Yttrande över förslaget till nya Allmänna Bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader (AB 03)
Byggandets Kontraktskommitté
c/o Jens Lundgren, Sveriges Byggindustrier
jens.lundgren@... (skicka meddelande)
Stockholm 2003-05-16
Sveriges Arkitekter får härmed lämna yttrande över förslaget till nya Allmänna Bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader (AB 03)
Sveriges Arkitekter är intresseorganisation för landets arkitekter, inredningsarkitekter, landskapsarkitekter och fysiska planerare. Förbundets medlemmar är anställda i privat och offentlig tjänst samt verksamma som egna företagare. Medlemmarna återfinns i skilda roller inom planeringens, byggandets och förvaltningens samtliga led. Det ger förutsättningar för att, i detta sammanhang, ge ett helhetsperspektiv på planeringens och byggandets processer.
Den absoluta merparten av svenska byggnads- och anläggningsprojekt tillkommer under aktiv medverkan av och är beroende av professionella insatser av arkitekter och planerare som återfinns som medlemmar i Sveriges Arkitekter.
Sveriges Arkitekter har stiftats av de tidigare organisationerna ArkitektFörbundet, Svenska Arkitekters Riksförbund (SAR), Svenska Inredningsarkitekters Riksförbund (SIR), Landskapsarkitekternas Riksförbund (LAR) och Fysiska Planerares Riksförbund (FPR), vilka alla avvecklades i samband med bildandet av Sveriges Arkitekter den 1 juli 2002.
Sveriges Arkitekter har drygt 9000 medlemmar och organiserar 95 % av de högskoleutbildade och yrkesverksamma arkitekterna, inredningsarkitekterna, landskapsarkitekterna och fysiska planerarna.
Mer information om Sveriges Arkitekter och de olika arkitektprofessionerna finns på www.arkitekt.se.
Sveriges Arkitekter inleder sitt remissyttrande med några allmänna kommentarer kring avtalsfrågorna mot bakgrund av debatten om byggsektorns problem. Därefter kommenteras i huvudsak arbetsgruppens förslag till förändringar av AB 92. Vi koncentrerar också vårt yttrande till de frågor där byggherrar och entreprenörer ger uttryck för olika uppfattningar och till frågor som kan förväntas påverka en kommande översyn av konsultbranschens standardavtal, ABK 97.
Byggbranschen har under senare år fått utstå omfattande kritik för olika sorters tillkortakommande och mindre väl fungerande arbetsprocesser. Branschen själv må tycka att mycket av den kritik som riktats mot byggsektorn inte är rättvisande och tar fasta på mer begränsade missförhållanden och därmed förbiser att en stor del av byggandet sker under förhållanden som med avseende på kvalitet och kostnader i alla avseenden är rimliga. Även om en sådan försvarsattityd är förståelig framstår den likväl som mindre konstruktiv.
Branschen har allt att vinna på förtroendeskapande åtgärder som kan medverka till ökad tilltro till branschens förmåga att lösa sina egna problem. I det sammanhanget är branschens arbetsprocesser, samarbetsformer och förtroenderelationer av avgörande betydelse. Det är nödvändigt för byggsektorn att kunna uppvisa arbetsprocesser som utgår från just samverkan och förtroende för olika parters respektive kompetens och bidrag till processen. Här har branschens avtalssystem i sin tur en betydande påverkan. Det är genom avtalssystemens och standardavtalsbestämmelsernas konstruktion man till stor del kan avläsa branschens öppenhet eller slutenhet. Sveriges Arkitekter är övertygade om att det är nödvändigt med ett nytänkande även på det entreprenadjuridiska området för att få till stånd bättre fungerande byggprocesser. Det bör mot denna bakgrund t ex kunna ställas ökade krav på aktörerna redan under upphandlingsskedet.
Sveriges Arkitekter noterar med tillfredsställelse att arbetsgruppen bakom förslaget till nya AB 03 enats om ett antal kompletteringar till och förändringar i nu gällande avtalstext som uppmärksammar behovet av mer öppna processer och ett förtroendebaserat arbetssätt.
Sveriges Arkitekter menar samtidigt att det går att ta ytterligare steg i den riktningen. Ett nytt AB-avtal bör i ännu större utsträckning än vad som föreslagits kunna spegla ett arbetssätt som hör framtiden till. Nu tas ett antal mindre steg vilket är bra, men sannolikheten är stor för att marknadens krav på nya arbetsprocesser gör ABs reglering obsolet i flera avseenden inom inte alltför avlägsen framtid. Samhälle och marknad kommer att ställa byggandets aktörer inför nya krav som förutsätter ett successivt fjärmande från den hävdvunna och traditionella ”AB-kulturen”.
