Mellan grönt och blått i Köpenhamn

Köpenhamn satsar stort på upprustning och anläggning av parker. Nytt är fickparker och gröna förbindelser i täta stadsdelar. Center for Park og Natur ansvarar för gestaltning och förvaltning av både gröna och blå rekreationsområden.

– Här ser ni tydligt skillnaden mellan det offentliga och det privata. I fortsättningen kommer vi att begära att få ha hand om all mark i staden och driva och sköta den. Kvaliteten blir alltför låg när det privata har ansvaret.

Vi står på en grusgång mellan två gräsmattor, mitt framför Center for Park og Naturs kontor vid Islands Brygge i Köpenhamn. I söder ligger en yta som ägs privat och tillhör kontorsbyggnaderna längre bort. I norr ligger den del av Hamnparken som Center for Park og Natur har ansvar för, och särskilt strategichef Lykke Leonardsen. I orange cykelhjälm med skärm ska hon visa oss några av Köpenhamns parker på cykel. Hamnparken här vid Islands Brygge är en av de mest populära.

– På sommaren ser man knappt gräset för alla människor.

Men också en solig vardag i april som denna har många brett ut sina filtar på gräset. Andra spelar frisbee och restaurangens uteservering är fullsatt. I vattnet ligger Hamnbadet, ritat av Plot 2003, i väntan på att öppnas för säsongen.

Kajen var tidigare ett industriområde och spåren finns kvar, som järnvägsskenor i marken, stora stålkonstruktioner där gungor hänger idag, en betongmur från en lagerbyggnad som lämnats kvar, ett lok uppställt mitt i parken. Stigar, planteringar och utsmyckningar samsas med skateboardbana och basketplan. Här ska finnas något för alla att göra.

– Här, Lykke Leonardsen sveper med handen längs Islands Brygge, fanns knappt ett kafé förut. Hamnbadet och parken, som de boende önskade sig, har lockat folk från hela Köpenhamn.

Men att anlägga en park här har varit en kamp som började för drygt tio år sedan. Då hölls ett första parkbrukarmöte för alla med intressen i området. Flera workshops hölls sedan med arkitekter och brukare för att ta fram en gemensam vision om området. Området var rätt nedgånget och när man diskuterade att bygga kontor vid kajen föreslog de boende i kvarteren istället en park.

En explosion i ett fabrikshus och många diskussioner avgjorde saken. Byggnaderna revs och en park anlades. Framgången gjorde att liknande parker började planeras i Köpenhamn. Den hade visat att ett nytt grönt offentligt rum kunde bidra till att lyfta ett helt område.

När vi cyklar vidare söderut passerar vi Sønder Boulevard, en av de nya gröna förbindelserna. Den skär rakt genom Vesterbro, en av de tätaste stadsdelarna i Köpenhamn med bara två kvadrat­meter grön yta per invånare. Stadsdelen har också sedan länge förknippats med prostitution och andra sociala problem. Sønder Boulevard kantades tidigare av almar som dog av almsjuka och platsen användes mest som hundrastgård. Nu är allén omgjord till en park med lekparker, basketplaner och sittgrupper.

– Idén är att det ska vara ett grönt stråk som man kan vistas i, inte bara gå igenom. Men det är för litet för att egentligen kallas park. Vi talar om gröna förbindelser och fickparker. Det är de koncept man nu arbetar med i de allra färskaste projekten. Att få in lite grönt där det annars bara varit grått, förklarar Lykke Leonardsen.

I diskussionerna om nya stadsdelar och hur man gör dem hållbara uppstår ibland en konflikt mellan planerare och parkansvariga.

– Många planerare vill inte ha för mycket gröna ytor som skapar avstånd i städerna. Vi säger att å andra sidan är det gröna bra för klimatet. Och den täta staden måste inte bara vara grå. Den kan ha både täta och gröna värden. Idag talar vi mycket om gröna tak och fasader.

