Hanna Areslätt, projektledare för Göteborgs översiktsplan, och Ylva Löf, översiktsplanechef i Göteborg.
Skärholmens köpcentrum i Stockholm en lördag i november 2008: Några besökare tar paus i shoppandet för att diskutera med några tjänstemän från stadsbyggnadskontoret hur Skärholmen ska kopplas ihop med närliggande handelsområdet Kungens Kurva.
Att presentera den kommande översiktsplanen i köpcentra runt om i Stockholmstrakten är en del i projektgruppens kommunikationsplan för att nå och förankra översiktsplanen hos medborgarna. Under en novemberlördag hade de tio-tolv planerare och arkitekter som jobbar med ÖP ett par hundra samtal med stockholmare. Trafikfrågor och grönstrukturer var de vanligaste diskussionsämnena.
Niklas Svensson, projektledare för Stockholms översiktsplan, drar två slutsatser från samrådsprocessen:
– Det första är att lägga tid och resurser på samtal med medborgarna – på deras villkor. Samrådsmöten sker på våra villkor. Och de vi möter där är män över 60 år med en hjärtefråga. Vi vill nå ett mer varierat urval stockholmare så vi har skippat samrådsmötena helt.
– För det andra är jag glad att vi gjorde en kommunikationsplan med hjälp av en extern kommunikatör. Jobbar man med stora och komplicerade utvecklingsprojekt som det här är det nödvändigt.
För att nå ut har stadsbyggnadskontoret jobbat på många fronter. Projektgruppen har ordnat frukostmöten och haft en framtidsvecka på Kulturhuset, bland annat med en dag för ungdomar. För dem är det självklart att kombinera urbanitet och grönt, säger Niklas Svensson.
Projektgruppen har också anordnat drygt 150 möten med organisationer och grupper och mött över tusen personer. Man jobbar efter devisen "Ring så kommer vi" – hur liten gruppen än är så rycker någon ut.
Stadsbyggnadskontoret har fått in 350 remissvar efter samrådsprocessen, rekordantal enligt projektledaren. En anledning är det aktiva arbetet med webben, där det bland annat fanns en funktion där man kunde uttrycka sin åsikt som registrerades som ett yttrande. Man kan också ladda ner samrådsunderlaget på webben.
– I svaren finns ett generellt stöd för de strategier vi målar upp. Väldigt många poängterar vikten av kollektivtrafik och cykelbanor. Det har vi tagit till oss i vårt fortsatta arbete, säger Niklas Svensson.
Göteborg har inte tagit lika radikala grepp som Stockholm. Inför samrådsprocessen tog planerarna och arkitekterna i projektgruppen fram 21 stadsdelsvisa beskrivande program. Dessa presenterades på möten och utställningar.
Under samrådsprocessen hade projektgruppen fyra välbesökta möten, berättar projektledare Hanna Areslätt.
– Vi fick in många svar och stor respons i samrådet, och det var många inlägg om översiktsplanen i Göteborgs-Posten, säger hon.
Projektgruppen i Göteborg använde också "Obama-strategin" att sprida budskapet digitalt:
– Vi har jobbat med hemsidan från första stund. Gjort mycket uppdateringar men innehållet är lite statiskt, säger Hanna Areslätt självkritiskt. Det ska göras mycket mer interaktivt och sökbart.
– Målsättningen är att skapa en översiktsplaneportal. Det är viktigt att ha en pedagogisk presentation, dels för att slippa göra de stora omtagen, dels för att det blir lättare att samla framtida justeringar.
För att förankra ÖP hos politikerna gjorde projektgruppen i Göteborg regelbundna avstämningar med kommunstyrelsen. Man har också arrangerat temadagar om översiktsplanarbetet med ledamöterna i byggnadsnämnden.
– Vi har hållit tidplanen. Till en del beror det på att den tidiga förankringen i byggnadsnämnden gjort att beslutsprocessen gick så snabbt, säger Hanna Areslätt.
Också i Stockholm visar politikerna stort intresse för sin översiktsplan. Niklas Svensson har informerat i varje fullmäktigegrupp och det finns en politisk referensgrupp med en representant från varje politiskt parti.
Det politiska arbetssättet i Göteborgsregionen (GR, se artikel i Arkitekten 01/09) har förts över till Göteborgs stad på ett bra sätt, anser Hanna Areslätt och översiktsplanechef Ylva Löf.
– Politikerna har hittat en bra samtalsform i GR och den har överförts hit till kommunen. Jag upplever att det finns engagemang för ÖP bland politiker och en konsensus om de stora dragen över partigränserna, säger Ylva Löf.
– Innehållsmässigt har vi jobbat mycket med Göteborg i regionen. Vi har träffat övriga kommuner och strukturbilden har varit tongivande, säger Hanna Areslätt.
– Samarbetet har varit lätt, även om vi inte är ense i alla frågor, fortsätter Ylva Löf.
Arbetet med Göteborgs ÖP bygger på Utbyggnadsplanering 05 som togs fram i samarbete med övriga tekniska förvaltningar. Projektgruppen har en rådgivande grupp som består av de flesta nämnder och Business Region Göteborg som har täta möten.
I Stockholm ser Niklas Svensson till att samarbetet med övriga förvaltningar fungerar smidigt. Mottot är "vi på stadsbyggnadskontoret har fått uppdraget men det är hela stadens översiktsplan". Projektgruppen tog fram rapporter för varje fokusområde med hjälp av nämnder och förvaltningar. De bygger därmed på de ställningstaganden – handikapprogram, miljöprogram med flera – som redan finns i kommunen.
Projektgruppen har också stött sig mycket på och hänvisar till det pågående regionplanearbetet – vad som står i de mellankommunala remissvaren väger tungt. Stockholm har etablerade samarbeten med grannkommunerna.
Näringslivet är en annan tung aktör. Enligt Niklas Svensson är det en myt att byggbranschen inte vill bli styrd via planering; byggarna har tvärtom uttryckt förhoppningar om att ÖP ska uttrycka en kraftfull viljeinriktning.
Vad händer när översiktsplanen är klubbad, är arbetet slut då? Nej, det är både Hanna Areslätt, Ylva Löf och Niklas Svensson säkra på att det inte är. I båda städerna kommer man att fortsätta jobba med fördjupade översiktsplaner, sektoriella utredningar, med mera.
På så sätt löser man frågor som lämnades utan svar i översiktsplanen och förenklar detaljplaneprocessen.
De ser alltså en rullande process framför sig, en ständig revidering istället för ett statiskt dokument som inte är helt aktuellt ens när det precis är antaget.
– Det viktiga är inte att ÖP som produkt håller utan att de långsiktiga strategierna gör det, säger Niklas Svensson.
Elisabet Näslund