbildningarna.
Även om arkitekturskolan är av åsikten att kärnområdet för utbildningen är husbyggnad, så är det de facto så att arkitekter (än så länge) arbetar med samhällsplanering! Men arkitekturskolan i Stockholm erbjuder bara en liten del av de verktyg och den kunskap som behövs för att göra detta.
Arkitekturskolan får bestämma sig: antingen tycker man att arkitekter bara ska rita hus. Då fungerar den nuvarande inriktningen, även om den leder till en mer perifer yrkesroll. Eller så menar man att arkitekter ska ha en bredare kompetens. Då har man ett mycket omfattande reformarbete framför sig, inom områden där det redan finns ett stort kunnande inom andra delar av KTH. Mitt tips är att arkitekturskolan bör koncentrera sig på husbyggnad och hänvisa studenter med avvikande intressen till andra sidan Valhallavägen.
Jag rekommenderar arkitektstudenter som är intresserade av planering att kontakta institutionen för infrastruktur och höra vad de har att erbjuda. Jag tycker att det är ett betydligt bättre alternativ än att vänta på att arkitekturskolan börjar ta planering och stadsbyggnad på allvar igen.
Per Wilhelmsson
Studerandemedlem
|