Hus byggs på många olika sätt. Några av dessa är bättre än andra med avseende på innemiljö, energianvändning och livscykelkostnad. Energisparpotentialen i bostäder är avsevärd, cirka 50 procent i såväl nya som befintliga hus.
Erfarenheter visar att man särskilt bör undvika:
- Stora glasytor som medför komfortstörningar samt ökade värme- och kylbehov med högre effekt- och energianvändning.
- Komplicerade lösningar för värme och ventilation, till exempel FTX-ventilation med liten energibesparing och föroreningsrisker samt golvvärme.
- Kollektiv mätning och debitering av energi- och vattenanvändning i flerbostadshus.
Nya hus uppförs enligt två huvudalternativ: passivhus respektive lågenergihus med frånluftsvärmepump för byggnadsuppvärmning och varmvatten.
Några tekniska skillnader mellan de båda alternativen är:
- Utförandekrav. Passivhus kräver särskild utbildning av projektörer, byggare och brukare. Det gäller speciellt för att bygga tätt. Såväl förespråkare som större hus- och byggföretag är skeptiska till om byggarna generellt kan uppfylla så höga kvalitetskrav i en stor och geografiskt spridd organisation. Lågenergihus med frånluftsvärmepump har principiellt använts sedan mitten på 1980-talet. Det har visat sig vara fabrikatsoberoende och inte ställa särskilda krav på projektörer, byggare och brukare.
- Energianvändning. Vanliga serieproducerade småhus har i medeltal en total energianvändning på 120–130 kWh/kvm per år och flerbostadshus 50 procent högre. Praktiska erfarenheter visar emellertid, att de båda huvudalternativen passivhus respektive lågenergihus med frånluftsvärmepump har ungefär samma totala energianvändning i driftskedet uppgående till 80 kWh/kvm om året. Subtraherar man hushållselen med 25 kWh/kvm per år kvarstår 55 kWh/kvm om året för byggnadsuppvärmning, varmvatten och fastighetsel, i nivå med Boverkets krav för elvärmda bostäder.
- Tillsatsenergi, el eller fjärrvärme. De flesta nya småhus har elvärme och de flesta nya flerbostadshus fjärrvärme. Ett visst motsatsförhållande råder mellan energisnåla hus och energisnåla tillförselsystem. Stor oenighet råder om vad som är bäst, el eller fjärrvärme.
Risker och nackdelar med passivhus är bland annat:
- Högre effekt- och energibehov samt kraftigt förhöjda innetemperaturer vår, sommar och höst. Ökad energianvändning på grund av större distributionsförluster med installationer placerade i klimatskalet.
- Kombinerat värme- och ventilationssystem. Större innetemperaturvariationer och minskat gratisvärmeutnyttjande med en centralt placerad termostat i ventilationsaggregatet, som inte har möjligheter att åstadkomma en individuell temperaturfördelning varken i en- eller tvåplanshus.
- Hälsoproblem för de boende med kanaliserad tilluft och luftvärme på grund av förorena(n)de kanalsystem och växlare samt lågfrekvent buller.
- Ökad risk för fukt- och mögelproblem i klimatskalets yttre partier på grund av större isolertjocklek respektive på grund av ökad risk för övertryck inne vid frånlufts-/tilluftsventilation.
- Minskad uttorkningseffekt av klimatskalet vid tjockare isolering.
- Ökad fuktbelastning av klimatskalet på grund av utförandebrister.
Ju tjockare isoleringen är desto mindre är energibesparingen av den sista centimetern, det vill säga marginalnyttan minskar.
Livscykelanalys av ytterväggar med träpanel och mineralullsisolering med tjocklekarna 290 och 490 mm visar att skillnaden i total energianvändning för byggnadens hela livslängd (50 år) är mindre än 2 procent. Det torde inte uppväga de nackdelar som ytterligare 200 mm mineralullsisolering medför. Större väggtjocklekar ger ökade risker för byggskador och innemiljöproblem enligt ovan, mindre inneryta eller större ytteryta med ökade tomt- och grundläggningskostnader samt högre transportkostnader framförallt beroende på större materialmängder och fraktvolymer vid fabrikstillverkning som storblock eller volymelement etcetera. Dessutom är tillverkningen av mineralull inte fri från miljöpåverkan.
Uppgifter finns om att passivhusen har tio procent högre produktionskostnad än traditionellt utföra hus. Passivhusen ställer speciella krav på projektörer, byggare och brukare. Praktiska erfarenheter visar att den totala energianvändningen i driftskedet ligger runt 80 kWh/kvm och år, obetydligt under lågenergialternativet med frånluftsvärmepump.
Livscykelanalys för ökning av isoleringen i ytterväggar från 290 till 490 mm visar på en energivinst med knappa två procent vid livslängden 50 år. Nämnda energivinster uppväger inte de ökade riskerna för byggskador, innemiljöproblem eller den miljöpåverkan som tillverkningen ger upphov till.
Christer Harrysson