En helt annan park är Valby Park. Vi har cyklat över Fredriksbjerg och förbi Kongens Enghave mot havet. Nu känns det som att vi är en bra bit ut på landet. Här finns uppvuxna träd och generöst med grönytor med plats särskilt för att spela frisbeegolf. Få människor en vardag som denna, däremot en särskild parkdel för grodor.

I parkleken har en skola kommit på besök för att tillbringa dagen i naturlekparken som anlades 1996 och som nyligen har renoverats för 1,3 miljoner danska kronor. Investeringen ingår i ett projekt att se över och renovera alla stadens lekparker. Då kopplar Center for Park og Natur in externa landskapsarkitekter att ansvara för utformningen av de olika parkerna för att det ska bli variation. Totalt ska 100 lekplatser rustas upp och under förra året blev 22 av dem klara.

– Det här kallar vi en utflyktspark. En plats dit man tar sig från hela Köpenhamn och stannar vid länge, säger landskapsarkitekten Paul Plettinx som har mött upp med oss i Valby Park.

Han har ansvaret för förvaltning av Valby Park och kan berätta dess historia. Parken anlades 1920 på en tidigare lotsplats och består av utfylld mark av skräp från hela Köpenhamn. Tillägg och förändringar har gjorts i parken vid flera tillfällen, men särskilt inför Kulturhuvudstadsåret 1996. Då renoverades bland annat Naturlekplatsen och Rosenträdgården – som också ett vanligt år får 20.000 nya rosor. Men framförallt anlades ett tiotal tematrädgårdar. De flesta finns kvar än idag och är populära utflyktsmål i mer intima miniparker.

I HC Andersens trädgård, inspirerad av sagan Näktergalen, sitter ett par i den Japaninspirerade paviljongen och Barnens trädgård har fått besök av ett par lediga familjer. Här finns också en handikappvänlig trädgård med upphöjda planteringar och en köksträdgård av Sven Ingvar Andersson från 1996 som rymmer bär och frukt under sensommaren. En annan trädgård prunkar då också med enbart dahlior.

Denna dag finns mest spirande gräs och blommor och dofterna blandar sig med oset från de första utegrillarna. Mycket av det gröna väntar på att slå ut under sommaren men i den "stedsegrönne skulpturhave" promenerar vi ett varv i en tät labyrint av exotiska barrväxter. Till nästa sommar planeras en ny tematrädgård enbart för kvinnor och särskilt för de muslimska som har behov av en plats där de kan lyfta av sig sin slöja.

Finanskrisen har bromsat in också arbetet med parkerna. Framförallt är det förvaltningen det dras in på, berättar Paul Plettinx.

– Renovering och skötsel av parker är inte lika synligt som att anlägga nya parker. Vi försöker förklara vad det är vi inte kan göra om de drar ner på pengarna. Det kan till exempel betyda mer skräp i parkerna, eftersom vi inte kan städa varje dag som vi gör nu.

Det är däremot inte lika svårt att få pengar till nya parker som fickparker eller nya lekplatser.

– Nya parker anläggs fortfarande i Köpenhamn. Det har ett stort symbolvärde för politikerna, säger Lykke Leonardsen.

Hon berättar om den nya renoveringen av Faelledparken, den mest utnyttjade parken i Köpenhamn. Parken fyller nu 100 år och då investeras 180 miljoner på att upprusta och uppdatera den, varav 150 miljoner kommer från en privat investerare. Man talar om en datorlekplats och en tävling har utlysts om ett nytt klubbhus i parken.

Mot slutet av dagen passerar vi Prags Boulevard vid Amager Bro. Den gröna förbindelsen, ritad av Kristine Jensens tegnestue, ingår i projekt Holmbladsgade. Det är ett av de mer uppmärksammade projekten inom programmet Kvarterslyftet, en form för ingrepp i stadsutvecklingen som tar utgångspunkt i en insats "underifrån" – i kvarteret. Ett arbetssätt som har blivit en etablerad metod i Köpenhamn. Det handlar om att ge kvarter både ett socialt och ett fysiskt lyft, genom att förbättra de offentliga rummen.

