Belönad med 50.000 kronor. NYRÈNS arkitektkontor ab, Stockholm genom Dag Cavallius (ansvarig) och Per Axelsson (landskapsarkitekt).
Medarbetare: Karin Ask (arkitektstuderande), Maria Uddén (arkitekt), Traina Mushatesco (arkitekt), Johan Riddarström (grafisk designer), Emma Karlsson (arkitektstuderande), Ylva Bäckström (byggnadsingenjör), Mårten Ubbe och Malin Lundström (modellbyggare), Johan Nyrén (arkitekt utformning av plan och fasad för byggnad mot Södra Kaserngatan, Thomas Nordh (medverkande konstruktör WSP Kristianstad).
Förslaget har följt planens intentioner till kvartersutformning och samtidigt ordnat öppningar mot omgivningen för god tillgänglighet och visuell kontakt mellan kvartersgården och de angränsande stadsdelarna. I nybyggnadsförslaget uppdelas kvarteret i två väl avgränsade kvartersdelar, en nordlig och en sydlig, som avskiljs genom en öst-västlig gångförbindelse som sammanbinder Österlånggatan med Kapellgata. Byggnadernas placering har skapat ett mörkt hörn i den sydvästra delen som är omotiverad och bebyggelsen har även delvis placerats utanför bebyggelsegränsen. Byggnaden söder om den Peperska fastigheten är svår att tolka som idé, den upplevs som onödigt sluten och storskalig bredvid 1800-tals fasaden.
Förslaget söker, med byggnadernas placering och öppningarna mellan dem, skapa två inre kvarter med olika karaktär. Ambitionen har varit att båda alternativen skall vara ganska lika varandra, när det gäller tomtens huvuddisposition. Uteplatser har redovisats på markplan men är, framförallt mot söder, olämpliga med tanke på det utsatta läget mot trafiken.
Samtliga entréer är genomgående mellan gata och gård och trapphusen är dagsljusbelysta vilket ger en god orienterbarhet och utmärkta ljusförhållanden. Förslaget redovisar tre alternativa trapphusutformningar. De större lägenheterna är grupperade antingen som tvåspännare eller trespännare medan de mindre lägenheterna i byggnaden mot Österlånggatan utformats som typ loftgångshus där sju lägenheter i varje våningsplan nås från samma trapp-/hisslösning. Denna lösning är en brist i förslaget och ger i huvudsak enkelsidiga lägenheter, några mot norr, där loftgången enbart fungerar som större kommunikationsyta utan naturliga mötesplatser.
Bebyggelsen kan med fördel bebyggas i två etapper, en nordlig och en sydlig, med färdigställda gårdsrum i varje etapp. Den nordliga etappen bedöms dock endast innehålla knappt 40 lägenheter medan den södra drygt 80.
Byggnaderna utmed Österlånggatan och Kapellgatan är redovisade i fyra hela våningsplan med, enligt förslagsställaren, en påbyggd 5: e indragen vinds- och bostadsvåning. Den 5: e våningen är dock att betrakta som en hel våning vilket är en brist i förslaget.
Byggnaden utmed Södra Kaserngatan är en ren 4: a våningsbyggnad med låglutande sadeltak och har en lågmäld och återhållsam gestaltning. Lösningen innebär bättre dagsljusförhållanden på gården men är tveksam med tanke på angränsande byggnaders skala, utformning och dominans i stadsbilden.
Förslaget redovisar totalt 120 lägenheter vilket är det lägsta antalet bland tävlingsförslagen. Eftersom exploateringsgraden i övrigt är jämförbar mellan förslagen beror detta troligtvis på generellt större lägenheter, men detta kan inte utläsas ur presentationen.
De flesta sovrummen vänder sig mot den lugnare gården medan vardagsrum och kök är orienterade mot gator och omgivningen. Planlösningarna är välstuderade men tradionella. God väderstrecksorientering och generösa fönsteröppningar gör lägenheterna ljusa och tilltalande. Juryn är däremot tveksam till helt glasade fasader i en stadsmiljö.
Den indragna vindsvåningen innebär terrassbjälklag mot gården vilket långsiktigt inte är en godtagbar lösning för hyresrättslägenheter ur ett förvaltningsperspektiv.
Den påbyggda femte våningen har täta delar av oljad ek alternativt lärk. Den stora andelen inslag av trä som fasadmaterial kommer på längre sikt att ge stora underhållskostnader vilket inte är önskvärt.
Ombyggnadsförslaget har redovisat en lösning där lägenheter mot Kapellgatan genom en verandaliknande glasutbyggnad spränger fasadgränserna och därigenom tillskapar större och mer välfungerande lägenheter. Förslaget ger byggnaden transparens och ett intressant arkitektoniskt uttryck.
Sammanfattningsvis har förslaget visat på en elegant lösning av ombyggnaden och är som helhet väl genomarbetat, håller hög arkitektonisk klass och är tilltalande i sin utformning och gestaltning. Viss tveksamhet kan riktas mot förslagets symboliska fasadredovisning vilket ger mer en institutionell karaktär än känslan av ett inbjudande bostadskvarter. Förslagets brister ligger främst i möjlig etappindelning (alltför liten första etapp), olämpliga materialval (hela glasfasader och stor andel trä som fasadmaterial) och avvikelse till gällande detaljplan.
|