Svart. Väldigt dåligt. Det finns ingenting att göra.
Så beskriver Arkitektens isländska källor läget på ön som de senaste åren fullkomligt kokat av byggaktivitet. Nu har byggkranarna stannat och överallt i och runt huvudstaden Reykjavik står halvfärdiga bostads- och kontorshus och gapar.
På landets biografer har dokumentärfilmen Drömlandet nyligen haft premiär. Filmen bygger på den samhällskritiska och prisbelönta boken av Andri Snær Magnuson med samma namn. Filmen handlar om ekonomisk tillväxt kontra hård exploatering av den isländska naturen. Underrubriken, "Vad har du kvar när du sålt allt?", träffar klockrent i den ekonomiska krisen.
Arbetslösheten på Island har tiofaldigats på mindre än ett år, enligt de officiella siffrorna är den totala arbetslösheten i april runt nio procent. Exakt hur många av Islands drygt 300 arkitekter som mist jobbet finns ingen statistik på.
– Men säkerligen är arbetslösheten högre än de genomsnittliga nio procenten, säger Guðrún Guðmundsdóttir på arkitektorganisationen Arkitektafélag Íslands, som alltså inte är någon facklig organisation.
Som exempel kan nämnas ett av landets största kontor. Före krisen hade det över 30 anställda som var fullt sysselsatta inte minst med prestigebygget Tónlistarhúsið, nya konserthuset i Reykjaviks hamn. En av de stupade bankerna, Landsbankinn, ägde företaget som byggde huset och i och med kraschen i november stoppades bygget helt.
Nu säger visserligen isländska staten och Reykjaviks stad att man vill låta bygget fortskrida, men arkitektkontoret har redan sagt upp åtminstone nio personer och flera har gått ner i tid så mycket som till 40 procent. Det har inte kommit in några nya jobb på flera månader och ingen vet vad man ska göra om någon månad när man avslutat sitt enda större pågående projekt, ett nytt kontorshus för Alltinget. Kontorets ägare försöker att dra in jobb från Kanada.
Inhemska kritiker menar i samma anda som dokumentären Drömlandet att det inte alls är synd om de isländska, nu sysslolösa, arkitekterna.
– De har misshandlat miljön på Island de senaste sju åren genom att göra allt som exploatörerna bett dem om, det finns inte många arkitekter med etiskt tänkande på Island, säger Halldór Gislason, före detta dekan för den treåriga arkitektutbildningen som startade på Island 2002.
Men, säger han, visst finns det undantag.
Och det finns också en vardag. En uppsagd trebarnsmor som jobbat minst 130 procent på arkitektkontor de senaste åren, får idag nöja sig med 40 procents tjänst och lön därefter samtidigt som hennes man också blivit arbetslös och satt sig på skolbänken igen. Men hon ser ändå det positiva:
– Barnen, tretton, åtta och fyra år, är väldigt nöjda med förändringen, att mamma och pappa är hemma när de kommer från skola och dagis. Och själv har jag för första gången på 15 år tid att ägna mig åt mitt fritidsintresse, att sy och sticka.
Detta mot bakgrund av att familjen inte, som så många andra islänningar, dras med stora lån på hus och prylar. Och frågan som infinner sig är förstås: Hur länge?
– Det är ingen som vet någonting om hur det ska bli, säger Guðrún Guðmundsdóttir på Arkitektafélag Íslands.
Annika Jensfelt
De norska arkitekterna och inredningsarkitekterna har en dålig arbetsmarknad. Den officiella arbetslösheten ligger på åtta procent. Landskapsarkitekterna har däremot nästan ingen arbetslöshet alls. Totalt var 370 norska arkitekter arbetslösa i mars i år, en ökning med 49 personer jämfört med februari.
– Situationen är förfärlig, säger Jostein Fyhn, generalsekreterare på fackförbundet Afag. Och värre blir det när fler uppsagda kommer in i statistiken om några månader när deras uppsägningstid gått ut. Just nu är det värre än 2004, som var ett dåligt år.
Snøhetta har sagt upp nio medarbetare och är i färd med att säga upp ytterligare 15 sedan de missat ett uppdrag i Saudiarabien. Flera andra större kontor har också sagt upp medarbetare, bland andra Niels Torp och Dark Arkitekter.
Arbetslösheten är koncentrerad till Oslo där merparten av Norges arkitekter arbetar. Även Trondheim har drabbats av viss arbetslöshet medan arkitekter i övriga landet har klarat sig bättre.
Jostein Fyhn är förbryllad över den stora skillnaden mellan Norge och Sverige.
– Kanske beror den på att Sverige inte har haft lika mycket spekulationsbyggande som Norge, främst i Oslo. Det är det vi ser efterdyningarna av idag. Många fastighetsbolag har spekulerat i att starta bostadsprojekt och sälja lägenheter innan byggandet startat – och under tiden har de gått i konkurs.
Afag och Norske Arkitekters landsforbund, NAL, försöker möta situationen med vidareutbildning av de arbetslösa. Många uppsagda arkitekter startar enmansföretag för att överleva och hyr ut sig till större arkitektkontor, berättar Jostein Fyhn.
Kerstin Persson
På Henning Larsen Architects i Köpenhamn har 20 procent av de anställda, 29 personer, sagts upp sedan sommaren 2008. Margrete Grøn är facklig representant på företaget och talar med många av de uppsagda. Som sådan är hon skyddad från uppsägning. Annars sitter ingen säker. Någon lag om anställningstrygghet finns inte i Danmark. Sist in, först ut gäller inte här.
