Byggandet omges av många lagar och normer. De beskriver ramarna för det som ska byggas, de ritar upp spelplanen vi arkitekter har att hålla oss till. Vi ska så klart hålla ögonen på ytterlinjerna så att vi inte kliver utanför, men det är vad som sker inne på spelplanen som är intressant. Det är inte lagarna i sig som är viktiga, utan vad de pekar mot.
Fotboll är ett spel som också är omgärdat av lagar och regler. När svenska fotbollslandslaget spelar förväntar vi oss att de ska prestera underhållande spel, att de ska göra sitt bästa och helst att de vinner matcherna.
Vi skulle aldrig nöja oss med mindre.
När det gäller arkitektur är det på ett annat sätt. I det svenska "arkitektlandslaget" tror vi att vi gjort ett bra jobb så länge vi inte bryter mot några lagar och normer. På byggmötena sitter vi och bockar av kravlistor för tillgänglighet, säkerhet, miljöbelastning och så vidare. När vi konstaterar att vi inte bryter mot lagen är vi nöjda, vi tror till och med att vi gjort något riktigt bra.
Det här är en total feltolkning av lagarnas roll. De beskriver inte godkänt-nivån, de beskriver lägstanivån! Att vi undviker snedsteg innebär inte att vi gjort ett bra arbete.
Som arkitekter är inte vår uppgift att se till att undvika IG, vi ska arbeta för att få MVG.
I praktiken är en ramp för rullstolsburna inte bra, bara för att den klarar de lagföreskrivna egenskaperna. Lagen finns där för att säkerställa att alla människor ska kunna delta i samhällslivet utifrån sina egna förutsättningar. Om det är vårt mål kan vi inte nöja oss med att bara uppfylla lagen, vi ska göra det mycket bättre. Vi ska använda vår kompetens, kreativitet och kunskap för att göra situationen så bra det bara går. Mycket bättre än vad lagen föreskriver. Att bygga en ramp är inte i första hand en byggnadsteknisk fråga, det är en fråga om demokrati och jämställdhet. På vilket sätt kan vi bidra till att uppnå de målen? Hur kan vi göra saker bättre?
Samhället står inför stora utmaningar. Det är livsavgörande frågeställningar vi har att arbeta med. Genom att visa att vi kan vara med och utforma ett bättre samhälle – inte bara göra det vi redan känner till, utan även blicka runt hörnet – blir vi en yrkesgrupp som många vill samarbeta med. I ett sådant läge kommer det inte att duga att bara undvika lagbrott, det kommer att krävas mycket mer än så.
Zlatan Ibrahimovic är en stor svensk fotbollsspelare. Han har inte kommit till den positionen genom att undvika regelbrott. Han kan reglerna, och förstår även innebörden av dem. För honom är inte reglerna målet, för honom är spelet målet, och allt det spelet innebär. Genom sin kunskap och sin förmåga har han utvecklat tekniken och spelet, på ett sätt som vi inte trodde var möjligt, och som gör fotbollen meningsfull.
Sveriges arkitekter, släpp hörnflaggan och kom in på planen!
Torsten Hild
Torsten Hild är inredningsarkitekt SIR/MSA med egen verksamhet.