Medan Sverige koncentrerar sig på varuexport kommer hela världen hit för att kopiera vår stadsbyggnadskompetens för hållbart byggande. Utnyttja exportpotentialen innan det är för sent, skriver Alexandra Hagen och Staffan Carenholm på DI Debatt 23 mars 2009.
Det svenska stålet biter inte som i fornstora dar. 1960-talets stolthet Facit fick ett abrupt slut. Sedan kom varvskrisen. Och nu är det bilindustrin som skakar. Vad händer när världen inte efterfrågar svenska industriprodukter?
Svaret kan sökas i Hammarby sjöstad eller Västra hamnen i Malmö – men även i Tangshan i Kina.
Sverige är starkt exportberoende. 2007 svarade exporten för 52 procent av vår BNP. Cirka tre fjärdedelar kommer från varuexporten, där tillverkningsindustrin utgör merparten.
Men den globala konkurrensen är knivskarp och vi kan inte förlita oss på att vår traditionella industri ensam ska skapa fortsatta exportframgångar. Sverige går nu från att vara en tillverkningsnation till att bli en kunskapsnation. Exemplet Ericsson är belysande.
Andelen sysselsatta i kunskapsintensiva tjänsteföretag ökar, de gamla varven bebyggs med kontor och universitet. Men om vi ska klara övergången till att i högre grad leva på kunskapsintensiva tjänsteföretag måste vi bättre marknadsföra och exportera dessa tjänster.
Danskar och nederländare är experter. I små länder med få naturtillgångar är kunskap ett viktigt levebröd. Redan på 1600-talet exporterade Nederländerna ingenjörskunnande och stadsbyggnad. Det är en lika het exportartikel i dag, när urbaniseringen eskalerar och världen samtidigt måste ställa om till mer hållbart byggande.
Sverige har ett starkt varumärke inom hållbart byggande. Bo-01 i Malmö och Hammarby sjöstad i Stockholm är två av världens mest intressanta hållbara stadsbyggnadsprojekt.
Politiker, tjänstemän, fastighetsutvecklare, investerare, byggare och arkitekter från hela världen reser till Sverige för att lära sig hållbar stadsutveckling. Bara under 2007 besökte 20.000 personer Bo–01 i Malmö.
Tremiljonersstaden Tangshan i Kina har köpt svensk stadsbyggnadskompetens, för att planera en ny ekostad för 600.000 invånare med Bo–01 som förebild.
Det är inte de enskilda produkterna som fjärrvärme- eller avfallsanläggningar som lockar mest. Det finns liknande system och varor att köpa i andra delar av världen.
Vad som är unikt för Sverige är stadsbyggnadskompetensen. Helhetssynen på stadsplanering, kunskapen om hur en stad ska planeras så att alla system integreras i ett kretslopp som gör staden energisnål, minskar transportbehoven, blir billigare att värma upp och bättre att leva i.
Kunskap i tjänstesektorn är en färskvara som måste säljas direkt, annars gör någon annan det. Medan vi koncentrerar oss på varuexport gör stadsplanerare från hela världen sitt bästa för att kopiera vårt koncept.
Trots att Danmark ännu inte presterat ett projekt i klass med Hammarby sjöstad, avsätter danskarna stora resurser på att positionera sig inom hållbart byggande. De har förstått att det är en lukrativ exportvara, som ger jobb på hemmaplan. Det är ingen slump att arkitektur och design återfinns redan på startsidan på Danmarks hemsida, Denmark.dk.
Svenska arkitekters och teknikkonsulters kunskap inom stadsbyggnad innehåller en exportpotential som regeringen borde utnyttja innan det är för sent. Tre starka skäl att satsa:
Vi uppmanar den svenska regeringen, Exportrådet och Svenska institutet att kraftsamla kring stadsbyggnad. I dag är svenska arkitekter och planerare världsledande på hållbar stads utveckling. Se till att detta presenteras och framhålls när svenska handels delegationer reser ut i världen. Öronmärk resurser för delegationsresor inriktade på export av hållbart byggande. Visa upp hållbar stadsplanering på Expo 2010 i Shanghai, på biennalen i Venedig, vid ministerresor och statsbesök.
Alexandra Hagen
Utlandschef, White arkitekter, styrelseledamot Svensk Miljöteknikexport
Staffan Carenholm
Förbundsdirektör, Sveriges Arkitekter
|