– Vid uppsägningar kan kontoret se till att behålla vilka de vill och skapa ett "bedste lag", säger Margrete Grøn.
På Henning Larsen Architects är det nu frivilligt att gå ner till 30 timmar i veckan. På andra kontor har man däremot fattat beslut om deltid för alla för att kunna behålla fler anställda.
Arne Ennegaard Jørgensen, direktör för danska Arkitektforbundet, är inte förvånad över siffrorna från Henning Larsen Architects.
– Det stämmer att det är de stora kontoren som säger upp flest, säger han. De ligger oftast i de större städerna och har varit sysselsatta med en hel del bostadsprojekt. Det är de som står stilla nu.
De senaste siffrorna från februari visar på 6,2 procent arbetslöshet i hela landet. Men Arne Ennegaard Jørgensen tror att de aktuella siffrorna ligger på 7,5 procent och räknar med att siffran stiger fram till sommaren till cirka tio procent. Det grundar man på en undersökning bland de 172 största kontoren i landet där man frågat hur många de väntas säga upp fram till i maj i år.
Den normala arbetslösheten bland arkitekter i Danmark är 6–7 procent, men för ett år sedan var siffran nere i 3,7 procent.
– Det är den lägsta någonsin så det var inte en normalsituation man utgick ifrån, påpekar Jørgensen.
De offentliga siffrorna kommer från A-kassan där i stort sett alla anställda arkitekter är medlemmar, 6.700 personer. Ett mörkertal finns bland de cirka tusen arkitekter som driver egen verksamhet och därför inte är anslutna till A-kassan.
Danska Arkitektförbundet ordnar kurser för de som är varslade eller arbetslösa och försöker uppmuntra dem att söka även andra jobb än arkitekttjänster, där de kan använda sin kompetens. På förbundet finns också möjlighet att få fyra timmar gratis med en psykolog. Antalet personer som utnyttjar det har dubblerats sedan förra sommaren.
Mest drabbade i Danmark är byggnadsarkitekter, som det också finns flest av. Bland de uppsagda på de olika kontoren finns både unga och äldre, arbetslösheten slår jämnt i alla åldrar.
– Om man säger upp hälften av sina anställda måste man kunna skära brett för att ha kvar kompetensen i företaget, säger Jørgensen.
Nina Gunne
I Finland ligger arbetslösheten bland arkitekterna nu på 4,3 procent vilket är en kraftig uppgång jämfört med perioden innan då siffran låg på 2,8 procent. Totalt finns det 3.300 arkitekter i landet och 2.950 av dem är anslutna till arkitektorganisationen SAFA. Situationen beskrivs som dålig, avvaktande och osäker.
– Finanskrisen har även nått byggsektorn, säger arkitekt Vesa Juola, chef för arkitektföretagens organisation ATL (Association of Finnish Architects' Offices). Men vi vet inte riktigt hur det ser ut, läget är avvaktande.
Förra året började det i Finland byggas 24.000 lägenheter, i år blir siffran 14.000. Husbyggandet minskar med 16 procent i år och ytterligare sex procent nästa år, säger han. Bostadsbyggandet är helt stoppat.
– Arkitektkontorens uppdrag består mest av offentligt byggande och kontorsbyggande, men också det har börjat minska. I början av april var mellan 12 och 15 procent uppsagda, permitterade eller på väg att bli det inom den privata sektorn.
SAFA för egen statistik över sina medlemmar. I mars var 20 SAFA-medlemmar arbetslösa, nio uppsagda och tre hade förkortad arbetstid, uppger Raija Raja-aho på SAFAs kansli.
Kerstin Persson
De positiva signalerna på den svenska arkitektarbetsmarknaden är just nu betydligt fler än de negativa. Det finns anledning att vara försiktigt optimistisk, enligt Sveriges Arkitekters bedömning.
– Vi vågar tro att marknaden inte blir nämnvärt sämre under tiden fram till sommaren, säger förbundsdirektör Staffan Carenholm på Sveriges Arkitekter. Signalerna från företagen är överlag positiva eller till och med mycket positiva.
Varsel och uppsägningar under april har varit på en lägre nivå än årets tidigare månader. Ungefär tio personer berördes av arbetsbristförhandlingar under april.
Arbetslöshetssiffran i april var 2,0 procent.
– Vi hör talas om arbetslösa som får nya jobb och om arkitekter som säger upp sig för att de får annan anställning, säger Ulrik Östling, förhandlingschef på Sveriges Arkitekter. Så brukar inte bilden se ut under en djup lågkonjunktur.
Företagen får in små jobb, ofta utredningsarbeten i tidiga skeden. En del stoppade projekt sätts igång igen, men signalerna är ganska motstridiga.
Även om det finns ett mörkertal bakom den låga arbetslöshetssiffran är läget på den svenska arbetsmarknaden betydligt ljusare än i de nordiska grannländerna Norge och Danmark.
Varför ser arbetsmarknaden för arkitekter så mycket bättre ut i Sverige?
– Danmark låg före oss i lågkonjunkturen och är mer drabbat av bankkrisen, säger Ulrik Östling. Norge har kanske haft mer spekulationsbyggande.
I Norge har arkitekter och inredningsarkitekter hög arbetslöshet medan däremot landskapsarkitekter inte har någon arbetslöshet alls. Finns det liknande skillnader mellan olika arkitektgrupper även här?
– Ja, svarar Ulrik Östling. Svenska landskapsarkitekter gynnas av olika satsningar på infrastrukturen och jag känner inte till att någon landskapsarkitekt har sagts upp på grund av krisen.
Kerstin Persson