Världsarv får vänta

Erik Nordin hade hoppats att de 15 utvalda hälsingegårdarna i ansökan skulle få världsarvsstatus nu i sommar, samtidigt som han pensioneras. Så blir det inte. "Defer", lyder Icomos yttrande: ansökan måste göras om. Samma dom får 16 av de totalt 27 ansökningarna om världsarv; Icomos föreslår att endast elva ska beviljas.

Expertorganet säger inte att hälsingegårdarna är ovärdiga att tas upp på världsarvslistan. Däremot vill de ha ett diametralt annorlunda upplägg än det som finns i ansökan. Istället för 15 gårdar satta i sin historiska och ekonomiska kontext vill de ha de tre till fyra arkitektoniskt mest högtstående gårdarna som fristående objekt och symboler för Hälsinglands bondesamhälle.

– Litegrann har jag fått rätt i min attityd, att det unika ligger i arkitekturen och inredningarna, säger en besviken Erik Nordin. Men det här hade vi kunnat få höra tidigare, dialogen har inte fungerat. Nu ska vi skärpa vår argumentation och bevisa vad som är unikt med hälsingegårdarna.

Förutom att se över urvalet och spetsa till ansökan behöver den jämförande analysen fördjupas och beskrivningen av den nya förvaltningen utvecklas, säger Icomos.

Om regeringen fattar beslut att ansöka om världsarv en gång till tar det ytterligare två år innan hälsingegårdarna har chans att bli världsarv. Hälsingegårdsarbetet kommer att fortsätta med full kraft, säger Björn Mårtensson, ordförande för projektet Hälsingegårdar och kommunalråd (C) i Ovan­åker. Inget världsarv har blivit sämre av att vänta, säger landshövding Barbro Holmberg, båda i tidningen Ljusnan.

VAD ÄR ETT VÄRLDSARV?

Världsarvslistan grundar sig på Unescos konvention till skydd för natur- och kulturarv, som antogs 1972. Ett världsarv är ett kultur- eller naturminne så värdefullt att det är en angelägenhet för hela mänskligheten. Unesco fattar beslut om världsarv och dess expertorgan Icomos förbereder beslutet. När en plats blivit världsarv är den garanterad skydd och vård för all framtid. Idag finns flera hundra världsarv och listan blir längre för varje år. Sverige har 14 världsarv.

VAD ÄR ETT KULTURRESERVAT?

En värdefull kulturhistorisk helhetsmiljö med marker, byggnader, anläggningar, spår och lämningar kan förklaras som kulturreservat av länsstyrelse eller kommun. Med beslutet följer en skötselplan som beskriver målen för bevarandearbetet och de åtgärder som ska till för att nå dessa mål. Skyddsinstrumentet kulturreservat infördes med miljöbalken 1999.