Nytänkande arkitektur, idrott och kultur har här setts som viktiga medspelare i stadens förändring och de gamla arbetarkvarteren har under de senaste tio åren blivit av med sitt dåliga rykte genom bland annat fyra nya arkitektoniska skapelser.

Vi kliver in i det alltid öppna Prismen, ett idrotts- och kvartershus av Dorte Mandrup, och badar i den gröna inredningen. Och vi tar en kaffepaus i tillbyggnaden till kulturhuset Kvarterhuset en bit bort, av samma arkitekt. Längst ner i Amager, vid havet, ligger Maritime Ungdomshus av Plot, också det en del i det stora kvarterslyftet som har bidragit till att ge Holmbladsgadekvarteret en helt ny identitet.

Alla projekten är utformade i samarbete med kvarterets invånare. Idéerna har kläckts i brukargrupper som också har varit med om att välja de slutliga projekten och övervakat tillblivelsen. När projektet nu fyller tio år kan man se att det också har varit många svårigheter att övervinna längs med vägen. Arkitekter talar nu för ett tydligare "clean cut" där brukarna kliver ur processen. För att förbättra metoden håller Center for Park og Natur nu på att utvärdera och utveckla den.

– Kvarterslyftet har skapat fler nöjda invånare eftersom de har haft inflytande över hur rummen ska utformas och vad som ska finnas där, säger Lykke Leonardsen. Det är två olika sorters kunskap som möts på de här mötena och båda betyder lika mycket. Men det är viktigt att hitta en balans. Ibland blir problemet att de boende tror att de kan beställa precis vad de vill ha av arkitekten. Då måste man förklara att det är ett processarbete. Det är svårare för vissa att förstå.

Prags Boulevard kantas av kännetecknande gröna lampor och en gångväg med vita prickar. Dekorativa men, som vi får se, också användbara för barn att svänga runt med sina skateboards. Många av de gröna stolarna som formgivits för parkstråket finns kvar, men parken är också nedsliten och rörig och har problem med skötsel och underhåll. Ändå har den lyckats lyfta området rejält med lokala lekparker för skolorna intill, basketplaner och en scen, enligt samma idé som Sønder Boulevard.

Lika viktigt som det gröna tycker Lykke Leonardsen att det blå i staden är och hon arbetar enligt en grön-blå strategi. Helst ska alla köpenhamnsbor kunna gå till en park eller till vattnet på 15 minuter. Och de platserna ska också göras attraktiva.

– Med tanke på klimatförändringar är det viktigt att vara förutseende. Förr hade vi ofta genomträngning av avloppsvatten i stadens vatten. Det har vi fått bukt med nu och det är tillräckligt rent för att bada i. Men får vi högre vattennivå ökar riskerna att få in bakterier i till exempel Hamnbadet.

Sist på dagen glider vi ner mot en park som Center for Park og Natur utformat under sitt gamla namn, Vej og Park, och i samarbete med flera kommuner; Amager Strand. Att kalla det park tycks märkligt till en början, men här möts verkligen det gröna och det blå. Amager Strandpark är en helt artificiell ö, skapad genom att forsla hit enorma mängder sand och gräva ut för en lagun i sundet. Längs med strandparken står fem paviljonger, tunga som betongbunkrar. Tåliga men skulpturala fungerar de både för skejtare som vill göra lite svårare konster, som utsiktsplats och som toalett och kafé.

Det blåser fortfarande kallt, men solen har ändå lockat många hit, framförallt kitesurfare. Kajakerna är redan i vattnet och de första strandkaféerna har öppnat med filtar på stolarna. Och från Kastrup Søbad någon kilometer söderut hoppar de första tappra med våtdräkter från hopptornet.

Nina Gunne