|
Arkitektarbete är en i allra högsta grad värdeskapande process. Arkitekter ger genom sitt arbete oftast helt avgörande bidrag till en betydande värdeackumulering i byggnader och anläggningar. Lyckas arkitekter, överlag, att få byggherrar att inse arkitektarbetets värdealstrande betydelse? Och lyckas arkitekter, i allmänhet, att få sina kunder att ersätta arkitekternas arbetsinsatser på ett sätt som står i rimlig relation till det värde som skapas genom en kvalificerad arkitektinsats? Tyvärr får man nog, med reservation för de alltid förekommande undantagen, generellt svara nej på dessa bägge frågor.
Arkitekter har sin kunskapsbas i förmågan att analysera förutsättningarna och att skapa arkitektur med fungerande samband och helheter av funktionella, tekniska, estetiska, miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter för byggnader, inredningar och anläggningar. Det är en kunskap som är genuint undervärderad på marknaden. Generellt kan det knappast skyllas på marknadens aktörer. Marknaden reglerar alltid priset på kunskap på det sätt kunskapens säljare tillåter den att göra. Såtillvida är marknaden så rationell att den inte betalar högre priser än vad den behöver, och detta oaktat kunskapens verkliga värde.
Slutsatsen kan inte bli någon annan än att det är arkitekterna själva som måste känna ansvar för att skapa en bättre relation mellan arkitektarbetets värde och dess värdering. Att det låter sig göras är helt uppenbart, men det krävs tydliga strategier för såväl marknadsuppträdande som opinionsbildning. Och det krävs insatser både av den enskilda arkitekten i det dagliga handhavandet av uppdragen och gemensamma ansträngningar på den samhällspolitiska arenan. Och visst går det - i ett samhälle där produktionsresurserna som sådana aldrig mera kommer att bli en trång sektor är och förblir kunskapen den utslagsgivande konkurrensfaktorn. Kunskap som förädlar produktionen och anknyter den kulturellt kommer alltid att förbli en bristvara, det kan vi nog vara förvissade om. Arkitektur och design är, inom en rad områden, till stor del framtidens utslagsgivande konkurrensfaktorer och nog vore det märkligt om kunskapsbärarna inom dessa områden inte skulle kunna få del av det värde som ligger i detta faktum.
Sveriges Arkitekter har ett ansvar för att lyfta dessa frågor både internt i den egna organisationen och i dialogen med omvärlden. Medlemmarna ska stöttas i försöken att åstadkomma en mer värderelaterad prissättning på sina tjänster och debatten ska föras om hur goda kundrelationer kan utvecklas. En bredare beställarservice ska utvecklas som hjälper arkitekters kunder att, i alla olika sammanhang, göra intelligenta upphandlingar av intellektuella tjänster.
Sveriges Arkitekter har också all anledning att verka för ett aktivare arkitektengagemang i samhällsdebatten om byggande och planering, inte minst med tanke på kraven på ett tydligare och mer sammanhållet långsiktigt kvalitetstänkande. Dialogen med framförallt byggherresidan måste utvecklas och fördjupas. I en tid av byggkommissioner och diskussioner om kvalitet, kostnader och byggandets processer framstår intressebryggan mellan byggherrar och de som traditionellt alltid varit deras främsta rådgivare, arkitekterna, som mer självklar än någonsin.
Nu är inte tid för vare sig avvaktan eller misslyckanden. Både Sveriges Arkitekter och Sveriges arkitekter måste ut på banan.
|