|
|
|
Det här numret av Arkitekten vill, som alla nummer, vara samtida. Det är vår ambition att tidningen ska kännas gammal efter ett tag. En tidning som försöker befinna sig i samtiden gör gärna det. Därför tre ämnen som på olika sätt säger mycket om vår tid.
Arkitekturens betydelse i krig är oomtvistad. Byggnader blir snabbt symboler. I Sarajevo bombades biblioteket, det gemensamma minnet. I Bagdad stormades palatset, dess sönderslitna inre var på alla förstasidor. När återuppbyggnaden tar fart är de här symbolerna viktiga. Liksom det övriga kulturarvet. Vems historia ska skrivas, vem ska sköta återuppbyggnaden? I USA var den upphandlad redan innan kriget började.
Ett kasino är en sluten värld. En plats att låtsas att ingen verklighet finns. Kanske är det därför symptomatiskt för vår tid där verkligheten kan tyckas mer mångtydig, mer svårfångad, än på länge att svenska staten startar kasinon. En sorts folhälsoinsats för att få människor att glömma, en stund. När krig rasar, och pockar på ditt ställningstagande, när det ska röstas om EMU, eller hämtas från dagis. Arkitektur som verklighetsflykt, varför inte?
Tillgänglighet är ett ord som håller på att bli lika utslitet som en gång kretslopp, eller i en annan tid, trafikseparering. I år är det europeiskt handikappår. Men verkligheten är ändå svårtillgänglig för de många handikappade som rör sig i den. Det fanns en utmaning att arkitektoniskt gestalta kretslopp, som arkitekterna aldrig riktigt antog. De förlorade också slaget om utformningen av trafikseprareringen en gång för trettio år sedan. Nu finns möjligheten att vara med när det ”tillgängliga” Sverige ska byggas.
Dan Hallemar
Swedesign Connection vann nyligen en tävling om en ny stadsdel i en havsbukt i Weihai Kina. Rolf Möller på Räta Linjen arkitekter i Kalmar är VD på Swedesign Connection.
Hur hamnade ni i Kina?
– Ett kinesisk arkitektkontor hade rest till sydöstra Sverige för att hitta ett kontor som kunde hjälpa dem att stärka sin egen arkitektur och position på hemmaplan. Den utsände representanten fastnade för vår moderna arkitektur. Så en dag för två år sedan fick vi en förfrågan, säger Rolf Möller.
Vad hände sedan?
– Till att börja med tog det ett år innan vi riktigt förstod varandra. Under tiden hade vi besökt Kina fler gånger. Släkt och vänner i Peking fick också hjälpa till. Jag förstod tidigt att det här skulle bli för stort för Räta linjen. Jag kontaktade Outside landskapsarkitekter och Vatten och samhällsteknik i Kalmar. Och två kontor i Göteborg: Frenning & Sjögren Arkitekter och Thorbjörnsson + Edgren arkitekter. Alla tackade ja. Resultatet blev Swedesign Connection.
Vilken är det största skillnaden jämfört med att jobba i Sverige?
– I Kina finns ett enormt kunnande att efterfråga teknik och arkitektur, men det har liten kapacitet att själva utföra projekten. Om fem år kommer de att kunna rita det mesta själva. Nu saknas privata kontor, som kan göra det, säger Rolf Möller.
Vad är det viktigaste om man vill lyckas som arkitekt i Kina?
– Det ena är att man skapar goda relationer. Med partners, med myndigheter och med beställare. Du kommer inte en meter utan den plattformen, säger han.
– Det andra är att vi måste vara i absolut topp som arkitekter. Vi tampas med storheter som Arthur Ericsson i Kanada, några av de mest kända kontoren i USA, England, Frankrike, Tyskland, Italien, Singapore med flera. Beställarna är vana att ställa krav.
Dan Hallemar