Sveriges Arkitekter anser att fasta spelregler måste finnas mellan köpare och säljare av entreprenader likaväl som mellan köpare och säljare av konsulttjänster. Även nya och mer välfungerande byggprocesser kräver tydlig och distinkt avtalsreglering. Formlöshet är inget alternativ till dagens avtalsbestämmelser. Likväl måste dessa spegla tidens krav och förväntningar och därmed vara så dynamiska att de kan utgöra grund för en avtalsreglering som ger utrymme för ett samverkans- och förtroendebaserat arbetssätt.
Knappast några entreprenader är rena utförande- eller totalentrepre-nader. Det ger anledning att sammanföra AB och ABT i ett dokument. Skulle detta inte vara möjligt bör avtalsbestämmelserna i vart fall utarbetas i ett sammanhang för samtidig utgivning.
I det följande kommenteras arbetsgruppens förslag punkt för punkt.
I tredje stycket konstateras att ”entreprenörens ansvar begränsas till utförandet.” Denna mening är för kategorisk, vilket framgår av efterföljande stycke om ”insprängda totalentreprenader”. Meningen bör utgå.
Sveriges Arkitekter anser att kommentaren i förordet gällande respekten för de grundläggande avtalsvillkoren är viktig. Däremot behöver detta inte exemplifieras med konstaterandet att ändringar i de grundläggande villkoren kan leda till högre anbudssummor än vad som annars skulle ha varit fallet. Detta framstår som en självklarhet.
Det är betydelsefullt att ändringar i de allmänna bestämmelserna i möjligaste mån undviks. Vi ser med största förväntan fram emot att sådana kommentarer även införs i ett nytt ABK-avtal. Den som i AB-sammanhang ställer dessa krav på sin beställare bör, när kravställaren själv uppträder som beställare respektera att motsvarande krav ställs från t ex arkitekter och konsulter.
I § 1 regleras hur omfattningen av kontraktsarbetena regleras av kontraktshandlingarna. Huvudprincipen är den att vad som står i handlingarna är vad som binder entreprenören, även i det fall handlingarna skulle förbise prestationer som uppenbarligen är nödvändiga för att åstadkomma en normenlig och fungerande byggnad eller anläggning. Undantag gäller för detaljarbeten som uppenbarligen är avsedda att utföras inom ramen för avtalat pris.
Bestämmelsen ställer krav på tydliga och precisa avtalshandlingar, vilket är bra. Samtidigt ger bestämmelsen uttryck för inställning som kan sägas innebära att det är vad som framgår av handlingarna som faktiskt skall göras, inget annat även om detta vore ändamålsenligt och gagneligt.
En annan reglering är sannolikt inte möjligt, men bestämmelsen borde ge utrymme för, och sannolikt ställa krav på, dialog i det fall det framstår som uppenbart att andra prestationer än de som kontraktshandlingarna föreskriver kan bedömas vara till nytta för beställaren.
I kommentaren till § 1 bör ordet ”prestation” bytas ut mot ”arbete” som är begreppsbestämt.
I § 2 behandlas, i en utförlig kommentar, vad som bör gälla vid utelämnad uppgift i mängdförteckning. Här finns olika uppfattningar redovisade från beställare respektive entreprenörer. Sveriges Arkitekter ansluter sig här till den uppfattning som företräds av beställarsidan.
I § 6 regleras frågor om idéskydd, där anpassning i huvudsak skett till de regler som återfinns i ABK 96. Denna samstämmighet är positiv.
Vid utförandeentreprenader är det beställaren som tillhandahåller handlingar med idéer och lösningar. Denne och dennes projektörer har ett självklart intresse av att entreprenören inte utan medgivande utnyttjar handlingarna i sammanhang som inte är överenskomna.
Dock bör framhållas att det inte är idéerna eller lösningarna som skyddas utan bärarna av idéerna eller lösningarna, dvs handlingarna.
Här bör dock intas en kompletterande bestämmelse som pekar på det upphovsrättsliga skydd som kan föreligga, t.ex. för arkitekthandlingar som ingår i eller utgör underlag för entreprenaden.
