Restaurering utan gränser

Utbildningen för restaureringskonst vid Kungliga konsthögskolans arkitekturskola slutför just nu ett stadsprojekt i Albanien, helt i linje med skolans nya urbana och globala inriktning. I dagarna tillsätts den professor som ska leda utbildningen framöver.

De elevarbeten i restaureringskonst som ställs ut på Galleri Mejan på Skeppsholmen i Stockholm i slutet av maj handlar om allt från praktisk restaurering av enskilda byggnader till förslag på regional utveckling. I mitten av maj presenterar utbildningsdeltagarna sina projekt på plats i staden som varit i deras fokus under den ettåriga utbildningen: Gjirokastra i södra Albanien.

Staden, med sina basarkvarter från 1600-talet, blev utnämnd till världsarv år 2005 men är i mycket dåligt skick sedan inbördeskriget på 1990-talet. Att den albanska regeringen redan på 1960-talet utnämnde staden till museistad som knappt fick röras och att den modernare staden nedanför berget istället expanderat med kommers, har ytterligare bidragit till ödeläggelsen. Hela kvarter står tomma och i ruinerna samlas sopor.

Organisationen Kulturarv utan gränser, KuG, driver ett treårigt Sida-stött projekt för att restaurera byggnader i Albanien och det är här Kungliga konsthögskolan har kunnat ta del. Eleverna har på plats under två veckors tid inventerat och dokumenterat Gjirokastra för sina fortsatta projektarbeten, delvis i samarbete med arkitekter från olika håll på Balkan.

Att Kungliga konsthögskolan samarbetat med KuG är ingen tillfällighet. Nuvarande tillförordnade professor Andreas Heymowski är också vice ordförande i KuG.

– Det råder brist på kunniga projektledare inom Kulturarv utan gränser, så visst finns det en baktanke med att det nu examineras 18 nya, fräscha intresserade som går att rekrytera, säger Andreas Heymowski.

Han konstaterar bredden på elevarbetena.

– Vi trodde att de flesta skulle koncentrera sig på själva byggnaderna, men flera har, precis som vi hade hoppats, studerat hur man kan vitalisera staden eller utveckla regionen, säger Andreas Heymowski.

Bland de utställda projekten finns till exempel studier av takkonstruktioner, anpassning av enskilda bostäder och det storslagna förslaget att göra hela regionen till ett vindistrikt.

– Många är intresserade av hela tematiken, att ta ett större grepp än bara det klassiska restaureringsarbetet, säger Cecilia Sagrén, adjunkt vid avdelningen för restaureringskonst.

Om utbildningen framöver står inför en generell breddning eller en förflyttning av fokus hänger mycket på den nya professor som utnämns i dagarna. Men klart uttalat är att utbildningen i restaureringskonst, liksom övriga utbildningar på Kungliga konsthögskolans arkitekturskola, ska leva upp till begreppen "urbant" och "globalt". Ett av kraven på den nya professorn är att han eller hon ska ha dokumenterad erfarenhet av att arbeta i en internationell miljö.

Men nästa ettåriga utbildning som startar i höst blir ändå på svensk mark, om än med omvärldens intresserade blickar på sig. Då ska det handla om Kiruna. Hur flyttar man en stad?

Annika Jensfelt