|
Ett bra vilrum signalerar att personalen är viktig, menar Alexandra Moore.
Varför är vi så sjuka när vi har det så materiellt bra och hur kommer det sig att fyra av tio sjukskrivna anger arbetsmiljön som orsak?
Frågan går vidare till inredningsarkitekt Alexandra Moore. Hon tror att det beror på högt uppskruvat tempo och bristen på tid att kontemplera, att tänka efter. Hon citerar arkitekten Alan Dilani, forskningsansvarig professor på Centrum för Design, Arbetsmiljö och Hälsa vid KTH Syd i Haninge, som menar att det finns en stor brist på förståelse för psykosocialt stödjande design. Ty en bra fysisk planering och en god psykosocial miljö förstärker varandra ömsesidigt och får människor att må bra.
Därför medverkar Alexandra Moore i ett forskningsprojekt som vill ersätta vilrummet med ett hälsorum.
- Hur brukar vilrummen se ut, frågar hon retoriskt och ler åt mina erfarenheter: En fönsterlös skrubb med en massa kartonger på golvet och en brits att kasta sig på några minuter innan man storknar av syrebrist.
Själv använder hon ordet hälsorum och menar ett rum som signalerar att det här företaget satsar på sin personal för att den är viktig. Då blir rummet en värdeskapande kvalitetsstämpel istället.
- Ett hälsorum är ett ljust rum med till exempel sköna stolar, en säng, ett akvarium, en porlande fontän, en musikanläggning. Med hjälp av en apparat som utvecklats av forskaren Bo von Scheele kan besökaren mäta stressindikatorer som hjärtfrekvens, koldioxid i utandningsluften, syremättnad i blodet och blodtryck. Tillsammans ger mätvärdena en bild av hälsotillståndet. Extra belysning ger dig en energikick på vintern.
- Hälsorummet blir en plats för kontemplation, vila och för att tanka ny energi.
Alexandra Moore är övertygad om att ett hälsorum ger spridningseffekt. Företaget börjar titta på övriga ytor med nya ögon. Det kanske behövs fler mötesplatser, en ståplats, en soffa eller några stolar på ett oväntat ställe som ger tillfälle till informella samtal.
- Den som sitter intimt och trivsamt vågar prata på ett öppnare sätt, säger Alexandra Moore.
Kreativa mötesplatser har varit ett begrepp några år och många försäljare träffar sina kunder i foajéer och på kaféer. Men fotfolket hemma på kontoret jobbar vidare i sin traditionella miljö.
- Jag försöker få koll på ledningsproblemen, säger hon. Vad vill företaget uppnå med en förändrad miljö, vad är det man vill visa och i så fall varför.
- Som inredningsarkitekt vill jag skapa miljöer där man förstår designens betydelse för utveckling och tillväxt. Så fort du kliver in i en reception ska du förstå företagets anda. Den ska följa dig som en röd tråd genom hela huset, säger Alexandra Moore.
Själv börjar hon med att ge sina uppdragsgivare ett helhetsförslag. När hon har grepp om ledningens visioner, behov, budget och personalstruktur jobbar hon vidare etappvis tills målet är uppnått.
Alexandra Moore är från början civilekonom från Göteborg med inriktning på marknadsfrågor och betydelsen av värdeskapande design.
När hon i slutet av 80-talet tog klivet för att "ombilda sig" till inredningsarkitekt var det en lång men spännande resa. Det tog många år att få den utbildning och praktik som sedan ledde fram till att hon nu fått SIR:s Invalsnämnds rekommendation till fullt medlemskap. Så hon väntar i dagarna på styrelsens bekräftelse.
Den 14 november (se Kalendern) medverkar hon i seminariet "Framtidens arbetsplats. Om arbetets fysiska och mentala rum". Där ska Alexandra Moore berätta om hälsorummet, som nu byggs som fullskaleprototyp vid KTH Syds center för design, arbetsmiljö och hälsa.
|