I § 7 anges förutsättningar beträffande tillgång till och disposition av arbetsområdet. Hur detta till slut avlämnas får antas framgå av kontraktshandlingarna, men det kan möjligtvis vara på sin plats att komplettera denna bestämmelse med en allmän kommentar till återställande och avlämnande av arbetsområdet.
I § 2 har intagits skärpta krav på kvalitets- och miljöarbete hos entreprenören. Att kvalitets- och miljöplaner skall redovisas och godkännas av beställaren är i alla avseenden ett rimligt krav. Samtidigt går det inte att bortse ifrån att systemen för kvalitetshantering och kontroll i branschen på det stora hela taget har falerat eller åtminstone inte kunnat förhindra byggfel, slarv och även rent fusk.
Det framgår inte av arbetsgruppens förslag på vilket sätt arbetsgruppen diskuterat dessa frågor och på vilket sätt gruppen föreställer sig att nu ställda krav skall kunna ge bättre uppföljning och kontroll i realiteten och inte bara innebära formaliakrav på rutiner för kvalitets- och miljöarbete.
Sveriges Arkitekter tillstyrker reglerna beträffande ändringsarbeten, på sätt som dessa regler kommer till uttryck i §§ 3-5.
Reglerna i § 1 om ombud och planeringsmöte är utmärkta. Kommentaren till denna paragraf bör dock kunna skärpas. Sveriges Arkitekter föreslår följande lydelse:
Till planeringsmöte skall även företrädare för arkitekt samt övriga huvudmedverkande konsulter, sidoentreprenörer och underentreprenörer kallas.
Möjligtvis bör begreppet ”planeringsmöte” ersättas med AMAs begrepp ”projektgenomgång”.
Sveriges Arkitekter tillstyrker vidare den i § 14 tillförda regeln om att part som deltar i byggmöte skall företrädas av behörig person.
Sveriges Arkitekter anser att beställarens skriftliga uppdrag skall inhämtas innan entreprenören, på beställarens bekostnad, vidtar åtgärd för att undvika eller minska förlängning ( § 6 om forcering).
Ordet ”bekostnad” bör bytas mot ”begäran”.
Garantitiden, enligt § 7, bör enligt Sveriges Arkitekters uppfattning vara fem år.
Frågan om garantitidens längd har blivit en betydande symbolfråga, genom vilken omvärlden bedömer byggsektorns förändringsvilja. Det framstår som helt uppenbart att frågan har fått en sådan tyngd att det är helt orealistiskt att stå fast vid kravet på oförändrad garantitid på det sätt som entreprenörsidan gör.
Kommentaren till § 9 utvisar stor oenighet mellan parterna. Den av entreprenörsidan föreslagna kommentaren är, enligt Sveriges Arkitekters uppfattning, alltför omfattande och ger utrymme för alltför vidlyftig tolkning. Sveriges Arkitekter vänder sig bestämt emot att ”särskilt utseendefrågor” som inte innebär påtaglig olägenhet för beställaren skulle befria entreprenören från ansvar. Det är en, ur kvalitets- och estetisk synpunkt helt orimlig och otidsenlig bestämmelse. Byggfel som i sig inte innebär teknisk och funktionell olägenhet kan naturligtvis ändå utgöra ett så väsentligt fel att ansvars- och skadeståndsskyldighet kan föreligga för entreprenören. Inställningen att ”det blev fel men det fungerar lika bra ändå” accepteras inte i några andra produktionsprocesser. Varför ska byggsektorn i detta avseende utgöra undantag?
Allmänt sett bör entreprenören ansvara för alla fel som beror på vårdslöshet och försummelse, inte enbart sådana fel som kan anses vara ”väsentliga”.
Sveriges Arkitekter anser att ansvarsbegränsningen i § 18 till 15 % av kontraktssumman skall utgå. Beställaren erhåller, genom denna begränsning, inte ett relevant skydd.
I kommentaren till § 4 redovisar parterna olika uppfattningar för när förutsättningarna för entreprenadens genomförande kan anses ha rubbats i väsentlig mån. Sveriges Arkitekter delar här den uppfattning som redovisas av beställarsidan.
De nya reglerna om anlitande av Byggsektorns Rättsnämnd för tvistelösning eller medling kan utgöra verksamma sätt att undvika kostsam och långdragen tvistelösning i allmän domstol. Sveriges Arkitekter tillstyrker förslaget.
Sveriges Arkitekter
Staffan Carenholm
Förbundsdirektör
|