Studentspalten

Konsten behövs inom landskapsarkitekturen

Jag upplever att landskapsarkitekturen i Sverige är karaktärslös och likartad. Utemiljöer görs ofta utan större tanke och mening än att lösa det funktionella.

Jag tror på en mer konstnärlig landskapsarkitektur som kommunicerar med brukaren, som väcker tankar och känslor. Jag tror att en landskapsarkitektur med ett konstnärligt innehåll är mer meningsfull för människor än en utan. Jag tror detta för jag vet att konsten är viktig för människor, den berikar både samhället och människan. Den stimulerar individens själ och undermedvetna, den väcker nya tankegångar och utvecklar samhällets intellektuella liv, den skapar framtidstro, lokal identitet och kreativitet.

Inom konceptkonsten och minimalismen framhåller man det tredimensionella, det platsspecifika och det offentliga rummet som utgångspunkt för god och verkningsfull konst. Dessa tre utgångspunkter är landskapsarkitekter tränade och utbildade i att hantera och är således kompetenta till att skapa konstnärliga värden. Jag tror dessutom att konsten har en större kraft när den är en del av en miljö istället för satt i en miljö, att konsten är mer verkningsfull som plats än som ett objekt.

Landskapsarkitekter har alltså möjligheten att skapa meningsfulla miljöer utifrån en konstnärlig utgångspunkt. Tyvärr glöms den ofta bort. Ofta blir den underordnad det funktionella behovet. Visst måste det funktionella behovet lösas, men det behöver inte alltid vara den rätta utgångspunkten för en gestaltning. Jag har svårt att acceptera att det funktionella behovet är den självklara utgångspunkten vid gestaltning på landskapsarkitekturprogrammet, där jag går tredje året. Att ett mer konstnärligt perspektiv inte lyfts fram som en viktig del inom landskapsarkitekturen leder till studenter med en svag tro på det konstnärliga värdet och framtida landskapsarkitekter som är hämmade och funktionella i sitt tänkande. Ur det perspektivet blir det tydligt att konsten inte kommer att berika och utveckla svensk landskapsarkitektur i framtiden.

Jag tror verkligen att konsten behövs inom landskapsarkitekturen och att den värld som landskapsarkitekter formar och som människor lever sina liv i borde bygga på en större tanke och mening än att enbart lösa det funktionella.

Felix Melin
Landskapsarkitekturstudent år tre, SLU Ultuna