Av Annika Jensfelt
- Vi har hållit oss på gränsen för vad reglerna tillåter för att få mer boyta, men inte lurat grannarna. Byggnadens form har arbetats fram i samverkan med kommunen, från tidiga volymskisser till färdiga bygglovhandlingar. En enligt reglerna godkänd lösning med sadeltak skulle innebära ett betydligt större hus, men med mindre användbar yta.
Det säger arkitekt Erik Jarlöv, som har fått ägna åtskilliga timmar åt att försvara den villa han ritat i Vendelsö i Haninge, söder om Stockholm.
För att ta upp tomtens kraftiga nivåskillnader, har han ritat ett hus med två olika delar med förskjutna bjälklag. Från entréplanet leder en trappa upp till resten av bottenvåningen.
- Villan vi ritat har både en avvikande form och står på en tomt med oregelbundna markförhållanden. Vi har använt metoden att fastställa en medelmarknivå och en medeltakhöjd för de båda byggnadsdelarna. Enligt denna beräkningsprincip överskrider inte takhöjden vindsbjälklagens höjd med mer än 0,7 meter, säger Erik Jarlöv.
För att avgöra antalet våningar, måste först byggnadens höjd bestämmas. Erik Jarlöv arbetade fram sin tolkning av reglerna för höjdmätning i samråd med stadsarkitekten och fick av byggnadsnämnden godkänt och beviljat bygglov.
Men Boverket tolkar plan- och byggförordningen annorlunda. På begäran från länsrätten har man yttrat sig i frågan om antalet våningar, som redan i länsstyrelsens beslut är det som fäller det beviljade bygglovet. Huset har två våningar lyder Boverkets bedömning och så löd även Länsrättens dom.
Det är i Plan- och byggförordningens nionde paragraf som reglerna för hur man ska mäta byggnadshöjden finns. I Boverkets allmänna råd, Boken om lov, tillsyn och kontroll finns kommentarer till reglerna och vägledning för fall då huset har en "avvikande form", det vill säga något annat än fyra ytterväggar med enkelt sadeltak som stiger från de bägge långsidorna. Det finns även kommentarer till hur man ska gå till väga när man ska mäta husets höjd om det står på en tomt med nivåskillnader. Men här utgår man endast från en byggnad med "traditionell form", det vill säga sadeltak.
Eftersom Erik Jarlövs villa inte är av traditionell typ, där höjden alltid mäts med utgångspunkt från den långsida från vilken sadeltaket reser sig mot takåsen, måste man göra en bedömning vilken fasad som ska vara beräkningsgrundande. Boverket har i sin beräkning, där man utgår ifrån att byggnaden inte är sammansatt av flera delar, ansett den södra fasaden, som är parallell med gatan, som beräkningsgrundande. Boverket utgår vidare från pulpettakets högsta punkt, det vill säga till vänster på fasadritningen (se ritning på nästa sida), när man ska fastställa byggnadshöjden.
- Man kan absolut inte räkna ut en medelhöjd på taket, då skulle man kunna bygga väldigt högt i ena änden, påpekar Sofia Lindén, arkitekt på Boverket och en av dem som handlagt yttrandet om antal våningar i fallet Vendelsö.
Givet en medelmarknivå, kommer Boverket fram till att takhöjden är 1,2 meter högre än nivån för vindsbjälklagets översida, det vill säga 50 centimeter mer än den får enligt detaljplanen. Att dela upp byggnaden i två byggnadsdelar hade inte gjort någon skillnad, anser Boverket, vilket också Länsrätten skriver i sin dom.
Sofia Lindén på Boverket är väl medveten om att ett sadeltakshus många gånger kan göras både högre och större utan att överskrida reglerna.
- Det har hänt flera gånger att ett mer bearbetat hus än ett traditionellt med sadeltak stöter på patrull på grund av beräkningsreglerna. Många blir förvånade första gången det händer dem. Och jag håller med om att det kan bli konstiga konsekvenser, säger hon.
I utredningen Arkitektonisk kvalitet och PBL 1997 föreslog Boverket ändringar i reglerna för att förhindra de ologiska konsekvenser tillämpningen kan ge. Men än har inget skett.
- Det är olyckligt i det här fallet, då beräkningsreglerna sätter stopp för ett hus som kommunen tycker är vackert och ville ha. Men nu har vi de här bestämmelserna, säger Sofia Lindén.
På Haninge kommun tar man dock det hela som en lärdom.
- Alla överprövade fall blir en summa av erfarenheter, säger Henrik Lundberg, stadsarkitekt i Haninge.
Han ser dock ingen större risk att det på så vis skulle bli svårare och svårare att få bygglov för hus som avviker från det som i Boverkets regler kallas hus med traditionell form. Men byggherren tar en större risk när han bygger ett sådant hus.
- De hus som avviker från mängden blir mer svårbedömda och därmed är rättsläget mer osäkert för de byggnaderna, säger Henrik Lundberg.
Han vill poängtera att situationen med villan i Vendelsö uppstått i och med att man med den är och tummar på gränserna för vad som kan tolkas in i reglerna.
- Normalt tror jag inte att ett avancerat arkitektoniskt förslag som håller sig väl inom gränserna ska behöva bli upphävt med hänvisning till det estetiska, säger Henrik Lundberg.
Men detta är ju inte heller fallet med villan i Vendelsö. Det estetiska är det ingen, förutom den arga grannen, som yttrat sig om i den process som följt bygglovet. En eller två våningar, det är den formella frågan.
Fotnot: Byggherren har överklagat länsrättens dom. Om kammarrätten efter prövning anser att det finns grund för att ta upp målet igen, ska frågan gå ett varv till.